Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri i t
Åbrj-c/r//ons
-yitA/or-
/04
^a/r/ar-
/o4
/oj
/oz
/O/
/oo
\
\
x
Q2 04 0.6 08
/~e/
/rycA-/’rjz ///
/o
/02
/OO
G94
O
* . • • • O • ä
<ä • • • < >
O 8 0 • 1 † /Corrv/r/zonj^/r/or- ° Gort > - /rorre/err&a/rrvctnpc/ G/M- anfrrràrTpe/rn/ /S/l-jvarrnerna. GOM- ö^ymöm?e/en/ 1 i 1
©
/o /S 2o 2S 30
c?rrf/syc/r, o/a
Fig. 5. Inverkan av olika rel. tryck efter inställningaventilen, korr.
till värdet 1 vid rel. trycket = J. Ångtryck vid strypflänsen ca 2 ata.
Inställningsventilen är placerad på avståndet 90 D före strypflänsen.
Fig. 6. Jämförelse mellan beräkning av ångmängden enl. ISA-normerna
och enl. Odqvist—Härlins metod för Ångvärmeinstitutets prov. Relativt
tryck efter inställningsventilen ca 1.
ligga samtliga mellan 0,98 och 1,02, dvs. inom ± 2 %
avvikelse, utan någon bestämd inverkan av trycket.
I figuren äro även inritade de enligt Odqvist—Härlins
metod beräknade punkterna, vilka vid låga tryck
ligga avsevärt under värdet 1.
Då de prov, vid vilka inverkan av trycket på
genomströmningskoefficienten ådagalagts (strypning
med inställningsventilen), utförts på eainma sätt som
de prov, som tjänat till grundval för Odqvists
beräkningar, måste man sluta sig till att det av Odqvist
beräknade tryckinflytandet har sin grund endast i
försöksanordningen. Av det anförda framgår även,
att man måste iakttaga större försiktighet än vad
de tyska normerna ånge vid placering av strypfläns i
en ledning efter en strypt ventil med stort tryckfall,
särskilt vid låga ångtryck vid strypflänsen.
Sammanfattning.
Vid mängdmätning medelst strypflänsar användes i
Sverige för närvarande i huvudsak tvenne metoder,
dels den av ISA rekommenderade, representerad av
de tyska normerna, dels, speciellt vid ångmätning,
den av Odqvist—Härlin utarbetade metoden. De båda
mätmetoderna kunna ge väsentligt olika resultat, upp
till ca 6 % skillnad, och på grund av större
tillförlitlighet bör ISA-metoden föredragas. Observeras
bör dock, att placering av mätstället efter en strypt
ventil med stort tryckfall om möjligt bör undvikas.
Litteratur.
1. H. Bachmann : Beitrag zur Messung von Luftmengen.
Dissertation, Darmstadt 1911.
2. E. Buckingham : Beitrag zur Berechnung der
Kontrak-tionszahl. Forschung 2, 185—192, 1931.
3. E. Buckingham : Zur Berechnung der
Kontraktions-zahl. Forschung S, 24, 1932.
4. E. Buckingham: Notes ön the orifice meter; the
expansion factor for gases. Bur. Stånd. J. Res. 9, 61—79,
1932.
5. E. Buckingham : Zur Berechnung der
Kontraktions-zahl. Forschung 25—26, 1933.
6. A. Härlin : En noggrann ångmätningsmetod. Ing. Vet.
Akad. medd. nr 80, 1928.
7. M. Jakob, Fr. Kretschmer : Die Durchflusszahlen von
Normaldüsen und Normalstaurändern für Rohrdurchmesser
von 100 bis 1 000 mm. Forschungsheft 311, 1928.
8. A. Meldahl: Enkel metod att tillämpa Odqvisfska
beräkningssättet vid ångmätning med strypfläns. Tekn. tidskr.
Mek. 58, 141—143, 1928.
9. F. K. G. Odqvist: Das Aenlichkeitsgesetz bel
Dampf-strömungen und dessen Anwendung auf die Theorie der
Dampfmessung mit Drosselscheibe. Ing. Vet. Akad. handl.
nr 43, 1925.
10. Regeln für die Durchflussmessung mit genormten
Düsen und Blenden. VDI-Durchflussmesserregeln, DIN 1952,
III. Aufl., Berlin 1935.
11. J. M. Spitzglass : Orifice coefficients. — Data and
results of tests. Träns. Amer. Soc. Mech. Engrs kh, 919—974,
1922.
12. R. Witte : Durchflusszahlen für Düsen und
Staur-ändern. Techn. Mech. Therm. 1, 34—41, 72—85, 113—120,
1930.
Om kullagrens bärförmåga och livslängd,
Av tekn. dr ARVID PALMGREN
Frågan om kullagrens hållfasthet har alltid varit
svår att utreda, dels därför att en teoretisk
beräkning av uppkommande materialpåkänningar visat sig
vara omöjlig eller i varje fall icke kunnat bringas i
överensstämmelse med praktiska erfarenheter, och
dels därför, att materialet i kullager anstränges lokalt
på sådant sätt, att man icke kunnat undvika en stark
inverkan av lokala ojämnheter i materialets
hållfasthetsegenskaper.
Under de första decennierna av den moderna kulla-
110
19 sept. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
