Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1936 - Frändskap och särdrag hos kraftteknik och teleteknik, av H. Sterky
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
artikulation. Vid telefoni vinner man samtidigt
fördelen av att omedelbart erhålla svar.
Det torde vara allmänt bekant, att om man enligt
Fourier analyserar telegraftecken, t. e. s. k.
punktfrekvens, kunna dessa uppdelas i ett antal
sinusformade svängningar med stigande frekvens, men
sjunkande amplitud. Fig. 7 visar resultatet av en
sådan analys. Förhållandet är nu så lyckligt, att
telegrafreläer kunnat mottaga telegraftecken, utan att
de nödvändigtvis behöva vara fullkomligt rektangu-
li-i.
Fig. 7. Fourier-analys av telegraftecken.
lära, eller med andra ord, det räcker, om man
överför grundton och tredje överton. Erforderligt
frekvensområde för överföring av telegraftecken i fig. 6
har beräknats på detta sätt.
I fig. 8 ha de frekvensområden, som erfordras för
tal, sång och musik inritats. Man observerar i detta
diagram, att fullgott tal för såväl män som kvinnor
kräver överföring av ett ganska stort
frekvensområde, men att detta väsentligt kan minskas, då det
endast gäller förståelig överföring av tal inom
telefonien. För att överföra musik erfordras emellertid ett
betydligt större frekvensområde 40—16 000 p/s, ty
det räcker icke att endast överföra grundtonerna i
musiken, utan större delen av samtliga de övertoner,
som alstras av olika musikinstrument, måste
överföras, för att musiken inte skall förlora i kvalitet
(fig. 9).
För överföring av rörliga bilder inom televisionen
uppdelas som bekant bilderna i ett antal element.
Det antal sådana, som erfordras för att
televisionsbilden på mottagarsidan skall bli fullt njutbar,
bestämmes av antalet bilder per sekund och antalet
bildelement per bild. Man anser nu, att minst 25
bilder per sek. behöva överföras, samt att
uppdelningen av bilden bör göras med 180—240 linjer per
bild (f ig. 10). Varje linje består av ett antal ele-
14.3 32,4 65,3 130.5 261 322 [OtA tpSl 4J76 8 3 5? »-704
: ; ; i ’ r
ment, och för att
tillräckligt god
kontrastverkan skall
erhållas, måste man
räkna med ca 320
element per linje.
En enkel uträkning
visar, att dessa
villkor betyda, att ett
960 000 ’ p/s brett
frekvensområde
måste kunna överföras
för att
televisionsöverföringen skall
vara något så när
njutbar.
Samtidigt måste
man också se till att
ljusstrålen, som
analyserar bilden vid
televisionssändaren,
får riktig rörelse,
dels så att bilden
uppdelas i
erforderligt antal linjer, dels
så att bilderna växla
t. e. med 25 st.
per sek. Denna
strålens styrning
erhålles med hjälp av
särskilda styrfrekvenser, som utsändas alternativt
med själva elementfrekvensen. I ovan anförda
exempel utsändas sålunda dels en svängning med
frekvensen 6 000 p/s för linjeväxlingen, dels en svängning
med frekvensen 25 p/s för bildväxlingen (fig. 11).
I en redogörelse för det frekvensområde, inom
vilket teletekniken arbetar, kan man icke underlåta
att närmare beröra begreppen modulering och
demo-Hulering. Dessa begrepp kunna definieras på många
,olika sätt, än med hänsyn till den matematiska
innebörden. än med hänsyn till funktionen av de olika
organ, som användas som niodulatorer och
demodulatorer. Den matematiska innebörden av begreppet
modulation framgår bäst av efterföljande exempel
(fig. 12). Härvid måste påpekas, att
modulationsprincipen är baserad på ett icke-linjärt samband
Fig. 9. Frekvensområde för olika
musikinstrument. Heldragna linjer
represen-’ tera grundtoner. Streckade linjer
representera toner vilkas närvaro kunnat
iakttagas i 80 % av undersökningarna.
Prickade linjer representera toner
vilkas närvaro kunnat iakttagas i 60 %
av-undersökningarna.
300 Z.700
Fig. 8. Frekvensområde för tal och sång.
fc)
Fig. 10. Uppdelning av
bilden vid televisionssändning.
</25sek
Fig. 11. Rad- och
bildfrekvenser vid televisionssändning.
134
1 aug. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
