Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1936 - Telegraf och telefon i järnvägens tjänst, av I. Billing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
i Stockholm, där 1917 uppsattes en 450 nummers
växel med 9 expeditionsplatser.
Automatväxlar började införas med en 20-linjers
växel vid Stockholms norra station år 1924. Å
Stockholms centralstation anordnades år 1926 en 50-linjers
automatväxel för förbindelser mellan expeditioner
och plattformar m. m. I Göteborg uppsattes år 1929
en automatväxel för 100—200 nummer.
I den mån telefonnätet vid SJ vuxit i samband med
telefonkabelanläggningarna, har utvecklingen också
fortskridit beträffande telefonväxlar. Förutom
manuella växlar av större typ ha nya större
automatväxlar kommit i bruk, anordnade på
huvudstationerna och för direkt samtrafik med rikstelefon. Så
är f. n. fallet i Stockholm med en 1 000 nummers
automatväxel och i Malmö med 150 nummers växel,
varjämte dylik ny automatväxel är bestämd för
Göteborg.
Även på linjestationer av större betydelse, såsom
t. e. Tomteboda, Hagalund, Uppsala, Krylbo, Gävle,
Örebro, Katrineholm, Södertälje, Fjällbo verkstad.
Kristinehamn, Nässjö, Östersund, Ånge och de större
stationerna å linjerna Ånge—Krylbo och Gävle—
Sundsvall ha automatväxlar anordnats.
F. n. finnas inalles ett 30-tal automatväxlar i bruk
vid SJ.
För erforderlig växling på andra stationer ha
uppsatts ett stort antal anknytningsväxlar, utrustade i
mån av behov med omkopplare för ett 10-tal
ledningar och med fingerskiva för anrop på
automatiserade ledningar m. m.
Radio-telegraf och telefon.
På ångfärjeleden Trälleborg—Sassnitz, som
öppnades för trafik i juli 1909, visade det sig snart nog
nödvändigt att för brådskande tjänstemeddelanden
införa radiotelegraf.
De ursprungliga anläggningarna utfördes såsom
gnisttelegraf enligt Telefunkens system "tönende
Funken" för 300—600 m våglängd. De togos i bruk
i januari 1912 och öppnades följande månad även för
privat korrespondens.
För att motsvara teknikens utveckling och ej störa
den under tiden tillkomna rundradioverksamheten
blevo dessa stationer 1925 moderniserade och
försedda med rörsändare för odämpade svängningar och
720 m normal våglängd från Svenska aktiebolaget
Trådlös telegrafi, Stockholm.
Sedermera hava dessa radiostationer ytterligare
kompletterats för att motsvara nya krav, särskilt
med avseende på säkerheten till sjöss. Bl. a. ha
färjornas reservstationer kompletterats och
automatisk alarmapparat, som ger alarm för nödsignal,
inmonterats.
F. n. pågå försök med radiotelefoni på kortvåg,
85—190 m, för övergång från telegraf till telefon.
Även dessa apparater äro av SATTs tillverkning.
Dock synes nödvändigt bibehålla möjligheten att
telegrafera för expediering av meddelanden på
främmande språk.
När dessa försök lyckligt avslutats, vore det
meningen att till resandes bekvämlighet anordna
samtrafik från färjorna till rikstelefonnätet. Till en
början skulle detta äga rum via Göteborgs radio och
längre fram, när Malmö radio blir färdig, via denna
station.
En beskrivning av radiotelegrafen å denna färjled
efter ändringen år 1925 återfinnes i Nordisk
järnbanetidskrift 1925, h. 5—6.
Radiopejling.
De svenska färjorna på leden Trälleborg—Sassnitz
utrustades år 1927 med radiopejlingsmo.ttagare.
system Telefunken, för att befälet skulle kunna
företaga radiopejlingar med hjälp av de på tysk sida
anordnade sändareanordningarna vid Stubbenkammer
på Rügen. Huru dessa mottagare å färjorna äro
inrättade och användas för riktnings- och
avståndsbedömning, finnes närmare beskrivet i Nordisk
järnbanetidskrift 1927, h. 11—12.
Två år senare, 1929, färdigställdes en
mistsignal-anläggning i Trälleborg, omfattande radiofyr,
under-vattenssändare och luftsignalsändare, som samarbeta
och drivas från ett gemensamt kontrollställe å
Trälle-borgs ångfärjestation.
Radiofyren utgöres av en radiosändare placerad
på mellanbron i Trälleborgs hamn mitt för
inseglings-rännan, vid vars yttre ände en under
vattens-membransändare är placerad på sjöbottnen med
kabelförbindelse till kontrollstället.
Radiofyren, som startas automatiskt från
kontrollstället, utsänder odämpade svängningar av 297,5 kc/s
(1 008 m) med en tonfrekvens av 423 c/s. Den
utsänder morsebokstäverna TR tre gånger och därefter
14 st. pejlstreck. vart och ett av 1 sekunds
varaktighet och med 0,3 sek. uppehåll mellan strecken.
Undervattenssändaren drives med växelström av
525 p/s och alstrar tonen 1050 svängningar i
sekunden, som sändas i form av morsebokstäverna TR
en gång under 8 sekunder.
Dessa båda sändare samarbeta, så att
undervattenssändaren börjar just i det ögonblick då
radiosignalens sista R givits. Enär ljudets
fortplantnings-hastighet i Östersjövatten är 1 sjömil på 1,3 sek.
kan avståndsbedömning verkställas genom att från
t. e. en ångfärja avlyssna hur många pejlstreck höras,
innan undervattenssignalen uppfattas. Detta antal
anger färjans avstånd i sjömil från
undervattenssändaren.
För radiopejling äro färjorna utrustade med
radiomottagare med 8 rör, 4 för högfrekvensförstärkning.
1 detektorrör och 3 lågfrekvensförstärkarerör. Som
mottagningsantenn finnes en rund pejlram ovanpå
navigationshytten. Denna ram vrides medelst en
ratt, som löper kring en stillastående pejlskiva, varå
ramens ställning i förhållande till färjans köllinje kan
avläsas. Ramen vrides till dess ett minimum av
pej-lingsljudet höres, vilket inträffar då pejlramens plan
står vinkelrätt mot riktningen till radiofyren.
Som exempel på den skärpa, varmed pejlingen kan
verkställas, må nämnas att vid prov uppmättes på
10 sjömils distans från radiofyren en pejlingsskärpa
av ± 1° till + VA
Närmare beskrivning av denna anläggning finnes
publicerad i Tekn. tidskrift 1930. h. 4. Anläggningen
har dock senare ändrats såsom framgår av
ovanstående och av 1936 års fvrlista.
5 sept. 1936
197
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
