Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Te kn i sk Ti dskri ft
I och för bogsering finnes å "Ymer" två grova
vajrar upplindade på var sin trumma på bogserspelet
akterut. Vajrarna äro ca 15 resp. 12 cm i omkrets.
För att inte i onödan riskera att spränga vajren
användes vanligtvis den grövre. Denna vajer är så
grov, att den inte lämpligen direkt kan fastsättas
på det assisterade fartyget, utan härtill användes en
länga, i vilken sedan vajren klammas. Längan
intages genom bägge ankarklysen på det assisterade
fartyget och klammas å backen. Genom denna
fastsättning riskeras ej att vid eventuella knyckar eller
särskilt svåra påfrestningar skada pollare e. d. å det
assisterade fartyget.
Sedan fartygen sålunda äro hopkopplade, sker
bogseringen antingen med relativt lång vajer, 40 à 50 m,
eller också införes det bogserade fartygets förstäv i
klykan akterut på "Ymer" och förenas s. a. s. till
ett med densamma. Detta sistnämnda sätt är det
bästa vid assistens inomskärs, enär alla knyckar
undvikas och påfrestningarna bliva jämna. En nackdel
finnes dock vid denna metod och består denna däri,
att isstyckena i rännan av "Ymer"s propellrar kastas
med ganska stor kraft mot det bogserade fartygets
bogar eller botten. Vid bogsering med fartyget
intaget i klykan kan krängning ej användas. I ränna
med många och relativt stora girar kan metoden ej
heller användas, då fartyget vid en kraftig gir lätt
åker ur klykan.
Innan jag övergår till en beskrivning av
assistens-arbetet till sjöss skall jag nämna några ord om det
rena kajarbetet. "Ymer"s uppgift är ju att assistera
till sjöss och inte inomskärs eller vid kajer. Under
vissa omständigheter blir det emellertid nödvändigt
för "Ymer" att utsträcka assisteringen ända till
kajen. Isen är nämligen vid kajerna ofta så grov, att
ej ens de kraftigaste lokala isbrytare förmå forcera
Assistering inomskärs.
De flesta inomskärsrännor kunna trafikeras utan
isbrytarassistens av fartyg med stor maskinkraft.
Behöves emellertid assistens tillgår denna så, att
isbrytaren går före i rännan och så avpassar farten att det
efterföljande fartygets förstäv om möjligt kommer att
framgå i öppet vatten. Är rännan mycket sörjig och
bruten i grov fastis, kan bogsering bliva nödvändig.
Igränna titi havs under högvintern.
"Wirgo" ocli "Varjo" under assistens till hamn.
ingå därpå i följande avdelning, vilken handlar om
assistensarbetet i isen.
Assistensarbete.
Isbrytarna äro ju inga självändamål, utan deras
uppgift är att assistera andra fartyg i farvatten, som
äro uppfyllda av is av olika slag, ävensom att utgöra
en säkerhetsvakt under den tid på året, då havsis
finnes, även om densamma kanske för tillfället ej
blockerar just den svenska kusten. Isfältet vid svenska
kusten är, sedan havsisen väl bildats, helt beroende av
vindarna. Vid västliga vindar hålles svenska kusten
kanske helt fri från besvärande havsis, men kan
måhända inom mindre än ett dygn vara helt blockerad, om
hårda ostliga vindar inträda. Till assistensarbetet för
"Ymer" hör således även denna säkerhetstjänst, vilken
ej är den minst viktiga. Av vad ovan framhållits
beträffande isens rörlighet, är det ganska klart, att denna
säkerhetsvakt, sedan havsisen väl bildats, måste
fullgöras inom isområdet. Isbrytarbefälets uppgift under
denna säkerhetsvakt består bland annat i ett noggrant
följande av de skiftande vindförhållandena och med
ledning härav en bedömning av isläget till sjöss.
Jag skall nu övergå till att lämna en redogörelse
för assistensarbete under olika förhållande och börjar
med några rader om inomskärsassistering.
Fartyg i vårisrHnnor.
112
1!) DEC. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
