Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Tabell XIV b. Kemisk analys av askan i ovanläder. Tabell XVI. Dornprov och rivningsprov på ovanläder.
Läderslag [-Beteckning Askhalt-] {+Be- teck- ning Ask- halt+} % [-Kromoxid-] {+Krom- oxid+} % [-Järnoxid -+-+ler–] {+Järn- oxid -+- +ler-+} jord % Kalk % [-Magnesia-] {+Mag- nesia+} % [-Kiselsyra-] {+Kisel- syra+} %
Kromgarvat,
garveri II .... F 6,2 75,3 5,1 0,9 0,3 1,1
Kromgarvat,
garveri III .... G 6,0 81,0 1,3 0,4 0,1 0,6
Kombinations-
garvat, 76,1
garveri 1 H 4,1 1,9 1,2 0,2 1,9
Kombinations-
garvat,
garveri 11 .... J 4,4 76,4 8,0 0.3 0,2 1,2
Tabell XV. Dragprov på ovanläder.
Vid varje läder utfördes på vart och ett av de
uttagna provstyckena två dragprov.
Läderslag
[-Beteckning Brottgräns-]
{+Beteck- ning Brott- gräns+} kg cm’ [-Förlängning-] {+För- läng- ning+} på 200 mm vidbrott %
Smorläder, garveri I................................................A 256 35
„ garveri II ........................................B 333 37
Vaxläder, garveri I ................................................C 328 37
garveri II ................................................D 263 40
Kromgarvat, garveri II ................................F 303 66
garveri III ................................G 392 57
Kombinationsgarvat. garveri I ... H 234 41
garveri II • J 346 52
Dornprov. Provstycken om ca 80 mm bredd
in-spändes mellan två parallella stöd på ca 80 mm
avstånd, varefter en 5 mm cylindrisk ståldorn med
kulspets fick från narvsidan genomtränga lädret och den
kraft uppmättes, som erfordras för
genomträng-ningen.
Rivningsprov. Lädret uppskars ett stycke,
varefter flikarna inspändes i klämbackar och den kraft
bestämdes, som erfordrades för att riva itu lädret.
Vid provningen npprevs en längd av ca 20 mm.
Läderslag [-Beteckning-] {+Beteck- ning+} Hudens nr Erforderlig kraft för
genom-trängning, kg Erforderlig kraft för rivning, kg
Smorläder, garveri I A 5 83 14
82 13
6 81 11
„ garveri II B 1 95 10
93 11
2 91 11
Vaxläder, garveri I.... C 2 86 18
92 16
6 97 14
„ garveri II D 3 94 11
90 11
6 86 11
Kromgarvat,
garveri II.................... F 3 104 14
102 15
6 99 15
Kromgarvat,
garveri III ................ G 1 99 22
106 21
6 112 20
Kombinationsgarvat,
garveri I.................... H 1 75 9
75 9
6 75 9
Kombinationsgarvat,
garveri II ................ J 1 91 13
98 15
3 105 18
Tabell XVI innehåller värdena för dornprov och
rivningsprov. Värdena på dessa två
hållfasthetsegenskaper äro icke fullt parallella, men ett visst
samband är dock skönjbart. Värdena för de
kromgar-vade läderna tyda på, att dessa äro mest slitstarka.
(Forts.)
Intryck från en resa i kolgruvedistriktet
i Durham juni 1936.
Av civilingenjör S. QVARFORT.
Med anledning av att Stockholms gasverk
framställt vissa klagomål på för hög askhalt i
levererade-engelska stenkol utsträcktes förf:s resa till den
kemiska ingenjörskongressen i London efter dess
avslutande även till några kolgruvor i Durhamdistriktet.
Sedan detta distrikt senast besöktes, har
utvecklingen gått fort. Allt flera gruvor ha övergått till
torrening av sina kol från enbart handsortering, vilket
1930 var det sätt, varpå kolen renades vid praktiskt
taget alla kokskolgruvor i Durham. Det har visat sig,
att den av Stockholms gasverk såsom önskvärd
ansedda askhalten, 6,0—6,5 %, endast kan hållas
konstant av gruvor, som rena sina kol. Vid andra, som
ej rena dem, kan nog en och annan last hålla sig
under 7 %, men ofta springer askhalten upp till 8 %
eller mera till stort förfång för den av gasverken
tillverkade koksens kvalitet. Med en askhalt av 6,5 %
blir däremot de grövre koksstorlekarnas askhalt blott
omkring 8 %, vilket får anses fullt tillfredsställande,
åtminstone för närvarande.
Det är då att märka, att handplockningen av kolen,
som är den första reningsproceduren vid alla gruvor,
äger rum på två olika sätt. Det första och riktiga
består däri, att kolen först sorteras över en 2" harpa
och sedan passera plockningsrummet i två strängar,
den ena över den andra. Endast den övre, som nu
håller enbart grova kol, handplockas, den undre
renas ej eller går vidare till torrening. Då det grova
kolet utgör ca 25 % av den totala kvantiteten, är
ut-plockningen av skiffern relativt lätt och underlättas
78
10 okt. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
