Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*
Teknisk Tidskrift
gasning av stenkol under jord av tre ryska
författare särskild uppmärksamhet. Syftet härmed skulle
vara att direkt i gruvan förgasa stenkol och på detta
sätt framställa konstgjord "naturgas", avsedd för
elektriska kraftstationer och andra ändamål. Försök
hava utförts i mycket stor skala. Sålunda har vid
Gorlovka-gruvan sådan gasframställning varit i
kontinuerlig drift sedan 1935. Gruvan ger för
närvarande 25 000—30 000 m3 "kraftgas" per 24 tim. samt
12 000—15 000 m3 ren kolgas.
Sektion F: behandling av avfallsvatten och fasta
avfallsprodukter, generalrapportör A. Parker. Tre
meddelanden avhandlade problem rörande metoder
för renande och oskadliggörande av avfallslutar från
kemiska industrier och ett meddelande gav en
ganska allmän översikt över skadliga avloppsgaser från
kemiska anläggningar. Till sektion F hörde som
en undersektion B: smörjning, generalrapportör H.
Moore. I tre meddelanden beskrevs dels användning
av selektiva lösningsmedel, såsom fenol och
flytande propån vid raffinering av smörjoljor och dels
vissa metoder för studiet av sambandet mellan
smörjoljors egenskaper och kemiska struktur.
Sektion G: högtrycksreaktioner och reaktioner vid
högt vakuum, generalrapportör D. M. Newitt. Till
denna sektion, som omfattade det mest aktuella och
moderna området inom kemiska teknologien, hade
insänts 8 meddelanden, av vilka de flesta berörde den
senaste utvecklingen av högtryckstekniken. Sålunda
redogjorde t. e. G. T. Morgan, ledare för The
Chemical Research Station i Teddington, för huvuddragen
av mycket omfattande undersökningar, som utförts
vid detta laboratorium för att med tillhjälp av
högtrycksreaktioner framställa organiska produkter
särskilt sådana, vilka kunna tjäna som grundsubstanser
för färgämnes- och preparatindustrier.
Sektion H: värmeutbyte, generalrapportör B.
Ileasti. Här behandlades 9 meddelanden, som berörde
olika sidor av värmetransmissionsproblemet.
Sektion J: teknisk undervisning och praktisk
fortbildning, generalrapportör H. E. Watson. Fem
meddelanden redogjorde för den allmänna utbildningen
av kemiska ingenjörer i en del länder nämligen:
Österrike, Tyskland, Storbritannien, Japan och
Förenta staterna, under det att två meddelanden togo
syfte på utbildningen för speciella industrier,
nämligen bergolje- och gasindustrierna. Inom sektionen
fördes en mycket livlig diskussion, varvid framfördes
skäl för och emot å ena sidan mera allmänt lagd
teoretisk utbildning, å andra sidan en mera
specialiserad och från början praktiskt inriktad teknisk
undervisning. Som bekant tillhör den tekniska
undervisningen i Sverige och Tyskland den förstnämnda
kategorien, under det att särskilt i England och
Förenta staterna den andra utvecklingslinjen varit
förhärskande.
Sektion K: statistik, administration, arbetarskydd,
generalrapportör W. H. Garret. Sju meddelanden
kunna sägas tillhöra följande klasser:
A. Risker för och skydd mot olycksfall inom ilen
kemiska industrien.
B. Statistisk metod som hjälp vid kontroll av den
industriella verkningsgraden; kostnad för kontroll
av tillverkningskostnaden.
C. Planläggning och kontroll för kemisk tillverkning:
inflytandet av läget på produktionskostnaden:
faktorer, som influera på utformningen av kemiska
ingenjörsprojekt.
Sektion L: nya utvecklingslinjer, generalrapportör
H. W. Cremer. Till denna sektion hade sammanförts
13 meddelanden, som berörde mycket olikartade
ämnen, vilket omöjliggjorde för rapportören att ge
ett systematiskt allmänt referat av dem. I stället
uppdelades meddelandena i följande huvudgrupper,
nämligen:
I. Vattenbehandling och värmeströmning i
ånganläggningar.
2. Större kemiska industrier, omfattande svavelsyra,
fosfatgödningsämnen och kalciumkarbid samt
3. Biologiska processer.
Sektion M: allmänna synpunkter, generalrapportör
W. M. Cumming. 13 meddelanden behandlade ur
generell synpunkt:
A. Grundläggande forskning.
B. Tillämpad forskning.
C. Kemiskt-teknisk metodik och
I). Industriell utveckling.
Bland meddelandena inom de olika sektionerna
märktes 6 svenska bidrag.
Vid en kongress av detta slag. som omfattar så
många olika industrier, kan man ej vänta sig. att.
förhandlingarna, även om ämnesområdet uppdelats i
12 sektioner, kunna bliva så givande, beroende på
att de insända meddelandena kunna behandla så
skilda ämnen. Däremot komma säkert många av
meddelandena var för sig att för resp. specialister
bliva av stort intresse. Den största nytta, som
deltagandet i kongressen erbjöd, var möjligheten att
personligen träffa och lära känna kolleger från olika
länder, varvid i många fall ett samarbete genom
korrespondens och ömsesidiga besök kan komma till
stånd. En mycket stor annan fördel erbjöd
kongressen genom de officiella besök, som ordnats under
två dagar vid kemiska anläggningar och
forskningslaboratorier. Därjämte hade i veckan före kongressen
en exkursion ordnats till Sheffield för besök vid an
läggningar för framställning av rostfria stål och
specialstål samt tillverkning av föremål därav.
I samband med kongressen hade ordnats en
utställning av material och apparater samt analytiska
hjälpmedel, kontrollinstrument och dylikt för den
kemiska industrien. Utställningen var förlagd till
samma byggnad som kongressen, nämligen Central
Hall, mitt emot Westminster Abbey.
På kongressens program funnos även en del
luncher, banketter och mottagningar. Sålunda
avhölls en större officiell bankett, varvid höllos tal
bl. a. av Lörd Rutherford och förre premiärministern
Ramsay Mac Donald. På de nordiska ländernas
vägnar höll dr Nordenson, Sverige, ett mycket
uppskattat tal. Bland övriga festligheter märkes en
mottagning i Lancaster House av Storbritanniens
regering.
E—t N—n.
50
12 sept. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
