Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
så mycket päron, 4 ggr så mycket druvor, 2 ggr så
mycket apelsiner och 30 % mer bananer.
Tyskland importerar ca 700 000 ton, dvs. 50 %
mer än Frankrike, varvid man dock måste
ihågkomma, att Frankrikes befolkning är endast ca 60 %
av Tysklands.
Förenta staterna importera huvudsakligen bananer,
jag har sett siffran 1000 000 ton, men är ej säker
därpå.
Frukttransporterna från Kalifornien, Australien
och New Zeeland, Sydafrika, Chile och Brasilien äro
mer eller mirtdre reserverade för linjefartyg, vilka
hava en del av sina lastrum isolerade och försedda
med kylanordningar, men för transporten av bananer
har special-tonnage konstruerats, vilka helt och
hållet hava sitt lastutrymme isolerat och anordnat för
transport under konstant temperatur. För några år
sedan kontrollerades dessa fartyg uteslutande av
de stora försäljningsorganisationerna Standard
Fruit, Elders & Fyffes och Jamaica
Producers. De fristående rederierna hava först
på senare tid intresserat sig för bananfartyg, då den
franska kolonialtrafiken och den italienska
Somali-trafiken kunde förse fartygen med fulla laster.
Den moderna banan-flottan tillhör rederier, som
icke själva äro intresserade i försäljning och
distribution av bananer. Ungefär vid årsskiftet bestod
denna flotta av följande antal fartyg: 24 franska, 12
danska, 8 norska, 6 tyska och 3 italienska. Det stora
franska försprånget förklaras därav, att
produktionen av bananer i de franska kolonierna på senare tid
vuxit oerhört, från praktiskt taget ingenting år 1930
till ca 82 000 ton år 1935, och utvecklingen tenderar
uppåt.
Alla de franska fartygen sysselsättas med
transporter från kolonierna, de danska äro tidsbefraktade
antingen till franska befraktare eller lasta i Chile
och Kalifornien. De tyska fartygen transportera frukt
mellan Kamerun och Hamburg och de norska äro
befraktade för italiensk, amerikansk eller fransk
räkning.
Då en frukt givetvis blir bättre ju kortare
transporttiden över havet är, har utvecklingen framtvingat
mycket snabba, men ganska små fartyg. Farten på
de moderna bananfartygen ligger mellan 16—17
knop, och lastförmågan överstiger knappast 3 000
ton på sommarfribordet. Vid bananlast kan denna
dödvikts-kapacitet emellertid icke utnyttjas, då
lasten är mycket skrymmande. De isolerade
lastrummens sammanlagda volym i de modernaste fartygen
ligger omkring 150 000—200 000 kubikfot per fartyg.
Fartygens stora hastighet har gjort, att de även
inrättats för förandet av ett mindre antal passagerare,
men för att ej fartygen skola komma under
konventionsbestämmelserna för passagerarfartyg, vilka
skulle göra fartygen ännu mera komplicerade och
dyrbara, har passagerareantalet begränsats till 12. Även
post medföres, då de direkta lägenheterna till
kolonierna medelst dessa snabbgående fruktfartyg
givetvis utnyttjas av vederbörande postverk.
Fruktkonsumtionens betydelse för folkhälsan är,
som numera alla veta, mycket stor. I saknad av
detaljerade uppgifter angående den svenska
fruktkonsumtionen, skall jag be få anföra några siffror från
en engelsk undersökning, företagen av en engelsk
näringsfysiolog, Sir John Okr. (Ett utförligt referat
återfinnes i Göteborgs Handels- och
Sjöfartstidning, nr 79 år 1936.)
Sir John uppgiver här, att under åren 1909—1913
var genomsnittskonsumtionen av frukt per år och
innevånare 61 lbs — 1934 var den 115 lbs. Under
samma tid ökade potatiskonsumtionen obetydligt och
mjölförbrukningen nedgick från 211 lbs till 197 los,
alltså en mycket betydande förskjutning i rätt
riktning.
Sir John har vidare för sin undersökning uppdelat
befolkningen i 6 olika grupper enligt dess inkomst.
Personer i grupp I (den fattigaste) köpa endast för
2,4 d frukt per vecka, i grupp VI (den rikaste)
konsumeras för 1 sh. 8 d. per person och vecka.
Mjölkkonsumtionen, som också är grundläggande för
folkhälsan, är i dessa båda grupper resp. 1,8 pints och 5,5
pints (1 pint = 0,6 liter). Jämsides härmed har Sir
John gjort jämförande undersökningar angående
barnen i skolorna. Det har då visat sig, att barnen vid
13 års ålder i de skolor, som betjäna den fattigaste
befolkningen är 2,4 tum kortare i medeltal än barnen
i mellangrupperna, och vid 17 års ålder äro dessa 3,8
tum längre än f. d. folkskoleeleverna.
Internatskolornas pojkar äro nära 5 tum längre än pojkar i
samma ålder av arbetareklass. Givetvis spela
ärftlig-hetsfaktorer in även här, men de bekräfta i stort sett
de slutsatser Sir John kommit till, nämligen att i de
lägre inkomstgrupperna födan till alltför stor del
utgöres av kolhydrater, vilka innehålla ringa ben- och
muskelbildande material. Tillika med mjölk utgör
alltså frukt ett synnerligen viktigt näringsmedel, och
med tanke på de danska restriktionerna bör man
därför hellre inskränka importen av lyxvaror, än att
undanhålla befolkningen ett synnerligen viktigt
näringsmedel.
Fruktexporterande länder (dvs. länder, som äro
hänvisade till sjötransporter).
ÄPPLEN och PÄRON: Canada, U. S. A.,
Mellanamerika, Chile, Sydafrika, Australien och New
Zeeland.
APELSINER: Medelhavsländerna och Brasilien.
BANANER: Kanarieöarna, Kamerun (Franska
Guinea), Västindiska öarna och Somalilandet.
VINDRUVOR: Medelhavsländerna, Sydafrika och
Kalifornien.
Fruktimporterande länder: I stort sett de
Nordeuropeiska länderna, inkl. Frankrike, samt Förenta
staterna, vilka dock huvudsakligen importera
bananer.
Transportsträckorna äro ju till följd av avstånden
mellan de producerande och konsumerande långa.
Transporten över haven sker på följande sätt.
1. Fartyg utan kylanordningar.
Frukt från relativt närbelägna länder, såsom från
Medelhavsländerna, transporteras i vanliga lastrum,
som dock måste vara rikligt ventilerade.
Lasten bör stuvas så, att luftkanaler bildas ända
ned till botten, och när vädret tillåter böra
lastluckorna hållas öppna, så att den genom ventilatorerna
nedpressade luften kan finna utlopp genom dessa
kanaler. Vintertiden måste dock tillses, att lasten ej
tager skada genom stark frost och temperaturen
måste därför mätas med lämpliga tidsintervaller.
Givetvis är den vanliga trampfarten, dvs. 9 à 10
knop, för låg för att säkerställa fruktens kondition
66
19 sept. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
