Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1936 - Beräkning av passiva linjära impedansnät medelst frekvenstransformationer, av Torbern Laurent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
[-ywc-Hh-]
{+ywc-
Hh+}
JwL
i stort sett summan av de båda
delfiltrens. Vi välja
transformationsvin-kelfrekvenserna co’m, co"m och a>m så,
att vi erhålla samma gränsfrekvenser
i det sammansatta filtret som i
bandpassfiltret. Av fig. 7 C och D framgår
då omedelbart, att bandpassfiltret
lämnar betydligt brantare
dämpningskurvor än det sammansatta filtret. "
Visserligen finns det andra
band-passfiltermöjligheter, men de kunna ej ändra på
resultatet, att med samma antal spolar och
kondensatorer bandpassfiltren kunna erbjuda brantare dämp
ningskurvor än kaskadkoppling av lågpass- och
hög-passfilter.
Exempel 5. Summation av frekvensfunktioner.
I de hittills anförda exemplen lia vi endast utfört
frekvenstransformationer, där upplösningen av de
symboliska reaktanserna jWL och t/jWC ha medfört
reaktanser, bestående av högst två reaktanselement.
Vi skola nu angiva några metoder för
frekvenstrans-formation, vid vilka upplösningen av de symboliska
reaktanserna kan medföra reaktanser, bestående
av-ett obegränsat antal reaktanselement.
Fig. 8 åskådliggör s. k. summation av
frekvensfunktioner. En filterkedja, fig. 8 A, bestående av
reaktanser 1 ljWKv 1/jWK.,––, jWLt jWL2 - - -
osv. antagas ha den schematiskt angivna dämpningen
ß såsom funktion av W i enlighet med fig. 8 B.
Fre-kvenstransformationen utföres med en kurva, som är
summan av de båda direktfunktionerna a>mn och aJmd.
l|
i ,
/1
./ I
■ - 1-
I .-•■
-r /
/ i ’
/
jwL.
jwk;
F\
Fig. 8. Summation av frekvensfunktioner.
Fig. 9. Successiv frekvenstraniformation av ett dämpningskorrigerande
nät med direktfunktioner.
Som synes erhålles härvid ett dubbelbandfilter.
Reaktanser, vilka upplösas ur formella självinduktioner,
komma att bestå av en seriekoppling av de
reaktanser, som skulle uppstått vid frekvenstransforniation
med de båda direktfunktionerna var för sig, och för
reaktanser, upplösta ur formella kapaciteter, gäller
samma sak med seriekopplingen utbytt mot
parallellkoppling. I det anförda exemplet har upplösningen
av de symboliska reaktanserna jWL och 1 /jWC
medfört reaktanser, bestående av tre reaktanselement
(se fig. 8 C). Det finns naturligtvis ingenting som
hindrar, att man summerar ett godtyckligt antal
direktfunktioner av olika slag på en gång, och de
upplösta reaktanserna kunna då bliva obegränsat
komplicerade. Större frihet erhålles, om varje term i
summan förses med individuella sifferfaktorer, som
då även skola anbringas vid de formella
självinduk-tionerna och kapaciteterna vid upplösningen av de
individuella delreaktanserna.
Exempel G. Successiv frekvenstransformatum.
En annan metod att nå impedansnät med
reaktanser av hög komplikationsgrad är successiv
frekvenstransforniation, som helt enkelt består i, att
man i ett frekvenstransformerat impedansnät utbyter
io mot W och gör nätet till föremål för ännu en
frekvenstransforniation med samma eller annan
frekvensfunktion. Det är tydligt, att en sådan procedur
kan upprepas hur många gånger som helst, och man
kan sålunda komma till impedansnät med obegränsat
komplicerade reaktanser.
Fig. 9 A visar ett dämpningskorrigerande nät. som
först frekvenstransformeras med direktfunktionen
m\un och därefter med direktfunktionen comm. För att
överföra dämpningen ß efter första transformationen,
fig. 9 C, till a)mm-kurvans koordinatsystem, användes
som synes en hjälplinje s, vid vilken
konstruktionslinjerna få brytas. Såsom resultat erhålles
dämpningskurvan och det schematiskt visade dämpnings
korrigerande nätet, fig. 9 D.
4 juli 1936
113
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
