Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 30 jan. 1937 - Dimbeläggning för luftskydd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
30 JAN. UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HÄFTE 5
O
1 9 3 7 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD ARG. 67
INNEHÅLL: Dimbeläggning för luftskydd. — Vattenrörpannor med svetsade vattenkammare. — Trafik
och teknik. — Nya automobilbestämmelser. — Notiser. — Litteratur. — Personalnotiser. — Sammanträden.
Dimbeläggning för luftskydd.
I den högaktuella frågan om det civila
luftskyddet följer här en ny artikel av
luftskyddsspecialisten kapten Ejnar
Nordlund, som däri dels utreder de tekniska
kraven på en verksam dimbeläggning, dels
pä beskaffenheten av den härför
erforderliga apparaturen.
Red.
Bland passiva, civila luftskyddsåtgärder, vilka hava
till ändamål att försvåra fientliga bombförbands
uppsökande av anfallsmålen eller att minska
träffsannolikheten vid bombfällning, intager
dimbeläggning — vid sidan av i första hand ljusdämpning men
även av anordningar för camouflage och
skenanläggningar —- en betydelsefull plats.
Dimbeläggnings syfte är att göra målet osynligt
från luften, varigenom flygarna, om de icke rent av
avstå från att anfalla, tvingas att på måfå fälla sina
bomber över en mångdubbelt större yta än den, som
själva anfallsmålet upptager. Träff sannolikheten vid
bombfällning kommer härigenom att avsevärt
minskas. Om bombfällningen, tack vare försvararens
luftvärn, därtill måste ske från stor höjd, är även detta
ägnat att minska träffsannolikheten.
Insikten om dimbeläggnings möjligheter såsom
passiv luftskyddsåtgärd, vann i början av
världskriget icke allestädes insteg, då däremot nödvändigheten
av ljusdämpning redan tidigt obetingat insågs och
även i praktiken genomfördes. Att användning
av-dimma icke från början slog igenom, torde i första
hand hava berott på att man icke lyckades erhålla
tillräcklig kapacitet för långtidsdimning med då
tillgängliga metoder. De första försöken under
världskriget, att i större skala genom dimma dölja
samhällen och industriella anlägningar, synes hava skett
under år 1917. Så använde sig exempelvis Italien av
dimskydd för Venedig, Frankrike för Nancy,
Dun-querque och Paris. Av anfört skäl ledde icke alltid
dessa och liknande försök till avsett resultat.
Inom de kontinentala makterna ha emellertid
sedan ett flertal år omfattande övningar med
dimbild-ningsapparater ägt rum i land, på flygplan och på
fartyg. Resultaten av utförda försök betecknas
såsom tillfredsställande. Dimbildningsproblemet synes
f. n. vara mera aktuellt än någonsin. I de ledande
utländska facktidskrifterna förmärkes en viss
förtegenhet angående åtgärderna i detta hänseende inom eget
land, samtidigt som ett ökat intresse spåras för andra
staters initiativ och resultat inom
dimbildningsområdet. Känt är att England, Tyskland, Italien,
Ryssland, Japan, U. S. A. och även Finland räkna med
dimbeläggning såsom en viktig faktor vid det civila
luftskyddets ordnande.
Inom det civila luftskyddets ram synes
dimbeläggning i huvudsak kunna komma till användning för
nedan angivna ändamål:
1. För att dölja skyddsföremål.
2. För att dölja karakteristiska formationer i
terrängen.
3. För skendimning.
Dimbeläggning för döljande av skyddsföremål
avser, som redan antytts, att minska flygarnas
träffsannolikhet mot det avsedda föremålet, i det att de bliva
nödsakade att på måfå fälla sina bomber inom det
indimmade området. Samma effekt ernås i viss mån
genom luftvärnets verksamhet, i det att flygarna
därigenom tvingas att vid bombfällning från
horisontalläge fälla sina bomber från stor höjd, varigenom
träff-sannolikheten avsevärt nedgår. Lämpligt avvägd
samverkan mellan luftvärn och dimbeläggning är
sålunda i hög grad ägnad att minska flygarnas
träffsannolikhet mot ett skyddsföremål. Vid skyddsföremål,
som icke försvaras av luftvärn, framstår med ökad,
vikt betydelsen av att dimbeläggning ordnas.
Dimbeläggning för döljande av karakteristiska
formationer i terrängen. Förutsättningen för
framgångsrik användning av dimma för döljande av
skyddsföremål är alltid, att det indimmade området
är mångdubbelt större än skyddsföremålet. I annat
fall skulle dimman medföra olägenhet genom att
direkt utmärka skyddsföremålets läge inom
bebyggelsen osv.
Betydelsen av att dimman drager på sig flygarnas
uppmärksamhet och sålunda visar vägen till
anfallsmålet bör likväl icke överskattas. Dimbeläggning
torde företrädesvis komma till användning under den
ljusa delen av dygnet, då i regel goda
orienteringsmöjligheter för flygarna föreligga. Med de moderna
hjälpmedel, som numera finnas för luftnavigering,
torde för övrigt bombförbanden ej ha större
svårigheter att taga sig fram till den ort, som anfallet
åsyftar.
För att i närheten av ett skyddsföremål försvåra
detaljorienteringen från luften, kan det stundom vara
16 jak. 1937
33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
