Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 20 febr. 1937 - Den högre tekniska undervisningen. Mekanisternas yttrande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ansett att Kungl, tekniska högskolans myndigheter
icke blott äga vida större möjligheter att uppgöra
förslag till dylika timplaner utan det även vore ett
djupare ingrepp i högskolans verksamhet, än som
tillkommer Svenska teknologföreningen, om vi skulle
dristat oss uppgöra sådana detaljplaner.
Sammanfattning.
Kommitterade framhålla sålunda ovan:
Att alla kompetenta sökande böra utan dröjsmål
beredas studietillfällen vid högskola.
Att betyg från vissa privata tekniska
undervisningsanstalter böra konstituera kompetens för inträde vid
högskola.
Att praktiken bör med industriens medverkan
ordnas rationellare och därefter gälla för mer än nu är
fallet.
Att prospektiva ingenjörsstuderande genom
lämplig broschyr eller handbok redan i skolans högre
klasser borde göras förtrogna med de tekniska
studiernas planläggning och praktikens betydelse.
Att de unga ingenjörerna ej böra utbildas till
specialister.
Att kursomfattningen ej får vara större än att
kun-skapsmaterielet smältes.
Att specialisering i fråga om vissa
tillämpningsämnen under vissa förutsättningar bör få förekomma.
Att undervisningens kvantitet anpassas efter vad
som i normala fall utan fusk kan absorberas och
behärskas av de studerande.
Att studietiden helst bör vara fyra år, i nödfall
fyra och ett halvt år.
Att studierna böra så ordnas att den studerande
redan från början får känslan av att han kommit till
en teknisk läroanstalt.
Att studierna böra uppdelas i två etapper. Första
etappen ett avslutat helt men utan någon "lägre" in
genjörsexamen. Andra etappen en påbyggnad även
av de grundläggande teoretiska ämnena.
Att valfriheten i fråga om ämneskombinationer bör
kvarstå och rationaliseras.
Att studiefriheten bör inskränkas i första etappen
men bibehållas i andra etappen.
Att styckningen av schemat måste bortarbetas.
Att tentamenstvånget i några ämnen bör avskaffas.
Att handböcker, sådana som brukas i praktiken,
böra få medhavas vid tentamina.
Att föreläsningstakten bör kontrolleras.
Att tentamensfordringarna för de lägre
betygsgraderna böra motsvara schemats föreläsningsomfång.
Att ej mer än fyra föreläsningstimmar pr dag böra
förekomma.
Att schematimmar efter kl. 17 böra undvikas.
Att arbetstiden vid högskolan bör rättas efter
vanlig kontorstid 9—12 och 13—17.
Att lärarna vid kursuppläggning böra konferera
med varandra för undvikande av dubbelläsning.
Att koncentrationsläsning i förnuftig
utsträckning-är vida bättre än alltför långdragen behandling av
vissa ämnen.
Att matematikundervisningen dock synes alltför
koncentrerad.
Att mer hänsyn till värnpliktstjänstgöringen bör
tagas vid ordnandet av schemat.
Att matematikundervisningen bör rationaliseras.
Att en formelsamling för högskolan bör utgivas.
Att matematikens mera elementära del med fördel
kan undervisas av en lektor med teknisk kompetens.
Att den tillämpade matematikens uppgift bör vara
att skapa praktiska och viga metoder för bearbetning
av tekniska problem.
Att i andra etappen lämpligen en fortsättningskurs
i tillämpad matematik bör inläggas.
Att undervisningen i fysik och mekanik bör
inriktas på grundbegreppen, varvid bör tillses att
behandlingen inriktar sig på ingenjörens framtida
användning därav.
Att mekanikundervisningen bör åtföljas av ett
rikligt räknande av exempel helst hämtade ur den
till-lämpade tekniken.
Att ämnena fysik och mekanik lämpligen uppdelas
på såväl första som andra etappen.
Att professorerna i ämnena fysik och mekanik
böra stå i intim kontakt med industrien.
Att ämnena hållfasthetslära, materiallära och
metallografi böra .mera samordnas och samarbetas.
Att undervisningen i ämnet kemi koncentreras för
mekanister till teknisk kemi och läses i anslutning till
tillämpningsämnena.
Att ämnena elektroteknik och mekanisk värmeteori
helt böra överflyttas till tredje årskursen.
Att ämnena industriell organisation,
nationalekonomi och teknisk hygien böra förläggas till första
och andra årskurserna.
Att svetsningstekniken bör studeras i anslutning
till undervisningen i materiallära, metallografi och
hållfasthetslära.
Att i första årskursen bör införas beskrivande
maskinlära.
Att ämnena uppvärmning och ventilation samt
kylteknik böra flyttas till tredje årskursen.
Att i andra etappen en vittgående valfrihet bör
förekomma.
Att det av en för ca 20 år sedan arbetande
kommitté föreslagna ämnet kraftanläggningsteknik jämte
de nyare ämnena frakt- och transportekonomi måtte
på något sätt beaktas i undervisningen.
Att tentamensperioderna på något sätt omändras,
så att överbelastning av de studerande undvikes.
Att i stället för betyg i vissa ämneskombinationer
en viss betygssumma måtte fastställas för
civilingenjörsexamen.
Att tillsättandet av vakanta lärostolar måtte
påskyndas.
Stockholm i december 1936.
E. Hubendick.
Ordf.
Folke Odqvist. Walter Holmstedt.
Nils Gustafsson. Karl A. Wessblad, i
Sekr.
27 febr. 1937
69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
