Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri i t
drivaxeln k. Är denna blott obetydligt belastad,
närma sig de båda muttrarna endast så mycket att
jämvikt uppstår mellan fjäderspänningen hos c och
lastmomentet. Avståndet \ och h2 reduceras härvid
något; vid växande lastmoment närnia sig muttrarna
allt mer, tills slutligen bx och e1 resp. b2 och e2
beröra varandra. Eftersom friktionsringarna hava
koniska ytor minskas härigenom friktionen dem
emellan, och kopplingen börjar slira.
Fig. 6.
Lastmomentet = slirmomentet motsvarar härvid
spänningen hos den hoppressade fjädern c + den
obetydliga motkraften från fjäderspänningen i †.
Denna motkraft är en funktion av
friktionskoefficienten mellan de båda glidytorna, men då den är
mycket liten i förhållande till den kraftiga fjädern
f, spelar det tydligen ingen roll om
friktionskoefficienten är dubbelt eller tio gånger så stor som dess
minsta värde. Kopplingens slirmoment är alltså
Fig. 7.
142
praktiskt taget oberoende av variationer hos
friktionskoefficienten, och klämning är utesluten.
Motorns frånslagning som en funktion av
vridmomentet är ytterst enkel ocli effektiv.
Ändläges-strömbrytaren n manövreras medelst en hävarm m,
som fastklämmes mellan bx och e1 när muttern höjer
sig genom den ökade belastningen. Génom att
kopplingen samtidigt vrider sig, föres hävarmen över
i det å högra bilden visade läget, varvid frånslagning
äger rum. Detta inträffar även, om den yttre
kopplingsskivan g plötsligt fastlåses eller drives i
motsatt riktning. När vridmomentet avtager, återgår
strömbrytaren till utgångsläget.
Konstruktionen av vridmomentkopplingen enligt
Fig. 8.
ovanstående schematiska beskrivning lämpar sig icke
utan vidare för praktiskt utförande. Som av fig. 3
framgår, användes lamell- i stället för konkoppling
(1), och styrmuttrarna hava ersatts med styrskivor
med spår för kulor (2—4). Genom sistnämnda
konstruktion elimineras friktionen i gängorna och
möjliggöres vridmomentsberoende koppling i båda
riktningarna. Genom lämplig utformning av spåren kan
dessutom ernås, att kopplingen träder i funktion vid
olika värden på vridmomenten i de båda
riktningarna. Genom ett lutningsförhållande av exempelvis
1 :2 blir också slirmomentet vid rotation åt höger =
J/2 ggr momentet åt vänster.
I fig. 4 visas samma koppling med påbyggd motor.
— Alltefter varvtalet hos drivmotorn och
utväx-lingen kan man erhålla olika varvtal hos drivaxeln
och därmed olika slutningshastigheter hos
avspärrningsorganet. Sålunda visar fig. 5 en ångventil för
14 atö med 400 mm diameter, som stänges på ca 30
sek. Medelst en spärrströmbrytare sättes motorn ur
funktion under den tid handmanövrering pågår.
Fig. 6 visar en gaskran med 600 mm diam., vars
manövertid uppgår till blott 0,5 sek. Vikten av den
rörliga delen uppgår till 440 kg.
För mycket viktiga avstängningsanordningar
kunna två drivmotorer komma till användning. En
sådan anordning framgår av fig. 7, föreställande
avspärrningsorganet i en gasledning med ett tryck av
0,5 atö och 500 mm diameter. Manövertid 10 sek.
Uteblir spänningen på växelströmsnätet, sker
automatisk omkoppling till likströmsnätet. Vid
reparation av den ena niotorn utgör den andra
hundraprocentig reserv.
Fig. 8 visar slutligen en mindre modell med ett
maximalt vridmoment av 1,6 mkg vid 20 varv/min.
Den ovan beskrivna drivanordningen lämpar sig
givetvis icke blott för de inledningsvis nämnda
exemplen. Den användes med fördel även för
rull-dörrar, ridåer, slussar, spänn- och matningsanord-
19 sept. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
