Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
tion vid cylindersmörjning äro därför mycket små
och man får även vid riklig oljetillförsel i praktiken
räkna med ganska betydande slitning på cylindrar
och kolvringar.
Utförda prov visa, att friktionen i cylindrarna vid
förbränningsmotorer kan uppgå till mer än hälften
av de totala friktionsförlusterna i motorn. Fig. 6,
som ger resultat av prov utförda i Tyskland å en
bilmotor, visar, att friktionsförlusterna och därmed
även motorns effekt och bränsleförbrukning påverkas
av smörjoljans viskositet. Tjocka smörjoljor
medföra således en ökning av friktionsförlusterna och
man bör därför ej gå till alltför tjocka smörjoljor.
Vid alla sådana smörjningsproblem, där vi på
grund av ogynnsamma omständigheter ej kunna
uppnå fullständig vätskefriktion, är smörjmedlets
smörjningsförmåga en viktig faktor att räkna med.
Smörjningsförmåga är den egenskap hos smörjmedlet, att
det även vid högsta tryck vidhäftar friktionsytan i
ett mycket tunt skikt, som minskar friktionen ytorna
emellan. Vi få senare tillfälle att återkomma till
denna sak.
De hydrodynamiska smörjningsteorierna.
De hydrodynamiska teorierna för smörj
ningsförlop-pet uppställdes av Petroff på 1880-talet och hava
sedan varit föremål för studier av en hel rad forskare.
Den slutliga utformningen av de hydrodynamiska
teorierna har utförts av Gümbel så sent som på
1920-talet. Grundvalen för den hydrodynamiska
smörjningsteorien är den av Newton uppställda
lagen för vätskefriktion
d V
W — z • F • —- kg.
Här betyder z smörjmedlets inre friktion dvs. dess
absoluta viskositet, F friktionsytans storlek, dV
hastighetsdifferensen mellan två oljeskikt på avståndet
d H. Vätskefriktionen är alltså proportionell mot
smörjmedlets viskositet, friktionsytornas storlek och
derivatan
d H
Däremot är vätskefriktionen oberoende av
belastningen dvs. av trycket i oljeskiktet, vilket är
naturligt, då smörjmedlet ej är kompressibelt vid de tryck,
som förekomma. Skillnaden mellan lagarna för
vätskefriktion och torrfriktion är i ögonen fallande och
hkr
30
25
20
15
10
q/hkrh
-500 -450 / /ß- //Effekt rhhr)
k -15 -400 ’350 / // p // — Spec. Brons ningfølhkrh; leförbrvk-
-10 -3 00 B //
4 4 ■ 5 , // Brönsleförb ning pr tim [-vk-™(k9lh)-] {+vk- ™(k9lh)+}
–-Smörjolja A-V50’C = 8° Engler
—B-V50.C.12°–-
Fig. 6. Effekt och bränsleförbrukning med motoroljor av olika viskositet
hos en 1,8 liters P. K. W.-motor.
visar tydligt det felaktiga i att vid
smörjningsproblem räkna med konstanta friktionskoefficienter eller
max. tillåtna värden på p • V utan att taga hänsyn till
smörjmedlets egenskaper etc.
Grundläggande vid beräkning av alla lagerproblem
är beräkningen av axelns excentricitet i lagerskålen,
som direkt ger minsta tjocklek hos smörjoljeskiktet.
Utgående från de hydrodynamiska smörj ningsteorier-
2-p • w2
na har Gümbel bevisat, att storleken av m = m ’
T z- CO
är avgörande för axelns läge i lagerskålen. Här är
pm belastningen per ytenhet, z viskositeten hos
smörjmedlet och co vinkelhastigheten under det att
yj är det relativa lagerspelrummet dvs. —. Det har
CL
redan påpekats, att axelns centrum rör sig efter en
kurva, som närmar sig en halvcirkel med
lagerspelrummet som diam., och fig. 7 visar, att praktiska för-
lagercentrum
tërsötsstid i m/nu/er
Fig. 5. Jämförande försök vid höga varvantal för halvomslutande
lager med olika utföranden å smörjspåren
£m’ift Gümiet
teoretiskt
irt-nftmad Aurua
tär azafce/Ttrums
röretse
/fijrvan tor
a/e/-centrums røre/sc
Aesfåmt venern
fàrsöA e/jyVäcAer
*>n-3.03/<p/cm>
»p-/Oi -
Fig. 7.
21 mars 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
