Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1936 - Frändskap och särdrag hos kraftteknik och teleteknik, av H. Sterky
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Elektroteknik
ftt]-Am&t+ajinijjt
Modulator.
Fig. 12. Teori för modulator med kvadratisk karakteristik.
Modulator
y- vkwiflt,2wt?nw-wm*w)t]
inmatade uttagna frekvenser
frekvenser 1 l:a grads term 2:a grads term
f F 0,2 F,F + f f 0.2 f,F-f
Demodulator. En sidofrekvens.
F F + f F 0,2 F, 2 F + / F + f 0,2 (F + f),f
Demodulator. Två sidofrekvenser
F — f F-f 0,2 (F-f),9F-f
F F 0. 2 F, f. 2 f
F + f F + f 0, 2 (F + f) , 2 F + f
mellan spänning och ström i modulatorn. Här finna
vi ett typiskt särdrag gentemot vanliga metoder inom
elektrotekniken, där man ju i allmänhet räknar med
linjära förlopp. Resultatet av modulationen är, att
ett antal svängningar med olika frekvenser alstras i
modulatorn. De ursprungligen inmatade frekvenserna
giva upphov till nya frekvenser med andra lägen i
frekvensspektrum. Som ett inpass må anföras, att
man med fördel anser likström såsom en växelström
med frekvensen 0, då nian beräknar modulatorer och
demodulatorer.
Den äldsta modulatorn var den magnetiska
modulatorn. Denna bestod av en transformator, vars kärna
förmagnetiserats med likström. På grund av att
transformatorn arbetar på en krökt del av
magnetiseringskurvan, uppstår vid matning av
transformatorn med växelströmmar av olika frekvens vissa
kombinationstoner på samma sätt som förut beskrivits.
Senare har även Poulsens ljusbåge använts som
modulator. Emellertid erhöll man en idealisk modulator
först i samband med utvecklandet av elektronrören,
ty dessa verka som tröghetsfria reläer, vilka icke
kräva någon inmatad effekt för sin funktion. Under
senare år har man i viss mån återgått till äldre typer
modulatorer, i det torrlikriktare av olika typer tagits
i anspråk för detta ändamål. (Fig. 13.)
o;
o
o
F
Ftf
F±f
[-TonTrekvanskanaler-]
{+TonTrekvans-
kanaler+} .
Fig. 13. Olika slag av modulatorer.
Fig. 14. Frekvensdiagram för olika slags förbindelser med modulerad
bärfrekvens.
I
Televisionssändning(ultrakortvàq)
Radiotelefoni (kortvåg)
Rundradiosändning (mellanvåg)
Transatlantisk telefoni (långvåg)
Bärfrekvenstelefoni på kraftledning
Bärfrekvenstelefoni på telefonledning (trekanalsystem)
Tonfrekvenstelegrafi, 18 kanaler, vid
en telegraferingshastighet av 50 Baud=62,5 ord/min
n !| i in
100 10’ 10’ 10’ 104 10’ 10’ 101 10’ 10’ 10" 10" 10" o/s
30000 3000 300 30 3 0,3 0,o3 0,oo3 \m
Genom att använda modulationsprincipen har
teleteknikern fått stora möjligheter att på ett bättre sätt
utnyttja det för en viss överföringstyp tillgängliga
frekvensområdet. Detta framgår av fig. 14, som visar
tillämpning av modulationsprincipen för telegraf,
telefon, musik och televisionsförbindelser. Genom att
modulera olika bärfrekvenser med talfrekvenser kan
man helt utfylla ett visst givet frekvensområde med
talfrekvenser och därigenom utnyttja t. e. en
telefonledning för överföring av flera samtidiga samtal.
En god illustration till hur man kan utnyttja ett
visst frekvensområde för multipeltelefoni erbjuda de
försök, som utförts i Förenta staterna vid överföring
av ett frekvensområde på 1 million p/s över en
koncentrisk kabel. Inom detta område kan nian placera
ej mindre än 240 vanliga telefonsamtal. För varje
samtal räknar man med ett frekvensområde av 250
till 2 750 p/s. Till detta lägger man ett smalare band.
som erfordras för att kunna skilja de olika samtalen
från varandra,
varför bruttobandbredden för ett samtal
blir 4 000 p/s. Som
fig. 15 visar, flyttas
12 sådana
frekvensband genom en
första modulationspro-cess till
frekvensområdet 60 000 till
108 000 p/s. Genom
en förnyad
modulation flyttas
dessa frekvensband än
högre upp i
frekvensspektrum, så att till
slut hela
frekvensområdet 0—1 000 000
p/s blir utfyllt.
Ett ytterligare
exempel på hur man
kan utnyttja ett
visst frekvensområde
genom tillämpning
Fig. 15. Frekvensfördelning vid dubbel
och tredubbel modulation.
_i ixa.1.1 fnrri i_
Frekvens i 105 n/e
Afi orinn —
240 kp/a grupper
1 AUG. 1936
135
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
