Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Fig. 11. Elektriskt drivet styrmaskineri (ASEA). 1) Motor.
2) Koppling. 3) Bottenplåt. 4) SkruvvUxel. 5) Knggdrev.
(i) Kuggkrans (3-delad). 7) Koderpinne. 8) Roderkvadrant.
9) Buffertfjäder. 10) Kedjehjul för reseivdrift. 11)
Omkoppling for reservdrift. 12) Omkoppling fiir taljstyrning.
Styrmaskinerier.
Den nr alla synpunkter viktigaste hjälpmaskinen
ombord på ett fartyg torde utan tvivel vara
styrmaskinen. Även för styrning har elektriciteten
alltmer börjat användas och fullt tillförlitliga system för
styrning hava utarbetats och kommit till användning.
Som ett oavvisligt krav på ett styrmaskineri (fig. 11).
elektriskt eller ej, måste ställas, att varken motorn
eller manöverorganen under några förhållanden få
klicka.
Redan så tidigt som 1898 installerades, som redan
omnämnts, ett elektriskt styrmaskineri på det tyska
kustpansarfartyget "Aegir". Drivanordningen
bestod av två identiska likströmsmaskiner, som ständigt
voro i gång och påverkade en differentialaxel, till
vilken själva rodret var kopplat (fig. 12). Genom
ändring av endera maskinens hastighet sattes
differentialaxeln i gång och åstadkom den önskade
roderrörelsen. Någon egentlig framgång kan den elektriska
styrningen emellertid icke sägas hava haft förrän de
senaste åren, men numera råder icke något tvivel om,
att elektrisk styrning både med hänsyn till driftsäker-
het och litet platsbehov samt
ändamålsenlighet i övrigt
fyller de högsta tänkbara
krav.
I princip särskiljas två
olika slag av elektrisk
styrning, s. k. sympatisk styrning
och direkt styrning. Vid
sympatisk styrning inställes
rodret med tillhjälp av
styrmaskineriet i en vinkel mot
fartygets längdriktning,
svarande mot rattens
vridningsvinkel. Vid den direkta
styrningen fortsätter rodret sin
rörelse, så länge
kontaktanordningen i styrapparaten är
sluten, varvid dock en
gränsströmbrytare måste avbryta
rörelsen, när rodret kommit i
ändläge. Det aktuella
roderläget avläses på en mekanisk
eller elektrisk roderskvallra.
Det sätt, på vilket styrning
sker, avviker således rätt
mycket från det gängse
styrsystemet, vare sig
handstyrning, styrning med ett
hydrauliskt maskineri eller
elektrisk styrning med sympatisk
rörelseöverföring användes.
Därför utföres också vanligen
själva styrapparaten vid
direktstyrning på helt annat
sätt än den konventionella
styrapparaten med ratt.
Begreppet tryckknappsstyrning
har införts av tyskarna för
den direkta styrningen,
därför att rodermotorns in- och
urkoppling åstadkommes
medelst tryckknappar, en för
den rörelseriktning, som
svarar mot babords.
I första ögonblicket kan det förefalla som om
styrningen av fartyget vid användande av styrsystemet
för direkt styrning kan vara mycket komplicerad och
besvärlig, men erfarenheten har visat, att sjöfolket
mycket lätt sätter sig in i nyheten, och själva
styrningsarbetet blir mindre betungande. Vidare är ett
elektriskt system för direktstyrning mycket enklare
inrättat än något annat styrsystem, bortsett från di-
Fig. 12. Elektriskt styrmaskineri utfört år 1898.
48
20 juni 1930
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
