Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1936 - Frändskap och särdrag hos kraftteknik och teleteknik, av H. Sterky - Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Anta!
umtsl
St 000
SO 000
10 000
1000
6 000
Kl 8 9 10 II 12 II 14 15 16 17 Id 1} 20 2!
Fig. 22. Telefonsamtalsfrekvens i Stockholm.
-= antal utgående samtal pr timme (inkl.
upptaget och ej svar).––= antal rikssamtals-
beställningar per timme.
Fig. 21. "Belastningsberg".
För behandling- av dessa ekonomiska problem
måste elektroteknikern tillgripa statistiska
hjälpmedel. Ett elverks belastningsdiagram för dygnets
timmar och årets dagar (fig. 21) har stor likhet med
belastningsdiagrammet för en telefonstation (fig. 22).
I allt större utsträckning börjar man nu anlita den
statistiska vetenskapen för att på förhand kunna
beräkna hur stora maskiner, som behöva installeras i
eu kraftstation resp. hur många kopplingsorgan i en
automatstation eller förbindelsemöjligheter i en
telefonkabel, som behöva göras tillgängliga för att möta
den ökade belastningen.
Även om det är riktigt, att de problem, som följa
med ökad användning av elektriciteten, skola
behandlas på det ekonomiska planet med statistiska och
andra hjälpmedel, finns det dock andra följder av
denna utveckling, som endast kunna behandlas med
tekniska hjälpmedel. Inom telefontekniken t. e. är
uppgiften att överföra telefonsamtal utan för lång
tidsfördröjning ett tekniskt problem. När
förbindelserna bli bortåt 20 000 km långa, dvs.
omspänna halva jorden, måste man nämligen taga
hänsyn till, att överföringen icke sker
ögonblickligt, trots den ofantligt stora
fortplantningshastigheten. Om nämligen ett ord i ett telefonsamtal
tar bortåt 1/2 sek., innan det kommer fram till
mottagarens öra, kan det inträffa, att denne börjar att
svara avsändaren, innan sista ordet nått fram till
honom. Att under sådana förhållanden utväxla ett
telefonsamtal är knappast praktiskt möjligt. Man
har därför uppställt fordran, att löptiden vid en
interurbanförbindelse icke får överskrida 250 mS. För
att möta detta krav gäller det för teleteknikern att
utveckla nya metoder för pupinisering av vanliga
telefonkablar eller nya kablar för överföring av
samtalet medelst modulerad bärfrekvens eller för
radio-teknikern att utveckla apparater och antenner för
riktad strålning samt att studera och rätt tillämpa
lagarna för radiovågornas fortplantning.
Källskrifter och litteraturförteckning.
Sterky, H.: "L. M. Ericssons system för samtidig
telegrafering och telefonering på telefonkabelledningar —
speciellt bärfrekvenssystem i fyrtrådskoppling", Teknisk
tidskrift, dec. 1933.
Black, H. S.: "Stabilized feedback amplifiers", Bell Syst.
Tech. Jour., Jan. 1934.
Boysen, J.: "Das Weltfemsprechen", Zeitschr. f.
Fern-meldetechnik, Werk und Gerätebau, Jahrg. 15, Nr 4, 1934.
Goucher, F. S.: "The carbon microphone; an account of
some researches bearing ön its action", Bell Syst. Tech. Jour.,
April 1934.
Wente, E. C., och Thuras, A. L.: "Loud speakers and
microphones", Bell Syst. Tech. Jour., April 1934.
Pearson, G L.: Fluetuation noise in vacuum tubes", Bell
Syst. Tech. Jour., Oct. 1934.
Espenschied, L., och Strieby, M. E.: "Systems for
wide-band transmission over coaxial lines", Bell Syst. Tech. Jour.,
Oct. 1934.
Fredholm, H.: "Televisionen, dess grundprinciper och
nuvarande läge", ERA, 15 april 1935.
Vos, M.: "Bärfrekvenstelefoni i kablar", Teknisk tidskrift,
juni 1935.
Magnusson, E., och Ekström, K.: "Motala nya
rundradiostation", Teknisk tidskrift, nov. och dec. 1935.
Mills, J.: "A fugue in cycles and bels", D. van Nostrand
Company, New Tork, 1935.
Zworykin, V. K., Morton, G. A., och Malter, L.: "The
secondary emission multiplier — a new oloctronic devlce",
Proc. Inst. Radio Eng., March 1936.
NOTISER
Verband ileutscher Elektroteehniker höll sitt 38:e
ärsmöte i Munchen d. 2—4 juli under anslutning av nära
2 000 medlemmar.
öppningsanförandet hölls av ordföranden, dr ing.
e. h. W. Ohnesorge, varefter dipl. ing. H. Blkndekmahn*
talade om VDE och dess betydelse för tysk
elektroteknik. Föredraganden påpekade härunder särskilt
förbundens omfattande normeringsarbeten.
Huvudföredraget hölls av prof. W. Petersen över den
vetenskapliga forskningens betydelse för
elektrotekniken. Som ett bevis på den tyska industriens förståelse
för forskningsarbetets betydelse anfördes, att de ledande
storfirmorna redan nu årligen utge över 20 mill. mark
på sina utvecklingsarbeten, och talaren betonade
vikten av att detta intresse icke heller för framtiden
av-slappas.
Ett 50-tal specialföredrag, behandlande alla branscher,
höllos under mötet. Förhandlingarna kunna erhållas
genom Verlagsabteilung Verband deutscher
Elektroteehniker, Berlin—Charlottenburg 4, Bismarcksstrasse 33,
mot en kostnad av RM 11, häftat, och RM 14, bundet ex.,
för icke medlemmar, resp. RM 7 och RM 11 för
medlemmar.
140
1 aug. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
