Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 9 jan. 1937 - Notiser - En torkapparat speciellt avsedd för värmekänsliga material, av s. - International Association for Testing Materials, av s. - Resestipendier för yrkesutbildning, av s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
NOTISER
En torkapparat speciellt avsedd för värmekänsliga
material beskrives i Engineering, den 21 augusti 1936,
varest här återgivna illustrationer äro hämtade.
Apparaten, som ursprungligen är uppfunnen i Tyskland,
arbetar med cirkulerande luft i motström mot det
inmatade materialet under samtidig successiv
förvärmning, så att det inmatade våta materialet möter en
fuktighetsmättad het luftström, under det att det
avgående torra materialet omedelbart före utträdet är i
kontakt med en torrare luft som samtidigt har lägre
temperatur och därigenom verkar avkylande.
Anordningens allmänna utseende framgår av fig. 1 och 2.
Fig. 1 visar en utföringsform i vertikalskärning. I
apparatens centrum befinna sig ett antal hastigt
roterande turbofläktar vilka vid sin rotation insuga luft
på sina över- och undersidor, såsom visat av de böjda
pilarna. Den på detta sätt insugna luften utblåses
horisontellt mellan de radiellt ställda torkhyllorna,
såsom visat av de utåtriktade horisontella pilarna.
Dessa hyllor, som äro anbragta radiellt på en
utanför fläktarna koncentriskt anordnad trumma, försedd
med genomgångsöppningar för torkluften, hällas
ävenledes i rotation ehuru betydligt långsammare än
fläktarna. De respektive drivanordningarna för
fläktar och torkhyllor synas nederst ä fig. 1.
Torkhyllorna, vilka äro cirkulärt anordnade i ett antal
över varandra belägna plan, äro i varje plan indelade
i segment på sätt som framgår av fig. 2. De
härigenom uppstående radiella rännorna äro anordnade
förskjutna från ett plan till nästa, så att rännorna i
ett plan ligga mitt över hyllsegmenten i nästa.
Materialet som inkommer upptill i torkapparaten,
nedfaller på de översta hyllsegmenten och nedmatas efter
ett fullt varv medels en skrapanordning på
underliggande hyllsats, som på motsvarande sätt avskrapas
och tömmes på underliggande hyllor osv., successivt
ned genom hela torkapparaten. När materialet
nedkommit på ett hyllsegment jämnas det med tillhjälp
av en strykanordning och förblir sedan orört under
ett varv tills dess det kommer i beröring med
avstry-karen och nedfaller på närmast under belägna hylla.
Detta sätt att transportera materialet avviker sålunda
från det vanligen använda, vid vilket materialet hela
tiden skruvformigt rör sig på torkytan och därigenom
omblandas. Det mera skonsamma sätt på vilket ma-
terialet behandlas i föreliggande apparat uppges bl. a.
förhindra uppkomsten av damm och sammanbakning,
varjämte kristalliniska material behålla sin
ursprungliga kristallform, vilket ofta är av betydelse för
produktens utseende. Torkluften uppvärmes av en serie
värmeelement vilkas allmänna anordning framgår av
fig. 1, och det är härvid i regel ordnat så, att de
överst liggande värmekropparna äro de hetaste. Den
kalla friskluften inkommer nedtill, såsom antytt av
pilarna i fig. 1, varigenom det ur apparaten avgående
torkade materialet kyles, samtidigt som luften för-
Fig. 2. Horisontalskärning genom anordningen i fig. 1, visande
hyUsegmentens anordning.
värmes. Luftmängden regleras sä att den motsvarar
torkningsbehovet, varigenom kraftåtgången hos
fläktarna blir måttlig. Luftens uppåtgående rörelse är i
huvudsak beroende av skillnaden i sp. v. mellan den
inkommande kalla och den avgående varma luften och
fläktarbetet åtgår sålunda endast för luftcirkulationen
omkring hyllorna. Värmeelementen kunna utgöras av
ångrör eller elektriska värmekroppar eller också helt
undvaras i de fall då heta gaser utifrån tillföras. I
regel cirkulerar emellertid den hetaste luften omkring
de översta hyllorna. Då denna luft samtidigt är
mättad eller nära mättad med vatten förefinnes därvid
ingen risk för skinnbildning eller sammanbakning av
det inkommande materialet till följd av för hastig
uttorkning på ytan. s.
International Association for Testing Materials
kommer att hålla sin andra internationella kongress i
London den 19—2’i april 1937. Föregående kongress
hölls i Zürich år 1931. Diskussionsämnena vid
kongressen äro indelade i följande fyra huvudgrupper: metaller,
oorganiska material, organiska material och frågor av
allmänintresse. Professor C. Benedicks, Sverige, har
utsetts till president för grupp A, som behandlar frågor
rörande metaller. I grupp C, behandlande organiska
material är prof. Roos af Hjelmsäter, Sverige, vice
president. Intresserade kunna vända sig till Mr. K.
Headlam-Morley, The International Assoc. for Testing Materials,
28 Victoria Street, London SW 1, för erhållande av alla
upplysningar om kongressen. s.
Fig. 1. Vertikalskärning genom s. k. turbotorkare.
Resestipendier för yrkesutbildning.
Kommerskollegium kommer att under våren 1937 utdela
resestipendier till teoretiskt och praktiskt utbildade tekniker
för företagande av studieresa utomlands, till idkare av
hantverk och mindre industri samt verkmästare och
förmän inom industri och hantverk för företagande av
studieresa eller genomgående av skola inom vederbörande
yrke utomlands eller inom landet samt för bevistande av
kurs utomlands, ävensom till arbetare för företagande
av studieresa eller genomgående av utbildning
inom-eller utomlands. Ansökning om erhållande av dylikt
resestipendium skall vara inkommen till kollegium senast
den 81 januari 1937. Dessutom komma stipendier att
utdelas, utom beträffande tekniker, för bevistande av
kortare utbildningskurser inom landet. Ansökning
härom skall vara inkommen till kollegium minst 14 dagar
före sådan kurs början.
inmatning
av material
[-värmeelement-]
{+värme-
element+}
fuktig luff
"-
Siiiinn im-nviTiT*^ M
30 jan. 1937
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
