Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
KEMI
_Redakto». EVERT NORLIN_
INNEHÅLL: Om den 8. k. polhöjden som mått på temperaturens inflytande på viskositeten hos smörjoljor,
av-förste byråingenjör Einar Molin. — Jämförande provning på laboratoriet och vid användning av ett antal läder
och därav tillverkade marschskodon, av avdelningschefen Evert Norlin. — Litteratur.
Om den s. k. polhöjden som mått på temperaturens
inflytande på viskositeten hos smörjoljor.
Av förste byråingenjör EINAR MOLIN.
Som bekant avtager viskositeten vid stigande
temperatur betydligt olika starkt hos mineraloljor med
olika kemisk konstitution. Vanligen är den smörj
olja att betrakta i detta hänseende bäst, som röner
minsta temperaturinflytandet, dvs. har möjligast
flacka viskositetskurva.
I och med att denna temperaturfunktion fått
insteg i smörjoljeanalysen som en värdesättande faktor,
har man på olika sätt sökt finna ett talvärde som
uttryck för densamma. Problemet har emellertid
stött på åtskilliga svårigheter, beroende på kurvans
komplicerade matematiska karaktär.
Viskositetskvot.
Enklaste sättet, vilket dock samtidigt är ett ganska
bristfälligt sådant, är att uttrycka
temperaturinflytandet genom kvoten mellan viskositeterna vid två
temperaturer, t. e. 50° och 100°. Så har man
förfarit i de normer för motorsmörjoljor, som antogos
av teknologföreningens avdelning för Mekanik i nov.
1935. Det är emellertid att bemärka, att
viskositets-kvoten 50/100° är en funktion av viskositeten vid
50° och att sålunda kvotens storlek blott är en
värdefaktor för olja med en viss, bestämd storlek å
viskositeten vid nämnda temperatur. I allmänhet
tilllåter man emellertid en rätt avsevärd tolerans å
viskositeten för en viss oljegrupp, varav följer att
kvottalet, om det fastställes efter medelviskositeten,
får olika storlek, när det tillämpas på gränsvärdena.
Att i de ovannämnda normerna kvottalets betydelse
som värdesättande faktor icke är tillfredsställande,1
skall längre fram i denna artikel närmare belysas.
Viskositetsindex.
I Amerika har den s. k. "Viscosity index" fått
vidsträckt användning som mått å temperaturinflytandet
(Dean & Davis, Chemical and Metallurgical
Engineer-ing, 1929, Vol. 36, s. 618). Principen är följande.
i Naturliga anledning-en till att kvottalet infördes i
normerna var rent praktisk, enär detta för icke tekniker är
lättast att förstå. Redan förut har dess ersättande med
annan konstant, t. e. viskositetsindex, diskuterats.
Recl. anm.
Man har utgått från tvenne oljeserier med så vitt
skilda temperaturförhållanden som möjligt, nämligen
å ena sidan paraffinbasisk pennsylvaniaolja och å
andra sidan asfaltbasisk Gulfcoast-olja. Hos
förstnämnda oljetyp influeras viskositeten mindre och hos
den sistnämnda starkare vid temperaturstegring.
Experimentellt har man nu för de båda serierna utrönt,
vilken viskositet (i Saybolt-sekunder) vid 100°F
(37,8°C), som svarar mot viskositeten vid 210°F
(98,9°C) och på så sätt konstruerat tvenne kurvor, L
och H (se fig. 1). Olja, tillhörande L-kurvan, alltså
med starkt temperaturinflytaiide på viskositeten,
betecknas med index 0 och olja, tillhörande //-kurvan,
med index 100. En olja är alltså bättre i avseende å
Fig. 1.
viskositetsbeständighet ju högre indextalet är.
Beräkningen av index hos en olja med känd viskositet
(Sayb.) vid 100 och 210°F blir nu följande.
Förmedelst kurvorna (som i den amerikanska
metod-anvisningen äro utbytta mot siffertabeller) avläser
man de mot förevarande viskositet vid 210° F
svarande värdena å L och H samt beräknar genom
proportionering den ifrågavarande oljans indexläge. Ett
exempel visar tydligast förfaringssättet. Index sökes
för olja med viskositeten 130 Sayb. vid 210°F och
10 okt. 1936. häfte 10
81
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
