Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri i t
temperatur strålningsjämvikt äger rum. Av (II) fås
då:
r
dF.
O.r
eller med hänsyn till (III)
r,x e" d Fs
Q«
1
1
(IV)
(IV a)
motsvarande (26).
Ur (II), (III) och (IV a) fås omedelbart jjexEixdFx=
= §esEesdFs som sig bör: totalt absorberad
strålning — totalt emitterad. De av Johansson
uppställda relationerna mellan vinkelförhållandena vid
strålningsrum med grå ytor äro sålunda ej bundna
vid det approximativa ekvationssystem han lägger
till grund utan bestå, rätt tolkade, även oberoende
av approximationen.
Har man i stället för med värmestrålning att göra
med belysning, och är ljuskällornas
tvärgenomskärning försumbar i jämförelse med strålningsrummets
yta, behöver man ej införa särskild strålningsyta för
ljuskällorna, utan i stället för (I) får man:
, n . (’Q, Eis eos ax
•* = B* + J ^r
eos a.
dF,
(V)
där B är den direkt från ljuskällorna (utan reflexion)
kommande belysningsintensiteten (ljusmängd pr
tids-och ytenhet). Lösningen till (V) blir
Eix = B r 4- J r,x Bs d Fs,
där rxx = "T„ och Fxs har samma betydelse som
Q.v
förut. Med hjälp av (IV) finner man omedelbart
J ex Eix d Fx = jex Bx d Fx + j>s Bs d Fs = \Bxd Fx
som sig bör: av väggarna absorberad ljusmängd =
= av lamporna avgiven. Ett enkelt exempel på
användbarheten av denna ekv. erbjuder ett
sfäriskt rum. För en sfärisk yta med radien R blir
eos ax eos a, 1 T . . , . .. ,
–––– 4 /jr integralekvationen (V)
reducerar sig då integralen till en konstant, som kan
bestämmas genom att man multiplicerar ekvationen
med qx dFx och integrerar över hela ytan. Man
finner så lösningen i den enkla formen:
jr _r . J £»r Bx d F r
eller då e + o = 1 och <\dF, = 4 n R2
F R i .fö» Eg d Fs
E’x \e.,dF/> ............ (VI)
där den senare termen, som härrör från den
upprepade reflexionen, är konstant över sfärens yta
oavsett om reflexionskoefficienten är det eller ej.
Elektriska drivanordningar med vridmomentkoppling.
Av civilingenjör N. O. BERLIN.
Lika viktigt som det i ett elektriskt ledningsnät
är att från en central snabbt kunna skilja felaktiga
sektioner från nätet, är det också att genom
fjärr-reglering kunna manövrera olika ventiler i ång-,
vatten-, gas- eller oljeledningar. Inträffar t. e. brott
på en ångledning, tager handmanövrering av större
avspärrningsorgan dels mycket lång tid, och dels
kan det vara omöjligt för personalen att nå närmaste
avstängningsanordning. Genom att en längre bort
befintlig ventil måste stängas går ytterligare tid för-
Fig. 1. Symboliskt schema av vridmomentkoppling, ai, a2 =
grip-tàng, b = belastningsfjädrar, P, c = belastning, skiva, i = fjäder
(-koppling), e — axeltapp, f — motklackar med ändlägesbrytare.
140
lorad och vidare beröres onödigt stor del av det
sunda ledningsnätet av en lokal störning.
Dessa och liknande svårigheter övervinnas lätt
genom användande av till ventilerna kopplade,
av-ståndsmanövrerade elektriska drivanordningar, vilka
möjliggöra ögonblickligt ingripande och därför
vunnit stor utbredning. En del svårigheter uppstå
eniel-lertid vid konstruerandet härav, vilka här nedan kort
skola behandlas.
När ventilen nått sitt ändläge, måste drivmotor!!
Vridmom. = 0. Vridmom. -
Fig. 2. Schematisk bild av vridmomentkoppling.
19 sept. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
