Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
c) d)
Fig. 5. Dödluftsområdets utbildning bakom en cylinder, a) Omedelbart efter rörelsens igångsättande börjar på baksidan (till höger) en uppström
längs ytan. b) Gränsskiktsanhopningen har börjat utbildas till virvlar, c) Virvlarna äro på väg att avlösas från ytan. d) Den undre virveln
har avlösts. Dödluftsområdet har utbildats.
eller flygmaskinsvingar, får friktionsmotståndet
andra värden än dem, som gälla för plana ytor.
Avvikelsen sammanhänger med att
gränsskiktsströmningen förändras. Vid den främre delen av en
avrundad kropp växer gränsskiktets tjocklek mycket
hastigare längs efter ytan än det gör längs en platta.
Som en följd härav. inträffar övergången till
turbulent strömning i gränsskiktet närmare framkanten,
dvs. vid ett lägre Reynoldsskt tal hos en buktig
yta än hos en platta. Denna förskjutning framåt
ökas i samma mån som kroppen förtjockas i
framkanten, dvs. i samma mån som framkanten ökar
riktningsförändringen hos den luft, som strömmar mot
kroppens främsta del. Det tidigare inträdandet av
turbulensen medför bl. a., att övergångskurvan
mellan den laminära och den turbulenta friktionen
förskjutes åt vänster i förhållande till motsvarande
kurva lör plana plattor (kurva III i fig. 1).
Fig. 4 visar huru denna förskjutning gör sig
märkbar redan vid en mycket tunn, strömlinjeformad
kropp (vinge). Hos den tjockare kroppen är
gränsskiktet synbarligen turbulent för alla de Ä-värden, vid
vilka det blivit uppmätt, ehuru det lägsta av dessa
ligger betydligt under 5 • 105, där ju övergången
börjar vid den plana ytan.
Anledningen till att den tjockare kroppens
motståndskurva dock ligger över kurvan II är att söka i
avlösningsmotståndet (se nedan), som här uppträder
utom friktionsmotståndet.
d) Strömning i rör. Ett fall, där
friktionsmotståndet är av stort intresse i praktiken, är vid strömning
genom rör. Rent principiellt uppkommer friktionen
här på alldeles samma sätt som vid plana ytor. Det
utbildas även här ett gränsskikt intill rörets vägg
och gränsskiktets tjocklek tilltager i
strömningsriktningen, ända tills den har blivit lika med rörets radie.
Vid tillräckligt låga Reynoldsska tal är
gränsskikts- dvs. rörströmningen laminär.
Hastighetsprofilen är då parabolisk och tryckfallet i röret kan
beräknas enligt Poiseuilles lag.
Då det är fråga om rörströmning angives vanligen
Reynoldsska talet såsom
ff -Um’d
"Tör — ~ >
V
Um = medelhastighet i röret,
d = rörets diameter.
Mellan detta E-värde och det förut definierade
Reynoldsska talet för en platta råder ett visst
samband.
Vid ett visst värde på Rrör inträder turbulent
strömning i röret, dvs. i gränsskiktet. På samma
sätt som vid plana ytor inträder övergången vid
lägre Ärör-värden, om det förefinnes
begynnelsestörningar i strömningen, dvs. störningar i rörets första
del, den s. k. inloppsdelen. Om Rrör ligger under eti
visst kritiskt Reynoldsskt tal, kunna dock inga som
helst störningar ge upphov till turbulent strömning.
Detta Reynoldsska tal avtager, då inloppsdelens
längd ökas, dock endast ner till värdet 1100, vilket
inträffar då inloppsdelens längd är ca 800 ggr
rördiametern.
Avlösningsmotstånd.
Då luften strömmar förbi en buktig kropp, kommer
denna senare att "tränga ihop" strömlinjerna. Vid
kroppens bredaste ställe trängas strömlinjerna ihop
18 jan. 1936
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
