Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1936 - Belysning av trafikleder, av Ivar Folcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ELEKTROTEKNIK
Redaktör: JULIUS KÖRNER
UT6IVEN AV »VENSKA Te.KNOLOGf0RENINQg.N-
INNEHÅLL: Belysning av trafikleder, av Ivar Folcker. — Kraftöverföring mellan elektriska motorer och
arbetsmaskiner, av H. T. Calonius. — Insänt. — Notiser. — Litteratur. — Föreningsmeddelanden.
Belysning av trafikleder.
Av IVAR FOLCKER.
Belysning av trafikleder är ett spörsmål,
som med hänsyn till den ständigt aktuella
frågan om automobilismen och säkerheten
på våra vägar erbjuder ett stort allmänt
intresse. Vid Svenska
elektroingenjörsföreningens sammanträde d. 6 mars höll
civilingenjör I. Folcker nedan återgivna
föredrag, utmynnande i ett förslag om
teknologföreningens medverkan till en
teknisk-ekonomisk utredning betr. stationär belysning
av ■ våra mest trafikerade huvudvägar samt
en undersökning av möjligheterna i övrigt
för ett dylikt projekts förverkligande.
De områden, inom vilka artificiellt ljus användes
för åstadkommandet av belysning av själva
trafikleden, äro i huvudsak gator och vägar. Inom övriga
trafikleder, t. e. för järnvägs-, sjö- och lufttrafik
har det artificiella ljuset, naturligtvis med vissa
undantag, såsom bangårdar, landningsplatser etc., mera
till uppgift att genom lämpliga signaler, fyrar etc.
markera trafikleden ifråga. Efterföljande
framställning begränsas därför till gatu- och vägbelysning,
varvid i första hand frågor av allmänt grundläggande,
belysningsteknisk och ekonomisk natur komma att
behandlas.
Gatubelysning.
Gatubelysningens huvuduppgifter äro i första hand
att möjliggöra och underlätta gatornas utnyttjande
för trafik på sådant sätt, att med densamma
förbundna riskmoment för såväl fotgängare som fordon
av olika slag i möjligaste mån elimineras, vidare att
underlätta övervakandet av allmän ordning och
förebygga varjehanda "mörksens gärningar" samt
slutligen att befrämja trevnad och estetik i gatubilden
efter mörkrets inbrott. Vid gatubelysningens
utformning är det därför nödvändigt, att samtliga dessa
faktorer vederbörligen beaktas, för att bästa
möjliga resultat skall uppnås.
Att en underhaltig gatubelysning, alltså en sådan,
som icke möjliggör klar sikt över körbanan, mången
gång kan vara en bidragande orsak till trafikolyckor
är ett faktum, som till full evidens bevisats genom
i flera länder systematiskt bedrivna undersökningar.
Dylika trafikolyckor orsakas i regel av, att bilisten
vid rådande belysningsförhållanden på gatan för
sent upptäcker ett i körbanan plötsligt uppdykande
trafikhinder, t. c. en fotgängare, och icke hinner
verkställa erforderlig inbromsning. Är belysningen
nämligen mycket ojämn, vilket tekniskt vanligen
uttryckes Säj titt likformighetsgraden, dvs.
förhållandet mellan belysningsstyrkorna i ogynnsammaste
och gynnsammaste punkterna, är låg, blir ett
föremål, som befinner sig t. c. mellan två gatulampor,
så gott som obelyst; man ser det varken som silhuett,
emedan bakgrunden har för litet ljus, ej heller direkt,
med andra ord föremålet försvinner i den mörka
zonen i gatan och blir synligt först, när det kommer
inom räckhåll för bilens strålkastare. Då dessa i
enlighet med föreskrifterna vid körning i stad måste
vara avbländade, är räckvidden så liten, att
inbromsning icke kan ske, därest hastigheten är hög och
körbanans beskaffenhet ogynnsam. Av denna anledning
måste gatubelysningen vara så beskaffad, att
belysningsstyrkan i alla punkter, såväl i vertikal- som
horisontalplanet, har ett tillräckligt värde, varjämte
likformighetsgradm icke bör underskrida en viss
gräns. Möjligast bländfria belysning bör dessutom
eftersträvas.
Med de av trafikförhållandena ställda fordringarna
på gatubelysning torde i stort sett de, som erfordras
för ordningens upprätthållande, sammanfalla. "En
lampa är en polisman" är ett uttryck, som man ofta
hör, och det ligger i sakens natur, att en god
gatubelysning, alltså en sådan, som möjliggör klar sikt
på tämligen stora avstånd, i hög grad måste
underlätta polisens arbete.
Även de estetiska kraven på gatubelysningen
tillfredsställas till största delen genom beaktande av
ovan angivna synpunkter. Speciellt är i detta
avseende strävan efter bländfritt ljus ur estetisk och
trevnadssynpunkt av vikt.
De allmänna grundfordringar, som nutida
gatubelysning bör uppfylla, äro således, som av
ovanstående framgår, dels av kvantitativ, dels också av
kvalitativ karaktär. I kvantitativt avseende kräves
således tillräcklig ljuseffekt hos ljuskällan, i
kvalitativt, att belysningsanordningarna fördela denna
effekt på sådant sätt, att inga större mörka områden
i körbanan uppkomma och att blandningen
förebygges, samt vidare en viss anpassning efter gatans
karaktär och arkitektoniska utformning.
På basis av dessa allmänna grundfordringar har
4 april 1936. häfte 4
53
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
