Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
MEKANIK
REDAKTÖR: H. F. NORDSTRÖM
UTOtVCN AV SVENSKA T[HNOtOSf OK t NINätN
INNEHALL: Några synpunkter på ackordsättning, av civilingenjör C. Rodhe. — Böjningspåkänningarna i en
cirkulär nitväxel, av tekn. dr John-Erik Ekström. — Insänt (Lastkrokskommitténs yttrande). —
Föreningsmeddelanden. — Litteratur.
Några synpunkter på ackordsättning.
Av civilingenjör C. RODHE.
Inom textilindustrien, där en arbetare ofta har att
sköta ett stort antal maskinenheter, förefinnas också
ofta stora svårigheter, att, med nuvarande avtal och
gängse uppställning på ackordslistor, ernå
överenskommelse om ackord eller t. o. m. den grund på
vilken ackorden böra byggas. Samma svårigheter torde
förefinnas även inom ett flertal andra industrier,
varför några synpunkter på dessa förhållanden torde
kunna påräkna allmänt intresse. I det följande skall
framläggas några synpunkter, som något borde
kunna bidraga till dessa svårigheters undanrödjande.
Avsikten äij ätt på detta sätt skapa intresse för en
bättre förhandlingsbas och en riktigare förståelse för
de förhållanden, det här rör sig om, och att kunna
påräkna en framtida ändring i det sätt varpå
ackordsättning och ackordsförhandling nil oftast sker.
Dessutom är det önskvärt, att i en framtid avtalen så
formuleras, att en riktig syn på ackordsproblemen icke
förhindras utan fastmer på allt sätt understödjes,
vilket icke torde kunna åstadkommas utan en
diskussion i ämnet.
Då dessutom en riktig ackordsättning intimt
sammanhänger med det ekonomiska problemet om
lämpligaste antal maskinenheter pr arbetare,
verkningsgradens variation med antal maskiner m. m., torde
synpunkter på ackordsättning i allmänhet vara en
lämplig inledning till en senare behandling av just
verkningsgrad och lämpligt maskinantal vid olika
antal maskiner pr arbetare. Framställningen är gjord i
allmän form med tanke på att den torde äga
tillämpning inom ett flertal industrier.
Utgångspunkten vid ali ackordsättning är ett
fastställande av den medelförtjänst, som vid arbetet
ifråga, för fullt kunniga, icke underåriga arbetare,
skall anses vara skälig för full arbetsprestation.
Denna utgångspunkt fordrar emellertid i och för
sig en del definitioner och förklaringar. Först och
främst måste begreppet "fullt kunniga icke
underåriga arbetare" definieras. Härmed torde lämpligen
avses arbetare över 21 år (18 år för kvinnl.
textil-arb.), som är fullt frisk och utan lyten, och som har
minst 6 månaders vana i yrket.
"Full arbetsprestation" är även ett begrepp, som
måste klarläggas. Härmed synes böra avses den
prestation, som en arbetare under normala förhållanden
förmår utföra under ihållande arbete, utan
överansträngning.
Medelvärdet av sådan full arbetsprestation, för ett
tillräckligt stort antal fullt kunniga, icke underåriga
arbetare, är således den medelprestation, som bör
ligga till grund för förtjänstberäkningen vid
ackordsarbete, och som väl också avses med
arbetsprestationen hos "en medelgod arbetare", varom avtalen
bruka tala.
Fastställes en viss ackordsarbetsförtjänst för detta
medelvärde av full arbetsprestation, så utgör denna
förtjänst just medelförtjänsten vid arbetet, i den
mening som i utgångspunkten angivits.
Att något betrakta hur arbetsförhållandena kunna
variera, sett ur produktions- och
ansträngningssynpunkt. torde i detta sammanhang vara av största
intresse.
Produktionsförhållanden.
Härvid kan allmänt särskiljas två artskilda slag av
arbeten, nämligen handarbete och maskinarbete. Om
vid rent handarbete arbetstempot ökas, så
åstadkom-mes härigenom ständigt en motsvarande
produktionsökning. Arbetstempo och produktion äro direkt
beroende av varandra.
Så är i allmänhet ej fallet vid maskinarbete. Här
är det maskintiden, som är avgörande för
produktionen, och de inkommande handtiderna äro i allmänhet
icke tillräckligt stora att öva något avgörande
inflytande på produktionen pr maskinenhet. Till
exempel vid vävning, där ju verkningsgraden är tämligen
hög, äro handtiderna relativt små. Om därför en
arbetare har ett visst antal stolar och normalt med full
prestation arbetar så, att verkningsgraden härvid är
t. e. 80 %, och han genom en ytterst kraftig forcering
av arbetstakten eller på annat sätt nedbringat
hand-tiden till endast hälften, så kommer härigenom
verkningsgraden för hans maskingrupp att stiga endast
till kanske 88 %, eller med 10 %.
En minskning i handtiden motsvaras således här
icke direkt av en lika stor produktionsökning, utan
resulterar, med oförändrat maskinantal, till största
delen i en ökad ledighet för arbetaren och endast till
en mindre del i produktionsökning. För att uppnå
den mot minskningen i handtiderna svarande
produktionsökningen, måste även den därvid uppkomna
ledigheten tagas i anspråk till arbete, dvs. arbetaren
måste ha flera maskiner.
21 nov. 1936. häfte 11
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
