Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
genom att med hammare sönderslå de större styckena.
Någon ytterligare rening ges detta kol ej. Det andra
sättet vid handrening tillgår så, att kolet från
gruvans tippvagnar går direkt ut på plockbandet. Då nu
allt det fina kolet också är med, blir handreningen
mycket svår och arbetarna få med händerna gräva i
kolsträngen, för att känna om någon skiffer finnes
kvar. Någon sönderslagning av större bitar
med-hinnes vanligen ej. Åtgången av arbetsfolk är nästan
dubbelt så stor som i förra fallet och effekten av
reningen blir förklarligt nog dålig. Anledningen till
att en del gruvor envist fasthålla vid detta senare
felaktiga förfaringssätt angavs vara, att de behövliga
anordningarna kosta för mycket. Detta torde dock
vara att driva sparsamheten väl långt, men synes
också tyda på, att en del av de större företagen
också dragas med ekonomiska svårigheter.
Den för kokstillverkningen bästa kolflötsen i
Durham är Busty. Ännu finnas gruvor, där denna flöts
är tämligen tjock och som ha stora, obrutna reserver
av densamma. Vid andra gruvor med lika god
kvalitet på flötsen är den åter tunn och i det närmaste
utbruten. Dessa senare företag äro mycket angelägna
att få inblanda kol från flötsen Brockwell, som ligger
närmast under Busty och vanligen också brytes
samtidigt. Gruvbolagen anse Brockwellkolen fullt
jämställda med Bustykol som kokskol, samtidigt som
kolen äro mera askfattiga. Hittills har emellertid
gasverket ej tillåtit annat än oblandade Bustykol.
För att se, i vad mån försäkringen av Brockwells
lämplighet som kokskol äger sin riktighet, uttogs
dock vid två gruvor generalprov på detta kol för
undersökning i första hand vid Värtagasverkets
laboratorium. Skulle detta utfalla till belåtenhet är
avsikten att därefter erhålla minst ett lastrum oblandade
Brockwellkol för prov i full skala i kammarugnarna,
dels enbart, dels i blandning med Busty.
En annan sak, som föranledde undersökning vid
gruvorna, var den konstaterade svårigheten att
erhålla goda överensstämmelser mellan gasverkets
analyserade askhalt på kolen och den av vederbörande
gruvbolag själva erhållna. I sådana fall, där
företagen ej ägna provtagningen tillräckligt intresse,
måhända i saknad av anordningar eller ekonomiska
resurser, är ju saken lätt att förklara. Men att även
ett bolag, som nedlägger ett synnerligen stort arbete
på provtagning och analys av kolen, ej lyckas få med
gasverket överensstämmande resultat, är ju
märkligare. Då skillnaden rör sig om en differens av nära
konstant 0,75 % för låg askhalt i England gentemot i
Sverige, har saken ånyo genomdiskuterats under
besöket i England, utan att dock vare sig
provtagnings-sätt eller analys därstädes förefallit direkt felaktiga.
Kolet provtages av bolaget självt både vid
gruvorna och vid lastningen. Grovt och fint provtagas var
för sig på båda platserna, då de lastas i skilda
järnvägsvagnar från början. Vid lastningen tömmas
sedan vagnarna omväxlande i båtens lastrum, och kolet
blir sålunda blandat. Emellertid äro stora kol alltid
vanskliga att provtaga och åtminstone
provtagningssättet vid utlastningen från vagnarnas bottenluckor i
kolströmmen med en liten skopa med långt skaft,
lämnade rum för anmärkning. De stora bitarna
rymmas nämligen ej i skopan utan falla åt sidan.
Det överenskoms nu, att ett helt lastrum i båten
skulle vid en kommande last fyllas för sig med de
grova kolen, vilka lyckligtvis utgöra ca 25 % av
det hela och därför fylla ett lastrum i en båt med 4
luckor. Det finare kolet skulle lastas i de
återstående tre. På detta sätt skulle grovt och fint kol kunna
provtagas av oss också i Stockholm. En dylik
båtlast har nyligen lossats vid Värtan och dess last är nu
föremål för provtagning och analys för jämförelse
med de engelska proven på samma båtlast.
I detta sammanhang skall nämnas, att Tyne
Impro-vement Commission, den myndighet, som har hand
om Tynemynningens hamnar, just vid nämnda
företags lastkaj bygger en modern lastningsapparat för
kol av stor kapacitet. Denna, som använder sig av
transportbandsprincipen, förefaller också att
möjliggöra en rationellare och mera objektiv provtagning
av hela kolströmmen, vilken metod varmt anbefalldes
kolfirman, som hade förstahandsrätt att begagna
anläggningen.
Vad torreningen av de fina kolen vid nämnda firma
beträffar, sker den i en särskild anläggning, dit kolen
föras på järnvägsvagn från gruvorna. Kolen
upp-sorteras före reningen, som sker i Birtleyapparat,
förut beskriven i Svenska gasverksföreningens årsbok
1931, del I, i ej mindre än 8 storlekar. Sorteringens
effektivitet influeras i hög grad av kolens vattenhalt.
I regel är denna låg, 1 à 2 %, men då kolen som
nämnts måste fraktas med vagnar, som äro öppna och
kunna bli stående flera dagar i det fria, ökas
vattenhalten ofta avsevärt till följd av regn, varvid kolens
rening högeligen försvåras. Vidare ligger det i
gruvans intresse att ej få för mycket kolhaltigt avfall,
vilket regleras med ställbara plåtar vid skakborden.
Uttages för litet av detta kolhaltiga avfall, blir de
kvarvarande kolens askhalt högre. Då dessutom
mängden och ursprungliga askhalten av de olika
storlekarna variera i hög grad under reningen av ett
visst kolparti, blir den övervakande ingenjörens
arbete ingalunda lätt. Askhalten nedbringas i
gynnsamma fall till 6 %. Vid undertecknads besök uttogs
prov av samtliga 8 färdigrenade storlekar för analys
vid Värtan.
Det är att märka, att Stockholms gasverk ej köper
kolen efter analys, varför eventuella differenser i
askhalt mellan köparen och säljarens analyser ej ha
någon rättslig betydelse i och för sig. Då de emellertid
utgöra en källa till irritament, isynnerhet som
köparens analyser ligga konstant över säljarens, har det
synts lämpligt att i samarbete med ett bolag, vars
stora intresse, goda laboratorieutrustning och
utmärkta organisation av provtagningen av kolen är
känd, söka bringa denna differens slutgiltigt ur
världen. Har en gång orsaken till differensen klarats
upp, återverkar detta på andra gruvföretag i
England och deras villighet att noggrant övervaka sina
kols kvalitet.
En sak, som för gasverken i vårt land kan bli en
källa till oro är, att flera av gruvbolagen i Durham
just nu äro i färd med att skaffa sig egna koksverk
eller bygga om och modernisera sina gamla. Den
faran ligger nära till hands och har också inträffat, att
gruvbolag med egna koksverk taga- de bästa kolen för
den egna kokstillverkningen, isynnerhet under tider
med god avsättning för koks. Följaktligen få
gasverken då nöja sig med sämre kvaliteter av kolen.
Säkrast är man, om kolen tagas från gruvbolag utan
egna koksverk, men tyvärr återstå numera ej många
12 sept. 1936
79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
