Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1936 - Katodstråleoscillografen, av Carl v. Sivers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
rören en avvikelse från det linjära förhållandet
mellan spänning och utslag, vilken -yttrar sig som en
dubbelkrökning, det s. k. nollpunktsfelet. Detta fel
är i allmänhet obetydligt, speciellt för rör med stor
lysskärm, där dess dimensioner relativt totalutslaget
äro små. Genom att ge avlänkningsplattorna en
negativ spänning till huvudanoden, varigenom den
fältfördelning på grund av jonisation, som orsakar felet,
förhindras att uppstå, kan det vanligen helt
elimineras.
Hos bägge typerna uppstår om ena plattan av
ett plattpar förbindes med huvudanoden och den
andra erhåller en spänning, en avvikelse från det
linjära förhållandet, så att känsligheten blir större för
negativa utslag än för positiva. Detta s. k.
trapetsfel är mycket större för hög vakuumrör. men kan
upphävas genom symmetrisk spänningstillförsel, så att
plattorna få lika stora men motriktade spänningar.
Eftersom sådan koppling av plattorna som regel
fordrar användning av förstärkare, utgör den en
komplikation, som talar till de gasfyllda rörens fördel.
Modulation av ljusintensiteten.
Televisionens utveckling till full användbarhet,
åtminstone tekniskt sett, har möjliggjorts av
katod-stråleoscillografen, som i sin tur har haft nytta av
televisionen genom att det arbete, som nedlagts på
denna av alla världsfirmor inom svagströmstekniken,
gjort katodstråleoscillografen mera lämpad även för
andra områden. Vid de moderna televisionsmetoderna
grundar sig mottagaresidan på att elektronstrålen hos
en katodstråleoscillograf bringas att överfara bildytan
i bägge riktningar, så att då ingen bild sändes,
ljusskärmen har ett stort antal parallella linjer bildande
en rektangel. Ges nu ljusfläcken en intensitet, som
varierar proportionellt mot svärtningen i varje punkt
på den bild som skall sändas, uppkommer även på
mottagarens skärm samma bild.
Modulationen av ljusintensiteten utföres genom att
man lägger in modulationsspänningar mellan
styr-gallret G och katoden Ko (se fig. 3) på röret, som
måste vara ett högvakuumrör vid de moderna
sändningarna med fint uppdelat raster, vilket motsvarar
hög skrivhastighet hos elektronstrålen.
Även vid gasfyllda oscillografrör kan
ljusintensiteten moduleras med en spänning mellan Wehnelt-
Fig. 8. Principkoppling för tidsaxel
med triod som kortslutDingsrör.
cylindern och katoden, men punkten får ej här
konstant skärpa, då intensiteten varieras.
Tidsaxlar.
De vanligen använda donen för utbredning av
förloppet utefter en axel, proportionell mot tiden, s. k.
tidsaxlar, äro rent elektriska. De bestå i huvudsak av
en kondensator, som genom ett motstånd uppladdas
till en hög spänning, varefter den hastigt kortslutes
(fig. 7). Lägges det ena paret av oscillografrörets
avlänkningsplattor i shunt över kondensatorn,
kommer ljusfläcken att förflytta sig med hastigheten
proportionell mot spänningsvariationen och vid
kortslutningen snabbt återvända till utgångsläget.
Eftersom uppladdningen av en kondensator genom
ett konstant motstånd sker efter en exponentialkurva,
måste dennas mest räta del begagnas som
arbets-kurva för att fordringen på proportionalitet mot tiden
skall vara uppfylld. Härigenom måste motstånd och
spänning vara mycket höga för att tillräcklig
av-länkning skall erhållas, varför ett element bör väljas,
som har konstant ström oberoende av spänningen.
På så sätt beskaffade äro i nöjaktig grad mättade
dioder samt pentodrör, varav de senare numera
uteslutande användas. Uppladdningshastigheten varieras
i grova steg med kondensatorn och finregleras genom
ändring av pentodens anodström.
För kortslutning av kondensatorn användes förr
ofta glimlampor, men då spänningsamplituderna
härigenom bli rätt begränsade, har man övergått till
gallerstyrda gasurladdningsrör, s. k. glimreläer, eller
Fig. 9 och 10. Katodstråleoscillograf med tidsaxel, förstärkare, tidsmarkering och spänningskalibrering. Tidsaxeln är avsedd för registrering av
såväl upprepade som enkla förlopp. Högsta tidsaxelfrekvensen cirka 2,5-10* p/s. Fabrikat: Svenska Radioaktiebolaget.
2 maj 1936
81
Fig. 7. Principkoppling för
tidsaxel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
