Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
" ■ -
Fig. X.
2. Ånganläggningen hålles i beredskap uppeldad
men med stillastående och ej uppvärmd ångturbin.
3. Ångturbinen hålles medlöpande klar att när som
helst övertaga last.
I alla dessa fall kan ångtekniken av i dag bjuda
på avsevärda fördelar jämfört med vad som kunde
åstadkommas för, låt oss säga, 15 år sedan.
I fall 1 fick man förr nöja sig med en
uppeldnings-och igångsättningstid av ca 40 minuter, nu kan man
tack vare oljeeldning och lämpligare konstruktioner
av pannor och ångturbiner komma ned till 8 à 10
minuter.
I fall 2 kan man taga upp för igångsättningen
behövligt vakuum på ungefär 1 minut och starta
turbinen till fullt varvtal på ytterligare 2 à 4 minuter.
De igångsättningstider man sålunda kommit ned
till äro ju ganska korta och hava naturligtvis krävt
sitt särskilda beaktande vid det konstruktiva
utformandet av turbinanläggningen.
Jag tror mig kunna säga, att Sverige just på detta
område utfört ett banbrytande arbete. Vi hava här
gått helt andra vägar än t. e. amerikanerna, som
genom en abnormt lång uppvärmningstid — 10
timmar och mera —- sökt komma ifrån de
besvärligheter man råkat ut för vid driften. Även vid de
kontinentala anläggningarna räknar man med en
igångsättningstid av lika många timmar som vi här hemma
i minuter.
Trots den korta startningstid man sålunda kan
komma ned till tillfredsställer det antydda
arrangemanget enligt 1 och 2 i regel ej de fordringar, som
de kommunala elektricitetsverken ställa på sig
själva.
Här kräves ett fullkomligt momentant övertagande
av lasten, dvs. ångturbinen måste löpa med och ånga
finnas disponibel framme vid turbinens
regleringsorgan. För en dylik drift skulle man för 10 à 15 år
sedan hava räknat med en ångförbrukning för ett
25 000 kW aggregat av minst 10 000 kg/tim.,
motsvarande en kostnad av ca 30 kr./tim.
Med den turbin, som visas å fig. 1, kan samma
resultat nås med en ångförbrukning av ca 250 kg/tim.
motsvarande en kostnad av 75 öre/tim.
För täckande av ångbehovet under de första
minuterna efter ett eventuellt avbrott lämnar
Ruthsackumulatorn en god lösning.
Det kan vara av intresse att se huru en
avbrottsreserv arrangerad på detta sätt fungerar.
Stockholms elektricitetsverk erhåller vattenkraft
genom två av varandra helt oberoende
kraftledningar. Säkerheten är alltså mycket stor, men icke
desto mindre inträffade för något mera än ett år
sedan ett avbrott på båda ledningarna samtidigt,
förorsakat av sprängningsarbeten några hundra
meter från Värtan. För mötandet av de svårigheter,
som uppstå vid avbrott, har emellertid Elverket
rustat sig genom avbrottsreserv, vilkens anordnande
framgår av fig. 2. Vid det nyss berörda
avbrottstillfället låg en 20 000 kW ångturbin, fig. 3, infasad och
m m
Äng- Ång-
panna oanna
TJ
£7. energi
El. ang ■
panno
^ Regula for
TS
O. energi
A ngiurbingenera+or
^ BackvenM
Släpper from
°nga i pilens
ifitn mg
v v v v v v
Ångackumulator
Fig. 2.
rikt rung
V Ty st koka re
19 sEpt. 1936
119
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
