Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1936 - Principiella synpunkter rörande kostnadsfördelning vid elektrisk kraftdistribution, av N. Helleberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
stämmer kostnadsfördelningen på basis av detta under
tillseende, att nedanstående villkor äro uppfyllda:
a. Beräkningen skall "gå ihop" ifråga om
belastning och kostnader på alla punkter, där kontroll
är möjlig.
b. Hänsyn skall tagas till kraftkällornas olika
lämplighet för kraft av olika slag. Belastningar med
mycket hög utnyttning skola exempelvis icke påföras
kostnader för spetskraftverk och dygnsreglering.
U^nyffj n/rtjs hd
Fig. 1.
c. En viss konsekvens bör råda mellan de olika
kostnadsandelarna.
Denna teoretiskt härledda och formulerade princip
överensstämmer nästan exakt med det av
överdirektör Borgquist införda och bland annat i
Vattenfallsstyrelsens taxor tillämpade betraktelsesättet, enligt
vilket kostnaden för kraft av olika slag kan anses
variera med utnyttningstiden enligt en uppåt konvex
kurva liknande kurvan u i fig. 1, när
produktionssystemet omfattar såväl vatten- som värmekraft.
Motiveringen är, att man vid de lägsta
utnyttningsti-derna bör räkna med enbart värmekraftkostnader, i
mellanregistret med olika kombinationer av reglerad
vattenkraft och värmekraft och vid de högsta
utnytt-ningstiderna med oreglerad vattenkraft kompletterad
med värmekraft vid vattenbrist. Detta motsvarar helt
villkoret b ovan. Konsekvensen åter enligt villkoret
c följer av kurvan som sådan.
Det bör emellertid framhållas, att när
kostnaderna anses vara entydigt bestämda av utnyttningstiden,
detta alltid innebär en approximation. Även andra
belastningsegenskaper inverka, såsom
belastningsspetsens tjocklek och energiens fördelning på dag
och natt. Men vanligen är det så, att
konsumentbelastningarna tillhöra någorlunda bestämda typer med
var sin karakteristiska utnyttningstid, t. e. vid
stordistribution: jordbruksbelastning med 1 000—2 000
tim., dagdriftsindustrier med 2 000—2 500 tim.,
samhällen med 2 000—4 500 tim. alltefter storlek och
utvecklingsgrad, cellulosaindustri med 5 000—6 500
tim. och elektrokemisk industri med 7 000—8 500
tim. Under sådana förhållanden är det berättigat att
för varje utnyttningstid räkna endast med den
normala belastningstypen. Men om som ofta sker,
förutsättningen bortglömmes och ett entydigt samband
med utnyttningstiden anses generellt förefintligt,
uppstår lätt förvirring. I sådant fall kan det
exempelvis synas tillåtligt att tillämpa en kostnadskurva
som u i fig. 1 även för delar av en konsumentbelast-
ning, såsom bottenkraft och toppkraft. Man finner
emellertid därvid, att summan för hela belastningen
icke stämmer med vad en direkt tillämpning av
kurvan ger. Förklaringen är mycket enkel: kurvan
gäller icke och har aldrig utgivits för att gälla för de
belastningstyper, som uppstå vid uppdelning av en
konsumentbelastning i bottenkraft och toppkraft eller
på annat sätt.
I detta sammanhang må därjämte påpekas, att när
produktionssystemet innehåller vattenkraft,
kostnaderna i regel variera något år från år på grund av
variabla vattenföringsförhållanden. Sambandet
mellan belastningskaraktär och kostnader är alltså
mångtydigt även av denna anledning. Motsvarande
variation av kraftprisen är dock oftast omöjlig, och
kostnadskurvans entydighet kan bibehållas genom
att man anser kurvan motsvara resultatet av en
genomsnittsberäkning för flera år.
För kostnadsfördelningen skall jämväl gälla det
ovan under a angivna villkoret. Speciellt bör, som
naturligt är vid en fördelning, summan av andelama
överensstämma med totalkostnaden. För
kostnadskurvan i fig. 1 följer härav, att dess genomsnittliga
höjdläge är bestämt. Innan en kurva fastställes,
måste alltså genom beräkning av kostnaderna för
samtliga konsumentbelastningar kontrolleras, att den
ger exakt kostnadstäckning.
I diagrammet fig. 1 kan man omedelbart inrita en
punkt P, bestämd av utnyttningstid och kostnad pr
kW för den sammanlagda belastningen på
produktionssystemet, och det intresserar tydligen, om
denna punkt kan vara till hjälp vid kostnadskurvans
uppritning. Härmed förhåller sig så, att punkten P
är vad man kan kalla medelvärdespunkt till de
punkter på kurvan, som motsvara de förefintliga
konsumentbelastningarna. Genom att
effektutjäm-ning saknas, utgör nämligen punktens abskissa, dvs.
summabelastningens utnyttningstid, det med hänsyn
till effekterna vägda medelvärdet av punktskarans
abskissor, och detsamma gäller för ordinatorna, om
kostnadstäckningsvillkoret skall vara uppfyllt. Läget
av en dylik medelvärdespunkt är icke direkt bestämt
av vare sig kurvan eller själva punktskaran utan
beror jämväl på de vikter, varmed de enskilda
punkterna ingå i medelvärdesberäkningen, alltså i detta
fall på resp. effektvärden. Oavsett dessa gäller
emellertid kvalitativt, att punkten P skall ligga en bit
in i ytan mellan kurvan och den räta linje, som
förbinder punkterna för minsta och högsta
förekommande utnyttningstid. En uppåt konvex
kostnadskurva skall alltså gå i närheten av P men icke genom
denna punkt utan något ovanför. Att härvid kraft
med samma utnyttningstid som summabelastningen
kommer att kosta mera pr kW än denna, innebär
icke någon paradox, såvida man icke på förutnämnt
sätt räknat med ett entydigt samband mellan
kostnader och utnyttningstid.
Ersattes kostnadskurvan med räta linjer,
representera dessa maximaltaxor av enkla former, den brutna
linjen ABC i fig. 1 exempelvis taxan K kr/kW + k1
öre/kWh intill viss utnyttningstid -(- k2 öre/kWh
därutöver. En enda rät linje som DE motsvarar taxan
K kr/kW -f- A öre pr kWh, dvs. ett
fördelningsresultat av samma form som vid elementarfördelning. Å
andra sidan kan man genom användning av mer
komplicerade taxeformer, såsom subtraktionstaxor
92
4 juli 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
