- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Mekanik /
118

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskri i t

mågan synnerligen starkt beroende av hårdheten. En
speciell provning härå gav följande resultat.

Tabell 4.

Konstant Hårdhet Brinell Statisk bärförmåga kg kg/mm1
25,4 mm kula .................... 187 6,5 0,01
mot plan ............................ 457 250 0,39
665 1100 1,7
40 • 40 mm rulle................ 187 80 0,05
mot plan ............................ 45 r 3 200 2,0
665 12800 8,0

Statiska bärförmågan S motsvarar således ungefär
en specifik belastning k, av

Ä,= 9.10-12-^ B4 ............... (28)

där B = underlagets hårdhet i Brinell.

En jämförelse mellan denna formel och de
experimentella värdena framgår av fig. 12. För
radialkul-lager blir alltså

S = 1,8-cpiB1’z d% cosa ......... (29)

eller vid B = 670.

S = 0,36 (p»s d* eos a ............ (30)

På grund av den med belastningen kontinuerligt
och tämligen långsamt stigande permanenta
deformationen är emellertid statiska bärförmågan icke skarpt
bestämd. Den högsta belastning, som kan tillåtas vid
stillastående lager, är därför i hög grad beroende av
de fordringar på lagrets gång, som i olika fall
uppställas. Vid allra strängaste fordringar gör man
klokt i att tillåta endast halva det ovan angivna
värdet, under det i vissa fall, t. e. vid vissa lager för
flygmaskiner, det är möjligt att utan större
olägenhet överskrida det beräknade S-värdet med 400 à
500 %.

Ehuru rullagrens bärförmåga faller utanför ramen

för denna uppsats, vill jag dock såsom anmärknings:
värt framhålla, att rullar, till skillnad från kulor,
synas kunna upptaga samma specifika belastning,
oberoende av rulldiametern. För alla radialrullager
kan man räkna med

T = 5 a Zi1’ d l eos a kg............. (31)

där l = rullängden i mm.

Anmärkningsvärt är även att samma
livslängdsformel, ekv. (16), som för kullager kan användas,
trots att maximalnormalpåkänningen i tryckytan vid
linjekontakt icke följer samma lag som vid
punktkontakt.

På grund av det stora antal olika varianter av
kullager och rullager, som förekomma, har det icke
varit möjligt att här redogöra för beräkningen av
dem alla. Många fall förekomma, där
lagerkonstruktion och driftförhållanden nödvändiggöra
modifikationer av olika slag i beräkningssättet. Av största
vikt är, såväl på denna grund som med hänsyn till
de ofta föreliggande svårigheterna att rätt bestämma
de verkliga lagerbelastningarna, att specialfackmän
på det kullagertekniska området konsulteras vid
bearbetningen av varje viktigare lagringsproblem.
Detta är så mycket nödvändigare som de på en
lagrings driftsäkerhet och ekonomi inverkande
faktorerna icke begränsa sig till enbart belastningarna,
utan äro av så mångskiftande natur, att det ofta
endast på grundval av den mest omfattande erfarenhet
på området är möjligt att gestalta konstruktionerna
så, att alla de utomordentliga fördelar, som stå att
vinna med kullager och rullager, verkligen erhållas.

Litteratur:

1. H. Gärtner: Dinglers Polyt. Journ. 1918, H. 5, s. 35.

2. Stribeck: z. d. v. d. x. 1901, Bd 45, s. 73. 118.

3. A. Palmoren: Z. d. V. d. I. 1924, Bd 68, nr 14, s. 339.

4. Kullagertidningen, nr 2, 1927, s. 40.

5. Kullagertidningen, nr 2, 1926, s. 32.

6. a. Palmgren: Dissertation, Stockholm 1930.

Ångturbinen av i dag.

Av direktör VILHELM NORDSTRÖM.1

Ångtekniken under de senast gångna 25 åren har
karakteriserats av ett intensivt arbete efter nya
vägar, vilket dock ej ännu lett till sådana resultat,
att utvecklingen nämnvärt påverkats därav. De
revolutionerande uppfinningarna på detta område
vänta vi ännu på. Och dock hava de resultat, som
under denna period nåtts i fråga om förbättrad
bränsleekonomi och reducerade
anläggningskostnader, varit av revolutionerande art.

Dessa landvinningar hava nåtts i huvudsak genom
användandet av tidigare kända element, men dessa
element hava bättre anpassats efter de ändamål, vilka
de skola tjäna. Med en viss överdrift skulle man
kunna säga, att man tidigare nöjde sig med att söka
lösa det tekniska problemet för dess egen skull, när

i Föredrag hållet inom avdelningen för Mekanik vid Sven-

ska teknologföreningens 75-årsjubileum den 19 maj 1936.

det väl var gjort har man nu inrangerat den funna
lösningen i dess praktiska sammanhang och givit
den den anpassning, som de ekonomiska
betingelserna kräva.

Det ligger i sakens natur, att en redogörelse för
denna anpassningsprocess ej kan lämnas i ett kort
anförande som detta. Bäst belyses utvecklingen
genom att studera ett av de berörda områdena. Vi
välja ett specialfall, vilket åtminstone här i Norden
är av allmännare intresse, nämligen "Ångkraften som
avbrottsreserv för vattenkraft".

De fordringar på snabbt övertagande av
belastningen vid bortfallande vattenkraft, som
uppställas, dikteras naturligtvis av belastningens art och
beroende på dessa kunna följande anordningar
tänkas:

1. Ånganläggningen hålles i beredskap men ej
uppeldad.

118

19 sept. 1936

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:33:20 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936m/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free