Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ningen är på alla sidor omgiven av med varandra
och med skrovet förbundna järn- och metalldelar.
Anläggningar, i vilka likström och växelström
omväxlande användes, torde vara berättigade i vissa
fa.ll, särskilt där ett flertal motorer med låg
effekt-skola uppställas. Utförandet med kortslutna
trefas-motorer medför i sådana fall en viss förenkling av
anläggningen och även av dess underhåll på grund av
den kortslutna trefasmotorns särskilda egenskaper.
Enär så gott som uteslutande likström användes
vid installationer på fartyg, åtminstone i vår
världsdel, kommer följande redogörelse att huvudsakligen
behandla sådana anläggningar.
Den för varje installation lämpligaste spänningen
bestämmes helt naturligt med hänsyn till lägsta
anläggningskostnad och vikt samt minsta förluster och
billigaste underhåll. 65 V var standard under
fartygselektrifieringens första år, och denna spänning
valdes med hänsyn till att densamma utan förluster
i regleringsmotstånd kunde användas i båglampor.
Allteftersom installationerna växte, höjdes spänningen
och under ett flertal år användes 110 V i alla
anläggningar. Denna spänning användes alltjämt i mindre
och medelstora anläggningar samt i tankfartyg för
eldfarliga oljor, medan särskilt för större fartyg
åtminstone motorerna utföras för 220 Y. Vid valet av
spänning torde beaktas, att om ackumulatorbatterier
skola installeras, bliva dessa tyngre och dyrare, och
att lampor matade från explosionsmotordrivna
generatorer visa ett mera ojämt ljus ju högre spänning,
som väljes.
Seriesystem för likström med konstant strömstyrka
hava använts och nu senast på "Normandie", där alla
däcksmaskinerna äro inkopplade i två seriesystem, ett
förligt och ett akterligt.
Speciella förutsättningar för elektriska installationer
ombord på fartyg.
De förhållanden, som förefinnas ombord på ett
fartyg, medföra för den elektriska installationen
betydligt större svårigheter än de, som uppträda för
elektriska installationer annorstädes. De utrymmen, som
stå till förfogande för installationen och för
uppställningen av de olika maskinerna, äro i vanliga fall
synnerligen begränsade, och varje tum, som kan sparas
av platsen, är av stort värde. Rullningar och
stampningar medföra, att lager och kopplingar måste
anordnas så, att skador på maskinerna ej kunna
uppstå och smörjningen ej äventyras, även om
maskinerna luta ganska avsevärt mot sitt normala
uppställ-ningsplan. Särskilt de fartyg, som gå i tropikfart,
äro underkastade kraftiga variationer i temperatur
och fuktighetshalt i luften, varvid den normala
isolation, som användes på land, vanligen ej är
tillfredsställande, och de temperatur stegringar inom
maskinerna, som man där räknar med, ej kunna tillåtas.
Särskilt stora svårigheter bereder salthalten i luften,
dels därigenom att järnföremål rosta,
anslutningsskruvar och icke förtenta kabelskor ärga, dels genom
saltvattnets och saltavlagringarnas stora
ledningsförmåga, som åstadkommer att överslag mellan
spänningsförande delar lätt uppstår på uttagsplintar o. d.
Det är härvid icke nödvändigt, att direkt
överspolning av saltvatten äger rum, utan de avlagringar, som
uppstå direkt från luften, äro tillfyllest för att
förstöra den goda isolationen.
Skrovet och alla med detta förenade fartygsdelai
utgöra en elektriskt ledande kropp, vilket
förhållande, oaktat skrovet vanligen icke är elektriskt förenat
med ledningsnätet, dock medför att isolationen i den
elektriska anläggningen måste utföras med så högt
isolationsmotstånd och med användande av så gott
isolationsmaterial, att fara för kontakt mellan
ledningsnätet och skrovet icke föreligger, detta med
hänsyn såväl till risk vid beröring som risk för lokal
uppvärmning. Den fara, som i alla elektriska
anläggningar förefinnes för jordslutning, dvs. kontakt
mellan en spänningsförande ledning och ett föremål
elektriskt förbundet med jord, är också särskilt stor
ombord på fartyg.
För tankfartyg och andra fartyg avsedda för
transport av brännbara och eldfarliga oljor måste särskilt
stor försiktighet vid utförandet av den elektriska
anläggningen iakttagas, och den synpunkten måste
hållas för ögonen, att under inga förhållanden gnistor
få uppstå i elektriska maskiner och apparater i
sådana utrymmen, till vilka lättantändliga eller
explosiva gaser kunna nå.
Generator anlägg ning ar.
Effekten på de generatorer, som installeras
ombord på fartyg, varierar helt naturligt högst avsevärt.
På mindre passagerarfartyg, bogserare o. d. med ett
fåtal installerade lampor och en eller annan motor, är
en effekt av en eller ett par kW tillfyllest, medan på
fartyg på några tiotusentals ton den erforderliga
effekten kan uppgå till 10 000 kW och mera. Den
installerade generatoreffekten är beroende av den
sammanlagda till generatorerna anslutna effekten i
motorer och andra förbrukningsobjekt ävensom av den
reserv, som är önskvärd. Vanligen räknas
åtminstone vid större fartyg med en s. k. maximalfaktor av
0,65 till 0,7, dvs. att den sammanlagda
generatoreffekten bör utgöra 65 à 70 % av sammanlagda effekten
av installerade motorer, uppvärmningsapparater,
lampor m. m. För att nämna ett exempel på en modern
installation kan meddelas, att den italienska "Conte
di Savoia", byggd 1932 med ett deplacement om
48 000 ton och en propellereffekt om 120 000 hk, har
en installerad total effekt av 5 300 kW, fördelad på
fyra turbogeneratorer och två dieselmotordrivna
generatorer. På detta fartyg uppgår den sammanlagda
effekten av de anslutna förbrukningsobjekten till
8 800 kW, varför således maximalfaktorn är 0,6.
Anledningen till att man vågat räkna med en så låg
faktor är den, att fartyget är försett med
gyrostabilise-ring och ett flertal spel o. d. icke äro i drift, när
gyro-stabiliseringen arbetar.
På "Normandie" uppgår den för hjälpändamål
installerade effekten till 13 500 kW totalt, fördelad på
sex turbogeneratorer för 2 200 kW vardera och två
dieselmotordrivna generatorer för 150 kW.
Som exempel på huru effekten fördelas på de olika
belastningsobjekten kan nämnas motorfartyget
"Cor-dillera". (Propellereffekt 11000 hk, deplacement
12 000 ton):
Belysning ..................... 125 kW (3,8 %)
Ventilationsfläktar ............. 87 „ (2,6 %)
Hjälpmaskiner för
propellermaskineriet ...................... 1 900 „ (57,5 %)
38
11 april 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
