Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1936 - Frändskap och särdrag hos kraftteknik och teleteknik, av H. Sterky
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Elektroteknik
ning av 125 ^V. För de i förbindelserna ingående
enheterna äro givetvis överhörningsfordringarna
ännu större, t. e. för radioparet i en modern
telefonkabel 13 neper, vilket motsvarar ett
spänningsförhållande av 1 : 440 000.
Då dessa spänningar icke med hörseln kunna
upptäckas ens med en modern känslig hörtelefon, vars
verkningsgrad är 0,4 °/00 och som har en
spännings-känslighet vid 800 ohms normalimpedans av ca 15
[xV, kan man fråga sig vartill dessa stränga
bestämmelser skola tjäna. Förklaringen ligger i att
telefontekniken arbetar med förstärkare, varigenom
spänningsnivån för förbindelserna vid vissa
förstärkare-stationer höjes långt utöver normalspänningen ca 1 Y.
Den förstärkta spänningen påverkar givetvis andra
förbindelser i högre grad än normalspänningen, och
man måste tillse, att överhörningen icke blir störande,
ens då en ledning med hög spänningsnivå kommer i
närheten av en ledning med låg spänningsnivå.
Det må villigt erkännas att teleteknikern tack vare
hörtelefonens och det mänskliga örats känslighet har
fått ett utomordentligt mättekniskt hjälpmedel, men
när det gäller överhörnings- och störningsfrågor kan
denna stora känslighet många gånger förorsaka stort
besvär.
Frekvens.
Om det för kraftteknikern endast i ett fåtal fall
kommer ifråga att utföra anläggningar eller
konstruera maskiner för olika frekvenser, är en sådan
uppgift så mycket vanligare för teleteknikern.
Frekvensen för kraftteknikern är ju vanligen en och
densamma för varje anläggning och apparat för sig, men
teleteknikern sysslar ständigt med problem, som
beröra flera frekvenser. Uttryck, sådana som
frekvensband, bärfrekvenser, moduleringsfrekvenser, sidofre-
kvenser, övertoner, selektivitet och
frekvensdistorsion möta dagligen i alla uppgifter. Att bemästra
höga spänningar, strömstyrkor och effektbelopp
under olika driftförhållanden och vid störningstillfällen
är många gånger en svår uppgift för kraftteknikern.
Teleteknikern däremot möter stora svårigheter, då
det gäller att öka eller minska frekvensområdet för
olika apparater och anläggningar; öka det t. e. då
det gäller att förbättra kvaliteten av ett
telefonsamtal eller en televisionsförbindelse; minska det t. e.
då man ur en blandning av ett antal samtidiga
telefonsamtal eller rundradioutsändningar skall filtrera
ut varje samtal eller sändning för sig. Under
100-års-perioden från de första telegrafförbindelserna till
tidpunkten för elektronrörets inträde i teletekniken
sysslade telegraf- och i viss mån även
telefontekniken endast med dimensionerna längd och diameter
på ledningarna. Nu däremot har dimensionen
frekvens tillkommit. I vilken utsträckning detta skett
framgår kanske bäst av fig. 6, som visar ett
frekvensdiagram för olika slag av strålning.
Det som särskilt faller i ögonen vid ett studium
av detta frekvensdiagram är att det utnyttjade
frekvensområdet t. e. för musiköverföring är ungefär
10 oktaver brett, under det att det synliga området
av ljusspektrum endast är en oktav brett. I detta
avseende kan man alltså säga, att öra och stämband
äro sinnesorgan, som äro avsevärt överlägsna ögat.
Vidare finner man av diagrammet, att vid given
imängd överförd information (telegrafi med 200 ord i
minuten, ett telefonsamtal eller en televisionsbild)
telegraföverföringen fordrar minsta frekvensområde,
under det att televisionsförbindelsen tager en
oerhört stor plats i anspråk. I förra fallet fordras
nämligen blott 80 p/s, i senare fallet 1 million p/s.
Telefonsamtal kommer däremellan, då endast frekvenser
inom ett område av 2 400 p/s erfordras för fullgod
Fig. 6. Frekvensdiagram för olika slag av strålning.
Fri strålning
Bärfrekvenser för radio
Lingvåg Methcwg Kortvåg Ultrakorta
j w j
Bärfrekvenser för ledningstelegrafioc/i telefoni
I } lt34f
Television
240 HnjmbHd.25 biidtr/sek
Musik
Tal
M
Likströmstelegrafi
200 (500) ord/min
Kraftdistribution
TI—i in—rm—i ill
Radioaktiv strålning Kosmisk strålning
Röntgenstrålning
Mjuk Hård
Optisk strålning
infraröd Synlig Ultraviolett
Ledningsbunden strålning
io° W io’ to’ /o4 w5 ro’ to’ ro’ to’ to’" to" to" to" to" to" ro" to" to" to" to" to" to" to’-
WPk
t 30000 5000 300 so 3 ti} Hm o«a\m t 300000 30000 3000 300 30 3t as aos ODOi 0.0001 Ångström
’ 2’’ i4’ i"’ 2’ 2"’ ’ ’2"’ ’ 2" 2" 2" 2" 2" 2,S 2U 2" 2U 2" 2n 27s OktSVer
1 AUG. 1936
133
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
