Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
MEKANIK
Redaktör: H. F. NORDSTRÖM
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOG FÖR t NINGEN
INNEHÅLL: Strömningsmotståndets olika huvudtyper, av civilingenjör Sten Luthander. — Friktionsförluster hos
evolventkuggar, av överingenjör W. R. Uggla. — En ny vagnmotor av dieseltyp, av överingenjör H. Pyk. —
Moderna hjälpmedel i en verkstad för reparation av järnvägsvagnar, av t. f. maskindirektör R. Rettig. — Bidrag
till frågan om ny provstavsform för mätning av slagarbetet i svetsar, av civilingenjör Dag Du Rietz. —
Föreningsmeddelanden.
Strömningsmotståndets olika huvudtyper.
Av civilingeniör STEN LUTHANDER.
(Forts. fr. sid. 8.)
Vid kroppar, där avlösningspunktens läge är
bestämt av en kant på modellen, är dödlnftsområdet
appr. likformigt vid olika hastigheter. Kantiga
kroppars motståndskoefficient är därför också appr.
oberoende av det Reynoldsska talets storlek.
Vid kroppar, som äro avrundade på baksidan, är
däremot avlösningspunktens läge beroende av
strömningsförhållandena i framsidans gränsskikt.
Om hastigheten är så stor, att strömningen i
gränsskiktet blir turbulent framför avlösningspunkten
dvs. framför den punkt på kroppens yta, där
död-luftsområdet börjar (jfr fig. 1), kommer denna
punkt att tryckas ner längre på kroppens
baksida, än om turbulens icke hade hunnit utbildas
på framsidan. Anledningen härtill är den, att det
turbulenta gränsskiktet förmedlar ett livligare
energiutbyte mellan den yttre strömningen och ytan, än
vad det laminära gör (turbulent friktion är större än
minskning avspeglar sig i "knäet" på
motståndskurvan vid R1 cvi 5 • 105. Ett dylikt knä på
motståndskurvan är karakteristiskt för alla på baksidan
avrundade kroppar. I fig. 6 har
motståndskoefficientens värde för klotet angivits både vid underkritisk
strömning (stort dödluftsområde) och vid
överkritisk. Skillnaden mellan de resp. motståndsvärdena
är särskilt markerad hos klotet och cylindern. Vid
de strömlinjeformade kropparna är den betydligt
mindre.
Om den luft som strömmar mot kroppen är
turbulent, uppträder den nyssnämnda effekten vid ett
lägre värde på det Reynoldsska talet (jfr
begynnelseturbulensens inverkan å turbulenspunktens läge vid
plana plattor). Ju starkare begynnelseturbulensen
är, desto mera åt vänster förskjutes knäet på
motståndskurvan i fig. 8.
Fig. 9 visar motståndskurvor för klot, vilka ha
erhållits i luft av olika turbulensgrad. Den längst till
höger belägna kurvan har erhållits vid flygförsök
XJ
a) b)
Fig. 7. Dödiuftsområdet bakom klot. a) Underkritisk strömning,
b) överkritisk strömning.
Fig. 8. Motståndskoefficientens variation med Reynoldsska talet vid
ett klot.
laminär, fig. 1). Den kinetiska energien räcker
därför bättre till hos det turbulenta gränsskiktet än hos
det laminära att förskjuta avlösningspunkten bakåt.
Fig. 7 visar strömningen omkring ett klot, dels då
gränsskiktet på framsidan är laminärt (a), dels då det
är turbulent (b). Den minskning av dödiuftsområdet,
som blir följden av avlösningspunktens förskjutning
bakåt, medför i sin tur en minskning av motståndet.
Fig. 8 visar motståndskoefficientens variation med
Reynoldsska talet vid ett klot. Dödluftsområdets
under det att de övriga erhållits vid mätningar i
olika vindtunnlar. Av kurvorna framgår, att
turbulensen i vindtunnlarna är starkare än den turbulens,
som ev. förefinnes i den fria atmosfären.
Det inses av detta exempel, att det kan vara
viktigt att känna till turbulensgraden, då motståndet
på en kropp bestämmes experimentellt. I vissa fall
har man möjlighet att korrigera det uppmätta mot-
1 R definieras här av
v d
där d = klotets diameter.
15 febr. 1936. häfte 2
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
