- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Mekanik /
23

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mekanik

bord av standardtyp avpassade så att truckarna
kunna köra in lastflaket under dem. Genom en
särskild anordning kan sedan alltihop lyftas och
transporteras till önskad plats. Överdelen av dessa bord
är löstagbar så att t. e. vid rengöring av lagerboxar
dessa kunna lastas på bordet, köras till tvättstället,
lyftas av med överdelen och sättas i badet och sedan
tillbaka igen utan någon omlastning. För växling på
bangården användes ånglok eller lokomotor. De
senare ha lämnat ett mycket gott resultat och finnas
med råoljemotorer upp till 200 hkr.

Särskild vikt har lagts vid att undvika sladdar och
slangar liggande på golvet, vilket brukar vara
ofrånkomligt i en reparationsverkstad. Att helt undvika
sladdlampor är naturligtvis omöjligt, men där de
behövas äro ledningarna lagda i taket med
nedhängande kontakter. För belysning av vagnarna
användes såvitt möjligt deras eget belysningssystem.
För laddning av vagnens batterier finnas särskilda
aggregat. Dessa äro utförda som en enhet med egna
erforderliga ledningar och äro utrustade med hjul så
att de lätt kunna förflyttas till önskad plats.

För arbetarnas trevnad har sörjts genom tvättrum
med varmt och kallt vatten, skåp för kläderna o. d.
En gemensam matsal har slagit väl ut sedan ett
avbalkningssystem införts mellan de olika borden så
att bordlagen känna sig mera oberoende av varandra.
Utanför verkstaden är planterat slingerväxter, och
ett effektivt sätt att undvika de vanliga
skrotupplagen utanför smedjan liar visat sig vara att anlägga
en blomsterrabatt där istället.

Att införa flytande arbetsgång vid en
reparationsverkstad erbjuder naturligtvis en annan och kanske
svårare problemställning ii 11 vid en verkstad med
standardiserad produktion. Visserligen har
arbetsobjektet starkt begränsats sedan uppdelningen av
arbetsomfattningen på de olika verkstäderna skett,
men ändå äro variationerna rätt stora. Detta samt
en icke fullt konstant arbetstillgång har gjort att
växlingstiderna inom flytande arbetsgången få
varieras något för olika tillfällen. Vid Tomteboda utföras
även småreparationer, vilket sker inom ett avskilt
arbetsområde, och skulle anhopning uppstå i flytande
systemet tillkallas arbetare från reparationslaget att
hjälpa till. I stort sett framflyter dock arbetet
frik-tionslöst.

Genom denna omändring ha kostnaderna kunnat

Fig. 5. Batteridriven golvtravers för transport av boggier. Boggierna
dragas upp på traversen medelst ett litet motordrivet spel.

Fig. 6. Provningsmaskin för fjädrar. De utsattas för belastningar
motsvarande verklighetens och deras belastningsförmåga bestämmes.

nedbringas, och genom rationaliseringen av samtliga
personvagnsverkstäder räknar man med en mycket
stor ökning av vagnparken i trafik,, just på grund
av minskning av tidén för översyn och vagnarnas
avställande i väntan att tagas under arbete.

Bidrag till frågan om ny provstavsform
för mätning av slagarbetet i svetsar.

Av civilingenjör DAG DU RIETZ.

Man änger ofta, då det gäller att karakterisera ett
svetsförbands egenskaper, slagsegheten mätt enligt
någon av slagprovningsmetoderna. Detta är särskilt
förhållandet, då det gäller att ånge egenskaperna hos en
svets, erhållen med någon viss elektrodtyp. Man
anser, att det erhållna provningsresultatet från ett
dragprov, i första hand brottgränsen och tänjbarheten,
behöver kompletteras av ett slagprov för att
fullständig-göra karakteristiken av ifrågavarande elektrodtyps
mekaniska egenskaper. Detta måste anses välbetänkt,
alldenstund en svets kan uppvisa högre brottgräns och
samma töjning som grundmaterialet, men icke desto
mindre ett lägre värde på slagarbetet. Vid val av
elektroder, då man önskar en god kvalitetselektrod, har
man därför särskild anledning att fästa avseende vid
slagsegheten, och slagprovet kan betraktas som ett
värdefullt prov vid jämförelse av olika elektrodsorter.

Om det däremot gäller, att med utgångspunkt från
slagsegheten dimensionera en svets eller ett
svetsförband, som kommer att utsättas för slagpåkänningar,
ger det vanliga slagprovet ett missvisande resultat. Vid
dimensionering för vilande eller variabel belastning av
något visst förband kan man utgå från dragprov eller
utmattningsprov av samma förbandstyp och räkna med
de siffror, som sålunda erhållits. Vanligen angiver man

15 FEBR. 19.%

23

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:33:20 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936m/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free