Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
vändning bakom och något under vingen, samtidigt
med att den fälles nedåt. Den medför tydligen utom
sin klaffverkan en förstoring av den bärande ytan.
Junkers-klaffeii verkar i princip på samma sätt
som Fowler-klaffen. Den är emellertid permanent
monterad bakom och något under vingen.
Handley-Page-klaffen är en enkel klaff med en
lämpligt formad springa mellan sig och vingens
bakkant. Dess verkningssätt är i princip likartat med
Fowler- och Junkers-klaffarnas.
Eandley-Page-ledskenan ("slot") vid framkanten
ligger normalt (vid horisontell flygning med stor
hastighet) ansluten till vingnosen. Vid stor
anfallsvinkel pressas den av luftkraften å densamma
automatiskt framåt ett stycke.
Bakkantsklaffarnas djup hålles i allmänhet
omkring 20 % av vingdjupet. Med större djup ökas
deras effektivitet relativt litet, medan den
erforderliga nedfällningskraften (gångjärnsmomentet) växer
med kvadraten på djupet.
Klyvklaffens verkningssätt framgår av fig. 11, som
visar resultatet av tryckmätningar runt vingens och
klaffens profil vid klaffvinklarna 0°, 20°, 40° och
60°. Vingens anfallsvinkel var vid samtliga fall
densamma, omkring 13°. Klaffens verkan består, såsom
synes av diagrammen, huvudsakligen däruti, att den
ökar tryckskillnaden mellan vingens under- och
översida. Bärkraften å klaffen själv utgör endast en
ringa del av totala bärkraftsökningen. Att trycket
på vingens undersida skall öka genom klaffens
upp-bromsning av lufthastigheten, är i förväg klart.
Ökningen av depressionen över vingens översida kan
däremot vid första påseende verka överraskande.
Förklaringen ligger däri, att den av klaffen
åstadkomna trycknedsättningen i bakre vinkelrummet
mellan klaffen och vingen försätter vingens bakkant
under ett lägre tryck, vilket verkar
hastighetsökande och därmed trycknedsättande på den över
vingens översida framströmmande luften. Effekten
ökar i början med klaffvinkeln, men över 60° utslag
är ökningen mycket minimal. Klaffens bromsverkan
fortfar dock att öka vid större utslag.
Av tryckfördelningskurvorna framgår, att
tryckcentrum (= tyngdpunkten till den mellan samhörande
över- och undertryckskurvor inneslutna ytan) flyttas
bakåt vid klaffens nedfällande. På ett flygplan
åstadkommes härigenom ett moment, som vill ställa
flygplanet "på näsan", ökningen av
lyftkrafts-koefficienten motsvaras emellertid (enligt
impuls-satsen) av en ökad nedåtriktad lufthastighet bakom
vingen. Luftens s. k. nedsvepningsvinkel bakom
vingen ökas alltså, och flygplanets stabilisator erfar
sålunda en luftpressning nedåt. Vingens och
stabilisatorns momentändringar hava i praktiken visat sig
balansera varandra. Möjligen erfordras ett litet
roderutslag för att återställa balansen. (Forts.)
NOTISER
Lloyd’s Registers svenska kommitté hade i oktober
sammanträde i Göteborg under dr Hugo Hammars
ordförandeskap. Vid mötet behandlades en del föreslagna
ändringar och tillägg i sällskapets reglemente för
stålfai–tyg, ävensom detaljer i tillverkningen av byggda vevaxlar.
En resumé föredrogs rörande utvecklingen i Sverige av
den elektriska svetsningen i fartygskonstruktioner.
