Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 24. Midskeppssektion till pansarskeppet "Oscar II".
Det är egentligen förvånande i huru hög grad de
allmänna principerna för skrovets konstruktion
bibehållits ända fram till "Sverige"-skeppen. Det ligger
till stor del däri, att det kombinerade
långskepps-och tvärskeppsspantsystemet visat sig så lämpligt,
och den v. t. indelningen var redan på "Svea" väl
genomförd. En del förändringar ha givetvis gjorts
under tidernas lopp avseende förbättrat material,
viktens bättre tillgodogörande och besparing i
arbetskostnader. Pansarets kvalitet har förbättrats och
backningen är på "Sverige"-typen gjord betydligt
tunnare. Pansardäcket har vidare ändrats och gjorts
sluttande bordvarts. På "Oscar II" tillkom även
cita-dellpansar och på "Gotland" äro torpedskotten av
pansarplåt. Även skrovmaterialet har under denna
period förbättrats — med avseende å hållfasthet,
men ej med avseende å röstning, vilket är rätt
bekymmersamt i detta det rostfria stålets tidevarv.
Emellertid ligger ju en oerhörd utveckling inom
järnhanteringen just under denna tidsperiod, som för
skeppsbyggeriet betyder övergång från puddeljärn
till bessemerstål och därpå till martin. "Freja"
byggdes 1885 och "Svea" 1886 av svensk bessemerplåt,
"Göta" 1891 av Motala stålplåt. Å senare byggen
använda vi nu även "high tensil steel" i viss
utsträckning. Givetvis har vidare plåtdimensionerna, längd
och bredd, ökats och profilerna förbättrats, allt ägnat
att gynna den så betydelsefulla viktsbesparingen.
Den ökade användningen av stålgjutgods må här
även antecknas. Vad skrovdetaljerna beträffar äro
en del ändringar att anteckna — jag jämför
alltjämt "Svea" och "Sverige" — bottenstocksplåtarna
äro gjorda raka i kanten, flänsade och försedda med
lättnadshål, skottstagen äro förstärkta på mitten och
deras ändinfästning är förenklad, å "Sverige" är
endast varannan bottenvägare v. t. mot varje å "Svea",
spant med kontraspant äro ersatta med bulbspant
eller U-järn, joggling är införd, en del
inrednings-skott äro gjorda av korrugerad plåt osv. Svetsning
av konstruktiva delar har kommit till användning
först å "Gotland", dock endast i ganska begränsad
omfattning. Utvecklingstakten har här måst rättas
efter den takt, med vilken yrkesskickligheten
tillväxt. Bemästrandet av krympningen vid
hopsvetsning av ett sådant föremål som ett fartyg är ett
mycket svårt problem, som måste läras så småningom.
Vidare vinnes ju erfarenheten om hur svetsningen
egentligen håller, i längden ganska långsamt, vilket
manar till en viss försiktighet. Fig. 24 och 25 visa
midskeppssektioner av "Oscar II" och "Sverige".
Utvecklingen av torpedbåtar och sedermera jagare
92
Fig. 25. Midskeppssektion till pansarskeppet "Sverige".
visar vad skrovbyggnaden beträffar en lång serie
konstruktioner, där stor viktsbesparing åstadkommits
genom elegant detaljutformning och användande av
tunt material av hög kvalitet, till en del
galvaniserat. "Plejad"s midskeppssektion är visad i fig. 26.
Å de nu i Karlskrona och vid Götaverken under
byggnad varande "Stockholm" och "Göteborg"
användes svetsning i ganska stor utsträckning (fig. 27).
Sålunda äro kölsvinets skarvar och infästningar till
bottenstockarna svetsade. Bottenvägarna
(inter-costala) äro svetsade utom till bordläggningen,
ävensom sidovägarnas skarvar och infästningar till skott
och till veb-spant. Trossdäck och tanktak äro
svetsade över tankarna och de flesta däcksbalkarna
äro svetsade till däck. I övre däck äro tvärväxlar
utom i stringerplåten, de flesta däcksbalkar samt
däcksvägarna i viss utsträckning svetsade. Skott
med stag och spant äro svetsade utom till
bordläggningen, likaså maskinbädd, en del inredning,
däckshus och bryggor.
Till skrovet räkna vi också diverse utrustning,
både fast och lös av varjehanda slag, från allt det
som berör beboelighet, hygien och trevnad till
maskinella m. fi. anordningar för navigering och manöver
samt vapnens betjänande. Blott och bart om dessa
ting skulle man kunna hålla flera föredrag. Jag vill
blott nämna elektriciteten och dess betydelse,
belysning, inre och yttre, strålkastare, kommunikation,
telegrafer och telefoner, kraftöverföring. Ett nutida
kanontorn med sina mekaniska och elektriska
anordningar är icke mycket likt John Ericssons torn,
MåxSBSKBl
Fig. 26. Midskeppssektion till torpedbåtarna "Plejad" — "Castor".
19 sept. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
