Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
KEMI
Redaktör, EVERT NORLIN
UTGIVEN AV SVENSKA TCKNOIOGFORENINGEN;
INNEHÅLL: Chemical Engineering Congress of the World Power Conference. — Några tvättkemiska problem,
av civilingenjör K.-I. Skärblom. — Viskositetsmätning, av dr-ing. W. Philipoff. — Litteratur.
Chemical Engineering Congress of the World
Power Conference.
En kongress för kemisk teknologi, anordnad av
Världskraftkonferensen, avhölls i London den
22—27 juni i år. I kongressen, som var synnerligen
talrikt besökt, deltogo ca 700 medlemmar från ett
30-tal länder, däribland ett 15-tal från Sverige.
Officiella svenska representanter voro överingenjör G. H.
Hultman, direktör S. Nauckhoff samt
undervisningsrådet N. Fredriksson, vilken senare företrädde ISA.
Kongressen i sin helhet avsåg att ifråga om inom
kemiska industrien använda apparater och tillämpade
metoder giva en mera allmän översikt, men icke att
behandla speciella industrier eller enskilda
uppfinningar. Vidare var det ett önskemål hos
kongressledningen att söka få fram några riktlinjer för den
sannolika utvecklingen inom olika områden av
kemisk teknik.
Kongressens förhandlingar voro uppdelade på 12
sektioner. Till kongressen hade förut insänts 125
meddelanden. Dessa föredrogos icke i de olika
sektionerna, utan för varje sektion hade tillsatts en eller
två generalrapportörer, vilka i en "generalrapport’’
gåvo ett kort referat av det viktigaste innehållet i
de till sektionen hörande meddelandena samt föreslogo
ett eller flera ämnen till diskussion. Diskussionen
blev emellertid ofta antingen ganska obetydlig eller
också kom den att omfatta andra ämnen än
generalrapportören hade föreslagit.
I det följande lämnas en kort översikt över
ämnesområdet för de olika sektionerna.
Sektion A: järn och järnlegeringar inom, kemiska
industrien. Till denna sektion hade insänts 8
meddelanden, vilka avhandlade mestadels ur metallurgisk
synpunkt tillverkning och egenskaper hos moderna
rostfria stål och specialstål av olika slag samt deras
användning för olika kemiska ändamål. Det mest
anmärkningsvärda inom denna sektion torde vara den
översikt av hithörande frågor, som i generalrapporten
lämnades av den kände fackmannen W. H. Hatfield
och hans eget meddelande till sektionen.
Sektion B: eldfasta material, kautschuk, plastiska
och andra ämnen inom kemiska industrien. De till
sektionen hörande 12 meddelandena hade uppdelats i
2 grupper med var sin generalrapportör, nämligen
eldfasta material, varför redogjordes av W. C. Han-
cock, samt andra metaller än järn och icke metalliska
ämnen med M. B. Donald som generalrapportör.
Diskussionen inom denna sektion kom att huvudsakligen
beröra eldfasta material särskilt med hänsyn till
inverkan av reducerande gaser samt bindande bruk
eller cement.
Sektion C: separation. Generalrapportören A. J.
V. Underwood hade på ett synnerligen systematiskt
sätt sammanställt och refererat de 20 meddelandena,
vilka avsågo filtrering, separation på våt väg,
absorption och adsorption, kristallisation, destillation,
torkning, avdunstning, extraktion, separation genom
kemiska reaktioner. Generalrapportören påpekade till
sist vilken betydande roll, som rent fysikaliska
processer spela inom den kemiska ingenjörens
arbetsområde. Av de 20 meddelandena berörde 17
fysikaliska metoder för separation av ämnen, en
omständighet, vilken är en belysande illustration till det
faktum, att den kemiska ingenjören oftare har att
syssla med fysikaliska operationer och fysikaliska
verkningar av kemiska reaktioner än med rent
kemiska fenomen.
Sektion D: till denna hörde två ganska skilda äm
nesområden, nämligen undersektion A för siktning,
målning och blandning och undersektion B: elektro
lys och elektriska tillämpningar. Inom den l:a
undersektionen med B. W. Holman som generalrapportör
avhandlades bl. a. nyare metoder för bestämning av
kornstorleken hos så fina pulver, att densamma icke
kan bestämmas genom siktning. Dessutom beskrevs
en större tysk anläggning för eldning med
brunkolspulver. Till undersökning B med H. J. T. Ellingham
som generalrapportör hade avdelats 8 meddelanden,
soin dels avsågo mera speciella elektrolytiska och
elektriska metoder och anordningar och dels gåvo en
mera allmän översikt av den elektrokemiska
industrien i Japan och i Norge.
Sektion E: torrdestillation, generalrapportör S. F.
Sinnatt. Hithörande 13 meddelanden berörde
gas-och koksindustri, torrdestillation av ved,
vattengasframställning ur brunkol, lågtemperaturförkoksning
samt vissa undersökningar rörande provning och
klassificering av stenkol. I den ganska givande
diskussionen ådrog sig särskilt ett meddelande om för-
11 juli 1936. häfte 7
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
