Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Världsskeppsbyggeriet vid årsskiftet 1935—36. Enligt
Lloyd’s Registers statistik voro vid slutet av december
393 handelsfartyg om 1 543 153 brt under byggnad i
världen, vilket jämfört med, 288 st. om 1197 969 brt vid slutet
av 3. kvartalet i fjol betyder en ökning med ej mindre
än 345 184 brt. Jämfört med vid föregående årsskifte är
byggnadstonnaget nu 2191 431 brt större. Fördelningen
på de olika länderna är (siffrorna inom parentes äro
motsvarande vid 3. kvartalets slut 1935):
Antal fartyg Bruttoregisterton
Storbritannien och Irland.. 163 (110) 743 086 (530 554)
Tyskland ................................63 ( 44) 254 121 (268 340)
Japan ......................................31 ( 22) 118 610 ( 61 305)
Holland ..................................36 ( 29) 104 325 ( 62 645)
Sverige ..................................18 ( 16) 94 802 ( 89 000)
Danmark ..............................19 ( 15) 61 085 ( 54 533)
Frankrike ..............................11 ( 12) 56 078 ( 46 520)
Förenta staterna ..................9 ( 4) 33 371 ( 16 800)
Italien ....................................6 ( 5) 25 590 ( 24 230)
Danzig ....................................3 ( 2) 17 975 ( 12 400)
Norge ......................................10 ( 10) 16 510 ( 13 064)
Spanien ..................................9 ( 5) 9 380 ( 8 905)
Belgien ..................................7 ( 2) 3 067 ( 443)
Argentina ..............................1 ( 1) 2 550 ( 2 550)
Brittiska besittningar ________5 ( 9) 1 978 ( 3 605)
Litauen ..................................1 ( 1) 475 ( 475)
Estland ....................................1 ( —) 150 ( —)
Kvartalets största ökning faller på
Storbritannien och Irland, som tillsammans hava 48 % av
totaltonnaget under byggnad. Men även Japan och
Holland uppvisa en kraftig ökning. Siffror för
Ryssland saknas fortfarande.
Ifråga om drivkraften utgjordes
världsbyggnadstonnaget av:
214 (163) motorfartyg
167 (117) ångare
11 ( ’8) segelfartyg och
pråmar
Bruttoregisterton
897 336 (715 988)
639 369 (479121)
6 248 ( 2 865) 0,4 ( 0,2)
Tanktonnaget under byggnad har under 4. kvartalet
ökats från 44 st. om 331 585 brt till 59 fartyg om 438 560
tdw, således med ej mindre än ca 107 000 brt.
Under 4. kvartalet sjösattes 124 fartyg om 358 536 brt,
varav 67,8 % motortonnage och 31,9 % ångtonnage (119
fartyg om 263 467 brt med 59,0 ;% motortonnage och 39,7
% ångtonnage under 3. kvartalet), därav i:
Storbritannien och Irland .... 43 fartyg om 132139 brt
Tyskland .....................................16 „ „ 80 458 „
Danmark ......................................11 „ „ 37 508 „
Frankrike ..........................5 „ „ • 30 306 „
Japan ..............................................11 „ „ 29 799 „
Sverige ..........................................3 „ „ 16 200 „
Holland ..........................................16 „ „ 11898 „
Norge ..............................................4 „ „ 9 471 „
Det under 4. kvartalet påbörjade tonnaget utgjordes
av 203 fartyg om 587 212 brt, varav 54,4 % motortonnage
och 44,8 % ångtonnage (104 fartyg om 304 831 brt med
52,2 % ångtonnage och 47,3 % motortonnage under 3.
kvartalet). Därav kom på:
Storbritannien och Irland .. .. 89 fartyg om 311100 brt
Japan ..................... . 20 66 073 „
Tyskland .................. . . 32 >> 46 931 „
Holland ................... . . 13 >> 43 433 o
Sverige ................... .. 7 >> 30 438 **
Danmark .................. .. 9 „ 24 425 „
Frankrike ................. . . 2 „ 20 836 „
Förenta staterna .......... .. 6 „ 16 771 ii
Norge ..................... .. 8 )f 12 940 „
Vid årsskiftet voro följande sjömaskinerier under
byggnad:
342 oljemotorer om 840 261 ihk
49 ångturbiner „ 362 833 ahk
147 kolvångmaskiner „ 224 560 ihk
Den inhemska flygplantillverkningen för flygvapnet.
Sedan flygstyrelsen från den engelska flygplanfirman
H a w k e r Aircraft Ltd, Kingston, inköpt licens
för tillverkning av denna firmas flygplantyp "Hart", har
tillverkning av ett antal flygplan av denna typ igång-
Flygplan av "Hart"-typ.
Procent av
totaltonnaget
58,2 (59,8)
41,4 (40,0)
Sjöspaningsflygplan.
satts vid Centrala flygverkstaden,
Malmslätt, A.- b. Svenska järnvägsverkstäderna,
Linköping, och A. - b. Götaverken, Göteborg.
Vid Centrala flygverkstaden, Västerås, tillverkas en
serie sjöspaningsflygplan.
Motorerna till såväl Hart- som sjöspaningsflygplanen
tillverkas av NOHAB flygmotor fabriker a. - b.,
Trollhättan, på licens från Bristol Aeroplane
Co. Ltd.
Vid A.-b. Svenska järnvägsverkstäderna tillverkas
dessutom en serie skolflygplan typ Tiger Moth på licens
från De Havilland Aircraft Co. Ltd.
Motorerna till dessa importeras.
Vid E. Sparmanns flygplanverkstad,
Stockholm, tillverkas dessutom ett mindre antal
en-sitsiga ’övningsflygplan. Phn.
LIoyd’s Registers svenska kommitté har i januari
haft sammanträde i Göteborg under dr Hugo Hammars
ordförandeskap. Dr Hugo Hammar och dir. Gunnar
Carlsson omvaldes enhälligt till respektive ordförande
och vice ordförande för innevarande år.
Vid mötet behandlades frågan rörande fartyg
sysselsatta i malmtrade; periodiska besiktningar av
motormaskinerier samt detaljer i tillverkningen av byggda
vevaxlar. Kommittén underrättades om, att på grund av det
ökade arbetet i Sverige har det visat sig nödvändigt, att
anställa ytterligare tre experter vid sällskapets kontor i
Sverige. Under det gångna året har flera svenska
stålverk, efter företagen inspektion, blivit godkända av
sällskapets generalkommitté för tillverkning av stålgjutgods
till fartyg klassade eller avsedda att klassas i Lloyd’s
Register.
16
15 febr. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
