Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Sept. 1936 - Enkanalsystem för bärfrekvenstelefoni på luftledningar, av S. Kruse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
2.3
2 o
0.5
2200 2100 7600 2800 C/,
Fig. 8. Typisk restdämpningskurva för enkanalsystem med långdistanstillsats. Typ ZL 420.
satt av spänningar med frekvenserna /, ± f2, 3f1± f2,
5f1 ± f2 etc., och amplituderna av dessa delspänningar
stå till varandra i proportionen 1 :1/3 :1/B etc.
Medelst filter avskiljas de icke önskade frekvenserna
•3 ± f2, 5f1±f2 etc.
Sändande av ringsignal tillgår i princip så, att
den normala ringströmmen, som kommer på
ledningen VFC, påverkar reläet RU, som omställer
sän-daroscillatorn så, att dess frekvens sänkes med 500
p/s och direkt tillföres sändarförstärkaren TA och
går ut på interurbanledningen. Denna ström verkar
som sidobandet till en kontinuerlig ton med
frekvensen 500 p/s, tillförd bärfrekvenskanalen vid VFC.
Den till mottagaren inkommande förskjutna
bärfrekvensen demoduleras till 500 p/s ström, som bl. a.
genomflyter differentialtransformatorns balans B.
Parallellt med den senare är ansluten ringmottagaren
RR, som är högohmig i förhållande till balansen B.
Principen för signalmottagaren illustreras av fig. 6.
Den ankommande tonsignalströmmen med frekvensen
500 p/s går till klämmorna 1 och 2, mellan vilka två
transformatorer 1\ och T2 äro seriekopplade.
Sekundärsidan av transformatorn 7\ är belastad med
en serieresonanskrets S i parallell med en likriktare
Rx. Transformatorns T2 sekundärsida är belastad
med en parallellresonanskrets P och likriktaren R/r
Kretsarna äro båda avstämda till 500 p/s. Mellan
mittpunkterna av likriktarna resp. sekundära
trans-formatorlindningarna är inkopplat ett känsligt
polariserat galvanometerrelä GR. över
seriekretsen S uppstår spänning för
alla frekvenser utom för
signalfrekvensen 500 p/s. Dessa
spänningar likriktas av R, och slutas
genom galvanometerreläet i sådan
riktning att kontaktarmen
avlägsnar sig från den fasta kontakten.
Över parallellkretsen P uppstår en
spänning huvudsakligen endast av
signalfrekvensen 500 p/s, vilken
likriktas och i tillslagsriktning slutes
genom reläet GR. Då den senare
strömmen blir tillräckligt mycket
starkare än den förra slår reläet till
och sluter strömmen genom ett
vanligt telefonrelä, som är trögt i
tillslag för undvikande av falska
ringsignaler på grund av tillfälliga
strömstötar. Detta relä utför de
erforderliga operationerna för
utsändande av ringström på ledningen
VFC. Den beskrivna anordningen
ger alltså tillslag endast för en
ren 500 p/s ton. Talströmmar, som alltid äro
sammansatta av flera frekvenser, sätta ej
signalniotta-garen i funktion.
Såväl i ändstationsutrustningen som i
mellanför-stärkarcn finnes en korrektionsanordning för
eli-minering av den amplituddistortion som uppstår på
grund av att ledningsdämpningen varierar med
frekvensen. Den använda kopplingen, fig. 7, grundar
sig på, att förstärkningen i en förstärkare göres
frekvensberoende medelst ett fasvridande
återkopplingsnät. En del av den förstärkta spänningen,
nämligen spänningen mellan transformatoruttagen 2’a och
2’c pius spänningsfallet i motståndet R, återkopplas
till gallerkretsen genom det fasvridande nätet N och
transformatorn 7’3. Fasvridningen hos nätet N skall
genomlöpa ett lämpligt intervall, t. e. 0—180°, då
frekvensen genomlöper det område, inom vilket
rest-dämpningen skall korrigeras, t. e. 0—3 000 p/s. I
ena ändan av frekvensområdet är då återkopplingen
positiv, i den andra däremot negativ. Kurvan över
förstärkningen såsom funktion av frekvensen blir
därför en lutande kurva. Återkopplingsgraden
regleras genom olika uttag på transformatorn Tt,
varigenom förstärkningskurvans lutning kan göras olika
brant. Genom att skifta anslutningarna 3 a och 3 b
får man förstärkningskurvan att luta åt motsatt håll.
Långdistanstillsatsen, i figuren betecknad med
LDT, består av en push-pullförstärkare XA, som
inkopplas efter sändarförstärkaren TA och två filter-
Fig. 9. Principschema för mellanförstärkare.
Typ ZL 450.
AE förförstärkare, öst.
AW förförstärkare, väst.
HP högpassfiiter.
LP lågpassfilter.
PHYS E fysikalisk kanal, öst.
PHYS W fysikalisk kanal, väst.
PPE push-pullförstärkare, öst.
PPW push-pullMrstärkare, väst.
RKI ingångsriktfilter.
RKU utgàngsriktfilter.
TI. E interurbanledniüg, öst
TL W interurbanledning, väst.
5 sept. 1936
145
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
