Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
omedelbart slå ifrån. Det är emellertid
icke tillräckligt att verkställa denna
frånslagning medelst
ändlägesströmbrytare, som äro beroende av vägen,
enär dessa dock måste ställas in så,
att motorn får viss tid på sig att gå
ned från sitt normala varvantal till
noll. Vidare förefinnes alltid en viss
dödgång, som förhindrar exakt
funktionerande i ändlägena. Ett obetydligt
främmande föremål, som kommer i
ventilens väg, kan liksom en
felinställning eller en störning av
ändläges-brytaren, förorsaka skada på motorn,
snäckväxeln och i synnerhet spindeln.
Det erfordras tydligen även en
mekanisk koppling mellan drivaxeln och
ventilen. En friktionsberoende
slir-koppling enbart är dock icke tillfyllest,
enär variationer i friktionskoefficienten
icke kunna undvikas och ständig
eftersyn är nödvändig. Drivanordningen
måste arbeta fullkomligt stötfritt och
lika bra i båda riktningarna, vilket icke alltid är
fallet vid andra lösningar, såsom av spindelns
axialtryck eller av belastningen beroende
säkerhetsströmbrytare. Med den i det följande beskrivna
drivanordningen, där kopplingen utlöses vid ett visst
inställbart vridmoment, har man emellertid lyckats
övervinna dessa svårigheter.
Vridmomentkopplingen består i huvudsak av två
delkopplingar i serie, den ena en stark
torsions-elastisk fjäderkoppling och den andra en
friktionskoppling. Dessa äro så kombinerade, att den
elastiska kopplingen verkar avlastande på
friktionsytorna i slirkopplingen, när det inställda
vridmomentet uppnås. Verkningssättet åskådliggöres enklast
genom vidstående symboliska schema (fig. 1), där
den roterande rörelsen tänkes ersatt av en lineär.
Genom belastning av fjädrarna b hålla griptångens
käftar och a2 fast plattan c — tillsammans
representerande friktionskopplingen — med den häri
angripande belastningen P (= periferikraften) i det
inritade läget. Genom
belastningen rör sig axel-
Fig. 4. Fig. 5.
tappen e nedåt, under
det att fjädern d, motsvarande fjäderkopplingen,
förlänges. Överstiger belastningen det inställda värdet
på fjäderkraften, komma tångens båda fria
hävstångs-armar att vila emot motklackarna †, varvid
normaltrycket mot skivan reduceras och lasten börjar glida,
samtidigt som ändlägesbrytarna träda i funktion.
Minskar belastningen upphör glidningen och
strömbrytarna återgå till utgångsläget.
Vi överföra nu detta betraktelsesätt på
vridmomentkopplingen enligt fig. 2. Drivaxeln a är
försedd med en vänstergänga a1 och en högergänga
a.r På dessa röra sig de båda muttrarna bt och b„,
belastade med den kraftiga fjädern c. Fasthållas
muttrarna under det att vridaxeln vrides åt höger,
närma de sig varandra under det att fjädern
hoptryckes. Gängorna äro icke självhämmande, och
alltså komma muttrarna att åter avlägsna sig från
varandra, när de lössläppas. Den elastiska
kopplingen är förbunden med friktionskopplingen genom
bultarna d. De inre friktionsringarna ex och e.,
tryckas medelst de svaga fjädrarna f mot de yttre,
<7j ocli g„, så att de medtagas utan slirning.
Kopplingsskivan g är fastkilad på den avgående
Fig. 3. Vridmomentkoppling för 15 mkg.
19 sEpt. 1936 141
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
