Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
densamma. Djup- och övriga förhållanden, bl. a.
många kajers svaga konstruktion, göra, att man vid
denna kajbrytning ej kan komma för nära. För att
trots detta kunna fullständigt rensa en kaj från is,
så att fartygen kunna helt komma intill densamma,
använda vi å "Ymer" följande metod. "Ymer" vändes
med aktern in mot kajen och backar ner mot
densamma till lämpligt avstånd. Härefter sättes
förpropellern igång med högsta back och
akterpropellrarna på lämplig fart framåt. Av den kraftiga
häckvågen bryts isen sönder och spolas bort. Under
manövern vrides "Ymer" med hjälp av rodret så, att
rensningen kommer att ske utefter hela kajen. På
grund av häckvågens stora kraft måste manövern
göras med försiktighet.
Assistering till sjöss.
"Ymer"s huvuduppgift är ju assistering till sjöss
och dess verkligt förnämliga egenskaper som
isbrytare komma först här till sin fulla rätt. Isbrytning
och assistens inomskärs eller i stillaliggande havsis
erbjuder inga större svårigheter, utan det är först, då
vind och ström börja att verka på isen, som dessa
uppkomma. Vid även mycket svag vind föres isen
med vinden mot land eller uppgrundningar. Då isen
tagit mot land kommer således att i hela isbältet
uppstå ett tryck, som gör, att en i ett dylikt isbälte
gjord ränna så gott som omedelbart pressas igen. Det
är således oegentligt att tala om isränna till sjöss,
då givetvis med isränna förstås en ränna, som står
öppen och är trafikabel. Föreställningen, att sedan
väl en "ränna" är bruten från sjön till en viss hamn,
trafiken till denna kan pågå relativt obehindrat, är
således fullkomligt fel. Endast i yttersta
undantagsfall står en ränna i havsis öppen längre tid än som
erfordras för ett direkt assisterat fartyg att passera.
Ju hårdare vindstyrkan är, desto fortare går rännan
igen, och desto kraftigare är trycket i isen. Pressen
på isen blir givetvis ofta så stor, att ali trafik
omöj-liggöres även för kraftiga isbrytare. Vid ispressning
verkar isen från ett håll och pressar mot fartygets
ena sida. Vid isskruvning, som uppkommer genom
kombinerad inverkan av vind och ström, pressas
fartyget från flera sidor samtidigt. Isskruvningen är
synnerligen farlig, och vid skruvning i grov is kan även
ett kraftigt fartyg snabbt skruvas läck. Isskruvningen
pågår dock i regel endast under korta perioder.
För assisteringen till sjöss äro alltså
vindförhållandena avgörande. Vid vissa vindar är ali isgång
omöjlig och försök till assistens endast ett onödigt
riskerande av handelsfartygen och kanske även
isbrytaren. En viss del av assistensarbetet till sjöss
består således i en förbedömning av möjligheterna och
chanserna. Svårigheterna få ej överskattas, men ej
heller bagatelliseras. En stor hjälp vid denna
bedömning är möjligheten att praktiskt taget när som helst
kunna erhålla väderleksprognoser för visst område.
Jag skall nu söka skildra en assistering till sjöss
i svår drivis under relativt gynnsamma
väderleksförhållanden. Denna assistering tillgår tidvis i
enlighet med vad tidigare skildrats. Isbrytaren går
före och fartyget eller fartygen styra efter i
"rännan". Även vid denna assistering är det önskvärt att
hålla avståndet mellan fartygen så korta, att isen
inte hinner att flyta ihop. Till sjöss är dock detta
förenat med betydligt större svårigheter än inom-
Gàng och bogsering i rännan. T. v. "Soløy", t. h. "Ada Gorthon".
skärs. Havsisen är inte jämn utan omväxlande med
tunn fast is och små vallar förekomma grova
vallbälten, vilkas svårighetsgrad ej är lätt att bedöma i
förväg. I den jämna isen kan avståndet mellan
fartygen hållas kort, men då dessa grova vallar
uppträda, måste isbrytaren gå i förväg och undersöka,
huruvida desamma kunna forceras direkt eller om
möjligtvis stötning behöver äga rum. Under alla
omständigheter minskar alltid isbrytaren farten vid
ingång i en vall, under det att det efterföljande
fartyget, som kanske går i relativt fritt vatten, kan hålla
samma fart. Då det vid assistering till sjöss är ett
huvudvillkor, för att assisteringen skall gå bra, att
om möjligt inte stoppa upp ett assisterat fartyg -—
detta är nämligen sedan mycket svårt att få igång —
gäller det således för isbrytaren att hava så långt
försprång, att fartminskningen i vallen ej medför
risk för kollision. Möjligheten att för en kort stund
kraftigt öka maskinstyrkan å "Ymer" är vid dessa
tillfällen av ovärderlig nytta. Spänningen inför
spörsmålet, om "Ymer" skall hinna genombryta
vallen, innan det efterföljande fartyget kommit för nära,
är stor och växer med storleken på det assisterade
fartyget. Är detta en barlastad 8- à 10 000 tonnare
blir man litet fundersam, om "Ymer" ser ut att
stoppa upp, under det att efterföljaren med god fart
närmar sig mer och mer. Blir det klart att
genombrytningen av vallen omöjligt hinnes med, beordras
det efterföljande fartyget genom signal att stoppa
eller minska farten, vilket då sker genom häckning
och samtidig instyrning mot iskanten. Har fartyget
måst stoppas upp i en vall, kan det ej utan hjälp
komma loss igen. För att åter få loss detsamma
backar "Ymer" ner och placerar sig någon meter
för-om detta och börjar om assisteringen. Har
emellertid under detta korta stillaliggande isen hunnit
pressa, hålles det assisterade fartyget fast liksom i en
kniptång och kommer ej loss, även om rännan vid
dess förstäv står öppen. För att få det ur denna
kniptång måste s. k. losskärning tillgripas.
Avsikten med losskärningen är att genom brytande av ny
ränna i lä få isen att driva undan från det
fastsittande fartyget och på så vis få detta loss. För att
verkställa losskärningsmanövern förflyttar sig "Ymer"
till fartygets lä låring antingen under back eller
gir. För att losskärningen skall lyckas, dvs. isen
komma i rörelse vid fartyget, måste den nya rännan
19 dec.. 1936
113
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
