Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1936 - Belysning av trafikleder, av Ivar Folcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
I I I ’ I 1
/O 20 30 40 50 60 70 80 90 /oo %
Nyköping (378)
yshd (481}
6avte (1.593)
Kristianstad (422)
Kor!skröna (760)
Lic/köping (430)
Kalmar (737)
Lund (L203)
Malmö (.5.022)
Västerås (74!)
Örebro (1.835)
Jönköping (1231)
Eslöv (4o/)
Hatsinyborcj (2472)
Stockholm (/9.256J
Mariestad (274)
Uånersbory (273)
32,4 mill. kWh. Antalet innevånare i de nämnda
städerna utgör ca 1 740 000. Medelvärde på de
elektriska lampornas storlek utgör 143 watt. Antages
gaslamporna ersatta med elektriska lampor av samma
storlek (totalt anslutningsvärde 11 600 kW), så
erhålles som medelvärden för landet i sin helhet:
Antal brännställen/100 inv......................4,7 st.
Effekt/inv..................................................6,7 W
Energi/inv. och år....................................20,6 kWh
Medelutnyttningstid ................................3 000 tim.
Lampeffekt i medeltal............................143 W
Då det kan ha sitt intresse att se hur dessa värden
fördela sig på olika städer, har en speciell
undersökning gjorts för landets 33 största städer, för vilka
uppgifter finnas tillgängliga i statistiken. Resultatet
av denna undersökning är sammanställd i fig. 2. Som
framgår variera medelvärdena mellan följande gränser:
Lägst Högst
Förh. mellan
h. och 1.
värden
6as cm El
Fig. 1. Procentuell fördelning av elektrisk och gasbelysning i 17 svenska
städer med blandat system. Siffrorna inom parentes angiva totala
antalet ljuspunkter.
under senare år utbildats en gatubelysningsteknik,
som i flera avseenden skiljer sig från tidigare gängse
praxis. Framför allt har man börjat frångå det
tidigare åskådningssättet att betrakta gatan som en
plan yta, vars horisontalbelysning enbart ansågs
utslagsgivande för belysningsresultatet, och i
stället behandla den som ett slutet rum, vars
väggar utgöras av husfasaderna och golvet av
körbanan, inom vilket vertikalbelysningen tillmätes i
det närmaste lika stor betydelse som
horisontalbelysningen. I en del länder har i syfte att så småningom
uppnå enhetlighet utarbetats normer till ledning för
anläggningarnas utförande. I vårt land existera
ännu icke några dylika normer, utan var stad
till-lämpar i stort sett egna, i många fall till synes
tämligen godtyckligt utarbetade bestämmelser, varför
också gatubelysningen i Sveriges städer av naturliga
skäl är ytterst varierande.
För att kunna ge en bild av den standard, som
f. n. kännetecknar gatubelysningen i Sveriges städer,
har en analys av föreliggande statistiska uppgifter
för år 1934 företagits i syfte att få fram en del
siffror, som kunna ha sitt intresse i detta samband. Då
ju belysningsproblemet är av såväl kvalitativ som
kvantitativ natur, är det självklart, att dessa siffror
endast kunna ge ett begrepp om förhållandena i
sistnämnda avseende.
Gasbelysning finnes ännu delvis kvar i 18 av
landets städer. I diagrammet fig. 1 angives den
procentuella andelen gas- resp. ellampor av totala antalet
gatulampor för 17 av dessa städer. År 1934 utgjorde
totala antalet gaslampor i landet 9 871. Ali övrig
gatubelysning i städerna utgjordes av elektrisk
belysning. Enligt Svenska elverksföreningens statistik för
driftåret 1934 utgjorde antalet ellampor i 99 städer
71 439 st. Lägges härtill antalet gaslampor blir
totala antalet gatulampor 81 310. Ellamporna ha ett
anslutningsvärde av 10 215 kW och förbruka årligen
Lampstorleken ...... 80 W 300 W 3,8
Antal brännställen/100
inv......... 2,2 7,6 3,5
„ W/inv........ 3,2 14,6 4,6
„ kWh/in v. och år 6,9 29,6 4,3
Brinntiden (tim./år) .. 1 640 4 380 2,7
Dessa diagram bekräfta således tillfullo, vad
tidigare sagts om gatubelysningens oenhetlighet i våra
städer. Naturligtvis äro förhållandena olika i olika
städer, men dock knappast i sådan omfattning, att
detta virrvarr i den för gatubelysningen erforderliga
tekniska utrustningen och utnyttningstiden är
motiverad.
Det vore därför på tidén, att enhetliga normer för
2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 %
Lampelfeklens medelvärde
nlal brännslållen pr 100 inv.
Wall pr inv.
kWh pr inv. och år
2~~4 10 12 H it is 20 22 24 2t 26 JO 32
5iad n:r
Fig. 2. Karakteristika betr. gatubelysningen i några större svenska städer.
54
4 april 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
