Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 30 jan. 1937 - Vattenrörpannor med svetsade vattenkammare, av Lorentz Sterving
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Vattenrörpannor med svetsade vattenkammare.
Ett observandum.
År 1933 inträffade en dess bättre i Sverige mera
ovanlig explosion, då en i ett pappersbruks ångcentral
uppställd vattenrörpanna exploderade, varvid
betydande materiella skador uppkommo. Lyckligtvis blev
ingen människa skadad vid explosionen.
Ångpannan i fråga var tillverkad år 1914 av
Rather Dampfkesselfabrik, Dusseldorf, och avsedd för
ett högsta tillåtna ångtryck av 14 kg/cm2. Pannans
tublådor voro utförda så, att de plana bottenplåtarna
medelst svetsning (troligen vattengas-) längs efter sina
kanter voro fästade vid lådornas sido- och frontplåtar
på sätt, som framgår av fig. 1. Även övriga fogar i
lådorna torde ha varit svetsade på samma sätt.
Däremot voro själva lådorna fästade vid rundpannan
medelst nitning.
Explosionen torde ha förorsakats av att den svets,
som förband bottenplåten i främre tublådan med
lådan, gått upp, så att hela bottenplåten trycktes ut.
Vid explosionen kastades pannan genom
pannrummets tak och bakvägg, studsade strax utanför
pannrummet på rundpannans bakände mot marken och
hamnade efter att hava gått runt ett varv upp- och
nedvänd cirka 30 meter från pannrummet.
Enligt uppgift från eldarna var trycket i pannan
omedelbart före explosionen cirka 13 högst 13,5
kg/cm2, således lägre än det för pannan fastställda
högsta tillåtna ångtrycket, som var 14 kg/cm2.
Pannan har under årens lopp på föreskriftsenligt
sätt underkastats större och mindre besiktningar, utan
att någon felaktighet kunnat upptäckas vid den
svets-skarv, som brast. Såvitt kunnat utrönas, är det de inre
egenskaperna hos svetsfogen, som under pannans
användningstid blivit försämrade. Sannolikt har också
svetsningen icke blivit utförd på ett fullt
tillfredsställande sätt. Det har emellertid icke varit möjligt
att utröna detta vid de besiktningar, som verkställts
å pannan. Vid vattentrycksproven ha inga som helst
otätheter visat sig i svetsfogen.
För att erhålla kännedom om i vårt land befintliga
vattenrörpannor med liknande riskmoment har
Kungl, socialstyrelsen genom yrkesinspektörerna
införskaffat noggranna uppgifter beträffande inom resp.
distrikt befintliga vattenrörpannor med svetsade
tub-lådor. Det har härvid framgått att flera äldre
ångpannor med liknande tublådor äro i användning.
Sålunda synes bl. a. Steinmüllerpannor tillverkade fore
år 1914 vara försedda med svetsade tublådor.
Svetsningen är utförd i koksfyr och tublådorna äro
utglöd-gade efter svetsningen.
På förfråga^ har Reichsministerium, Berlin, med-
36
Fig. 1. Vattenrörpanna med svetsade tublådor.
16 jan. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
