Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uttrycka 6 ak en så, att problemet att genomföra en god
gasturbinprocess återfaller på problemet att
konstruera en god kompressor.
Förbränningskammaren erbjuder, åtminstone för
mindre kraftbelopp, inga nämnvärda svårigheter i
konstruktivt avseende. Erfarenheter finnas här att
hämta från sådana, som komma till användning i
torpeder och där en kapacitet på ca 50 mill. kcal
pr m3 och h vid ett tryck av ca 30 ata är
tämligen vanlig. För ett aggregat på 1000 hkr skulle
därvid förbränningskammarens volym utgöra ca
50 1.
Då turbinen arbetar med atmosfärens mottryck,
blir den i analogi med mottrycksturbinen för ånga
koncentrerad till sin form. Den höga temperaturen
kommer i huvudsak att försämra
hållfasthetsegenskaperna och livslängden hos högtrycksdelen,
företrädesvis dess skövlar och löphjul. Det förhållandet,
att gasturbinen relativt ångturbinen kan gå med
lägre periferihastighet för erhållande av motsvarande
verkningsgrad, förbättrar emellertid
driftsförhållandena för gasturbinen i någon mån, vilket framgår av
nedanstående resonemang.
Av tab. 2 framgår, att medelmolvikten hos gasen
efter vatteninsprutningen varierar mellan 23,2 och
24,4, beroende på den mängd vattenånga (molvikt 18)
som tillförts i avsikt att reglera temperaturen. Vid
adiabatisk expansion av olika medier bli nu
värmefallen som bekant omvänt proportionella mot
mol-vikterna. Man erhåller sålunda följande samband
mellan molvikt, värmefall och gashastighet efter
expansion:
i. r 2
Mekanik
®kompr. -ef,
m,y.
ånga .
ånga
V
ånga
100%
15%
50%
25%
verr
i]k-o.e5; rjf-o.ss
Vkomprjeffyp^
ioo°c 25 ata
100%
15%
50%
25%
8 25 50
Fig. 4.
mata
JJIf. 0,t0 O.B5 OM 0.15
Fig. 5.
För ernående av samma, för verkningsgraden i
huvudsak bestämmande strömningsförlopp, böra alltså
varvtalen stå i följande samband med molvikterna:
Vid jämförelse mellan gasturbinen och ångturbinen
framgår av ovanstående, att påkänningarna i skövlar,
turbinhjul m. m., för vilka hastighetens kvadrat ut-
gör proportionalitetsfaktor, alltså äro omvänt
proportionella mot molvikterna. Har gasen
exempelvis molvikten 24,4 bli påkänningarna i gasturbinen
18
■ 100 = ca 75 % av påkänningarna i ångturbinen.
En motsvarande höjning av driftstemperaturen kan
därför tillåtas. Hur mycket de moderna stålen medge
i detta avseende under ifrågavarande
driftsförhållanden saknas emellertid erfarenhet om. Det synes
emellertid, som om relativt den för ångturbiner
numera som driftsäker ansedda temperaturen av 500°C,
en höjning av 1- à 200° skulle kunna genomföras
med bibehållande av acceptabla värden på
kryp-gränsen.
Jag har med ovanstående korta på beräkningar
stödda resonemang velat ge en inblick i hur
gasturbinens problem, och då speciellt för den grupp av
gasturbiner, som arbetar med förbränning vid
konstant tryck och vatteninsprutning, ligger till f. n.
Driftstemperaturen spelar för samtliga
gasturbinprocesser en dominerande roll och detta även av det
skälet, att ju högre driftstemperaturen kan väljas,
desto lägre kunna fordringarna på kompressorns och
turbinens verkningsgrader sättas. Utvecklingen inom
metallurgien är därför av största intresse för
ifrågavarande problem.
Strömningsmotståndets olika huvudtyper/
Av civilingeniör STEN LUTHANDER.
Föreliggande uppsats aeser att giva ett
begrepp om strömningsmotståndets
fysikaliska orsaker och att därvid uppställa dessa
i ett system, som tillåter en viss
överblick över de olika fenomen, vilka uppträda
i samband med motståndet.
Härvid bar uteslutande den
experimentella sidan av motståndsproblemet berörts
och även denna ytterst schematiskt.
Sålunda ha kvantitativa motståndsvärden
angivits endast i undantagsfall och mer för att
i Denna artikel är delvis ett sammandrag:, delvis en
utbyggnad av ett föredrag betitlat "Om luftmotståndet"
hållet vid Svenska teknologföreningens avdelnings för Mekanik
årsmöte den 19 oktober 1935.
belysa framställningen än för siffervärdets
skull. Det är författarens avsikt att vid ett
senare tillfälle komplettera denna uppsats
med en någorlunda fullständig
sammanfattning av de experimentella motståndsvärden,
som finnas i litteraturen och som kunna
vara av tekniskt intresse.
Då en kropp rör sig fram genom ett medium sådant
som t. e. luft eller vatten, eller då mediet strömmar
förbi en stillastående kropp, påverkas de närmast
kroppen förbipasserande delarna av krafter, vilka
ge upphov till en ny rörelse eller störning i mediet
(t. e. virvelrörelsen bakom en kantig kropp eller
vågrörelsen vid ett fartyg). Enligt lagen om aktion
18 jan. 1936
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
