- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Mekanik /
75

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mekanik

delar äro olika ljusa, vilket betyder att de icke ligga
i fullt samma plan relativt ljusknippet.

Eggskärpan är vidare beroende av de i det
föregående införda begreppen profil och egglinje. Dessa
två faktorer måste bestämmas på mikroskopisk väg.

Vid mikroskopisk undersökning av metaller,
exempelvis stål, studerar man i regel planslipade ytor,
vilka genom etsmedel ha preparerats så, att de
ingående kristallerna eller beståndsdelarna framträda
olika, ljusa eller mörka, vid belysning med påfallande
ljus. Vid en knivegg kan däremot etsning endast
tillgripas i speciella fall, beroende på att etsning
skulle skada eggen. Eggarna måste därför studeras
sådana de äro, nämligen blanka och icke fullt plana.
Betraktas eller fotograferas en egg i påfallande ljus,
så erhålles en bild ■— men en värdelös bild. Fig. 3 a
visar en del av en rakknivsegg med ett stort jack.
Påfallande ljus har begagnats och förstoringsgraden
600 ggr1 har använts. Bilden svarar inte helt mot
föremålet, beroende på att föremålet, kniven varit
blank och icke plan. Begränsningslinjen mellan
eggen och bakgrunden är diffus och mörka partier
kunna betyda att motsvarande element av eggen
saknas eller äro böjda så, att de reflektera ljuset åt
annat håll. Bilden är värdelös. — Om nu, utan att
kniven ifråga rubbas, belysningen ändras så att ett
starkt bakifrån kommande, förbifallande ljus begagnas
samtidigt med ett svagt påfallande ljus, erhålles vid
fotograferingen bilden b, som utgör en riktig
avbildning av eggen sedd från sidan, dvs. av eggprofilen.
Men, såsom redan inledningsvis påpekades, lämnar
en sådan profil ingen upplysning om eggskärpan,
bl. a. därför att de olika tänderna kunna vara böjda
åt sidorna och därför att groparna kunna betyda att
motsvarande element saknas eller äro helt utböjda.
Vrides nu kniven 30° runt axeln O enligt fig. 1 b
erhålles bilden 3 c. Av förklarliga skäl se tänderna
och groparna mindre ut. — Ytterligare 30°
vridning och fotografering i påfallande ljus giver nästa
bild d, och slutligen sammanlagt 90° vridning och

l Såväl i texten som vid figurerna har den vid
fotograferingen använda förstoringsgraden angivits. Vid
reproducerandet hava av utrymmesskäl fotografierna förminskats i
förhållandet 1 : 1,5.

Fig. 4. Knivegg med dålig skärpa, a. c. Faserna, b.
Egglinjen. 600 ggr.

— v:’

Fig. 5. Knivegg med hög eggskärpa. a, c. Faserna, b.
Egglinjen. 600 ggr.

påfallande ljus giver nedersta bilden e av egglinjen.
Egglinjen visar eggens rakhet och dess tjocklek, där
de två faserna mötas. Först genom att studera
samhöriga bilder av profil och egglinje kan man avgöra
huru en egg ser ut. Man kan då se, dels vilka tänder
som äro utböjda, dels vad profilens gropar betyda.
Säkrast bestämmes emellertid en eggs utseende på
följande sätt: Eggvinkeln K uppmätes, de båda
faserna fotograferas i riktningar vinkelräta mot sina
plan, egglinjøn fotograferas och dessa tre samhöriga
bilder av faser och egglinje studeras.

Fig. 4 återgiver i 600 ggr förstoring de två faserna
och egglinjen hos en operationskniv med mycket
dålig eggskärpa. Egglinjen b är sålunda alldeles för
bred samtidigt som faserna a och c äro väl mycket
sågtandade. Speciellt anmärkningsvärt är det
förhållandet att denna sågtandning synes olika stark på
de två faserna. Detta har sin förklaring däri, att i
detta fall yttersta delen av eggen är böjd åt ena
sidan. Endast i det fallet att egglinjen är tunn och
rak synas båda profilernas sågtandningar lika.

Vid hög eggskärpa skall egglinjen vara tunn och
rak samt faserna vara raka eller obetydligt
sågtandade. Någorlunda objektivt kan skärpan
uttryckas genom kvalitetstal: Vid egglinjen läggas räta
linjer som tangera egglinjen på ömse sidor, varefter
avståndet mellan dessa tangenter uppmätes. Vid
faserna eller eggprofilen uppmätes
begränsningslinjens längd, varefter förhållandet bildas mellan
längden hos den linje som tangerar fasen eller
profilen och den uppmätta begränsningslinjen. Ju mer
detta förhållande närmar sig 1 desto mindre
såg-tandad är profilen. Tyvärr erhålles icke ett fullt
entydigt uttryck för skärpan på detta sätt, emedan
samma kvalitetstal kan erhållas vid många och små
sågtänder som vid få och stora, något som hänsyn
givetvis måste tagas till.

Fig. 5 visar i 600 ggr förstoring faserna och
egglinjen hos en operationskniv av samma slag som i
föregående figur men med mycket hög eggskärpa.
Egglinjen är tunn och profilerna uppvisa praktiskt
taget ingen sågtandning.1

i I samband härmed må påpekas att i det följande ofta
eggar med låg eggskärpa valts, emedan dessa bättre belysa
metodens användbarhet.

18 juli 1936

75

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:19:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936m/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free