Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
bliva större än om försökstiden varit i båda fallen
lika stora. Men tydligen är samma förhållande
egnat att förstärka beviskraften av de siffror, som visa
en mindre frätning hos grundluften än hos jorden.
Yi återkomma till markens aggressivitet i samband
med de andra metallerna samt dess egna kapitel.
Koppar.
Den jämnhet i frätningsresultaten, som under
tidigare försök varit regel, kan även nu antecknas för
vissa serier nämligen station I: grundluft; II:
grundluft och jord; III: jord; IV; VI: jord. Mindre
vanliga ojämnheter hava visat sig vid station I:
jord; III: grundluft; V: grundluft och VI:
grundluft. Beträffande Y: jord äro differenserna mellan
de olika plattorna visserligen icke så stora, men
dock värda att uppmärksammas. En alldeles
särskild och egendomlig påverkan visade sig
grundluften vid V (Tingstadsvassen) äga. Några plattor
därstädes voro nämligen delvis belagda med en ur
kristallografisk synpunkt vacker, kristallinisk
avlagring, som vid mikrokemisk undersökning (genom
Metallografiska institutet i Stockholm) visade sig
bestå av svavelkoppar (Cu2S). Att denna förekom
härstädes, men eljest ingenstädes, tyder på att den
utfyllda marken innehöll grundluft, bemängd med
någon svavelhaltig gas. Och då denna tydligen kan
hava trängt ned eller med nederbörden sköljts ned i
den underliggande jorden, kan dennas aggressivitet
vis à vis koppar även finna sin förklaring.
Det ligger ock nära till hands att antaga liknande
orsaker till den ojämna frätningen i grundluften vid
Boråsvägen, där marken ju även delvis bestod av
utfyllt material.
Svårare att förklara äro de relativt stora
ojämnheterna med avseende på grundluften vid
Hagakyrkan, men synes dock sannolikt att även här frätande,
fuktmättade gaser varit verksamma. Vad slutligen
beträffar grundvattnet vid Röda Sten är tydligt att
detta varit även för koppar starkt aggressivt, och att
det under sin rörelse träffat de olika plattorna ganska
olika.
Fotografierna lämna föga upplysningar, varför
inga sådana här återgivits. Å ena sidan kunna
nämligen tvenne ganska lika fotografier motsvara
plattor med rätt olika frätningar, och å andra sidan
kunna bilderna vara ganska olika för plattor med
nära lika frätning.
Emellertid kan såsom slutresultat av
kopparundersökningarna sägas att, ehuru koppar i regel
utgör ett i frätningsavseende pålitligt material,
särskilt i torr jord, bjuder dock försiktigheten att man
före nedläggandet av kopparrör i marken undersöker
dennas aggressivitet vis à vis koppar — eller att man
förser kopparn med en yttre isolering.
Bly.
Redan vid de tidigare undersökningarna har blyet
visat stora ojämnheter, vilka knappast kunnat för-
Tabell 3. Undersökningsserier 1934 till 1935.
Maxima, minima och media, omräknade viktsiffror till tidsenheten 100 dygn.
Stations nr Plats, där proven varit nedlagda Material Viktförlust (milligr.) pr platta (à 1C0 cm2) under 100 dygn i grundluft i jord Anmärkning
max min med max min med
I Röda Sten Gjutjärn, nytt ................................333 237 218 934 874 911
Gjutjärn, gammalt ................359 274 309 989 872 934
Koppar................................................................14 8 10 56 36 47
Bly ........................................................................29 18 22 107 50 82
__ ______ Rostfritt stål..................................— — —
_______1_____0_____Vall N. Allén vid Renström- Gjutjärn, nytt ................................350 314 333 289 217 250
ska badinrättn. Gjutjärn, gammalt ................— — — 406 215 316
Koppar................................................................14 10 12 4 l’/2 2l/2
Bly ........................................................................— i — — 80 14 39
J_____ Rostfritt stål ........................................3 j +) l’/2 ’/a |__+)_ _0
III ! N. Allén vid Hagakyrkan! Gjutjärn, nytt ................................27ß I 017 I 215 201 158 ’ 173
Gjutjärn, gammalt ................197 157 178
Koppar................................................................18 5 10 5 2 3
Bly ........................................................................— — — 23; 8 16
________ Rostfritt stål ............................5 +) l’/2 _ 0 V2
IV I Mårten Krakowgatan ! Gjutjärn, nytt ................................618 358 I 505 1 170! 435 i 688
Gjutjärn, gammalt ................— — — 810 466 583
Koppar................................................................3’/2 1 2 6 . 21/2 4
Bly ........................................................................— — - 220! 50 120
________ Rostfritt stål ...................................5 +)_ l’/2 1 _0_ V2
V I Tingstadsvassen Gjutjärn, nytt ................! 132 56 93 334 155 j 211
Gjutjärn, gammalt ................— ; — — 228 152 177
Koppar................................................................19 5 17 10 IV. 5
Bly ........................................................................— — — 46’ 7 31
I Rostfritt stål......................................8 +1 L ?_L JL___LJ
VI j Boråsvägen i Gjutjärn, nytt ................................260 66 153 989! 525 I 640
Gjutjärn, gammalt ................— — — 961 510 705
Koppar................................................................25 >/2 ! 8l/2 3’/21 IV2 2]/2
Bly ........................................................................— — ! — 98 i 31 65
_I _ Rostfritt stål........................................3 +) 1 2 1 _lj
Tecknet " + )" betecknar en viss, obetydlig viktsökning.
11 jan. 1936
5
Antalet dygn,
under vilka
plattorna varit
nedlagda, är
an-angivet i tab. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