Världskeppsbyggeriet vid III. kvartalets slut. Enligt
Lloyd’s Registers statistik voro vid slutet av september
581 handelsfartyg om 2111437 brt under byggnad i
världen, vilket jämfört med 588 st. om 1 951 005 brt vid
II. kvartalets slut betyder en ökning med 160 432 brt.
Fördelningen på de olika länderna är följande (siffrorna
inom parentes äro motsvarande vid II. kvartalets slut):
Antal fartyg Bruttoregisterton
Storbritannien och Irland 219 (229) 928 571 (848 732)
Tyskland ................ 112 (112) 424 264 (365 179)
Japan .................... 58 ( 46) 175 801 (156 811)
Holland .................. 43 ( 42) 140 475 (148 005)
Sverige .................. 25 ( 24) 111 860 (124 250)
Förenta staterna ......... 31 ( 26) 90 960 ( 90 275)
Danmark ................ 21 ( 20) 82 015 ( 71 620)
Frankrike ................ 14 ( 12) 60 234 ( 45 304)
Danzig ................... 5 ( 5) 27 910 ( 25 910)
Spanien .................. 9 ( 9) 24 189 ( 24 189)
Norge .................... 19 ( 25) 19 911 ( 25 951)
Belgier. .................. 12 ( 12) 14 154 ( 5 926)
Italien ................... 2 ( 4) 3 360 ( 10 285)
Brittiska besittningar ____ 6 ( 14) 2 683 ( 2 912)
Argentina ................ 1 ( 1) 2 550 ( 2 550)
Finland .................. 2 ( 2) 2 050 ( 2 050)
Estland .................. 2 ( 2) 450 ( 450)
Huvudparten av kvartalets ökning faller på Sto
r-britannien och Irland samt Tyskland.
Anmärkningsvärd är nedgången i Italiens
handels-skeppsbyggeri, blott 2 mindre dylika fartyg äro där nu
under byggnad, jämfört med 25 600 brt vid senaste
årsskifte och 37 000 brt ett år dessförinnan. Siffror för
Ryssland saknas fortfarande.
I fråga om drivkraften utgjordes
världsbyggnads-tonnaget av: Bruttoregisterton J^onna^t
328 (305) motorfartyg 1248 459 (1 184 231) 52,2 (60,6)
239 (269) ångare ..... 856126 ( 759 419) 40,v, (39,o)
14 ( 14) segelfartyg o.
pråmar .. 6 852 ( 7 355) 0,3 ( 0,4)
Tanktonnaget under byggnad har under III. kvartalet
blott obetydligt ändrats, fr. 79 st. om 659 626 brt till 82
fartyg om 655 236 brt.
Under III. kvartalet sjösattes 258 fartyg om 515 933
brt, varav 63,0 % motortonnage och 35,0 % ångtonnage
(230 fartyg om 466 812 brt med 50,o % motortonnage
och 48,6 % ångtonnage under II. kvartalet), därav i:
Storbritannien och Irland .... 84 fartyg om 212 087 brt
Tyskland .................... 48 „ „ 127 467 „
Japan ...................... 36 „ „ 69 759 „
Sverige ..................... 9 „ „ 36 868 „
Holland ..................... 19 „ „ 15 401 „
Danzig ...................... 2 „ „ 8 350 ,.
Förenta staterna ............ 18 „ „ 8 273 „
Det under III. kvartalet påbörjade tonnaget utgjordes
av 247 fartyg om 687 052 brt, varav 50,6 % motortonnage
och 48,7 % ångtonnage (241 fartyg om 672 774 brt med
58,1 % motortonnage och 41,o % ångtonnage under II.
kvartalet). Därav komma på:
Storbritannien och Irland .... 80 fartyg om 293 176 brt
Tyskland ................... 53 „ „ 168 586 „
Japan ....................... 38 „ „ 69 449 „
Danmark ................... 11 „ „ 38 215 „
Sverige ..................... 9 „ „ 34 460 „
Frankrike .................. 4 „ „ 30 600 „
Holland ..................... 21 „ „ 18 676 „
Danzig ...................... 1 „ „ 12 000 „
Belgien ..................... 4 „ „ 9160 „
Förenta staterna ............ 17 „ „ 5 773 „
Vid III. kvartalets slut voro följande sjömaskinerier
under arbete:
405 (355) oljemotorer ____ om 1293 981 (1075 075) ihk
76 ( 64) ångturbiner...... 530 248 ( 279 573) ahk
210 (245) kolvångmaskiner „ 332 171 ( 377 995) ihk
104
21 nov. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
