Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 ½. 18 mars 1937 - Hemortens luftförsvarsproblem, av Richard Åkerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
bättring skulle kunna erhållas, om ledarstrålkastare
och lyssnarapparater kunde skiljas åt. De förra
kunde då grupperas längre in, vilket deras lysvidd
medger. Problemet blir trots detta icke lättlöst. Man
arbetar också å ömse sidor, vad bombplanen
beträffar med ljuddämpare och bombfällning under
glidflykt för att minska avlyssningsmöjligheterna, och
från försvarets sida med fotoceller, värme- och
elektriska strålar, för att komma ifrån beroendet av
ljudet. Några definitiva resultat kunna dock
knappast sägas ha uppnåtts. Det tjänar emellertid
ingenting till att gå närmare in på sådana
framtidsfantasier. De skulle kunna fylla en bok för sig.
Om beskjutning av mål i mörker har sina
svårigheter, äro dessa ännu större mot flygplan dolda av
moln. Luftvärnsbatterierna måste då avgiva sin eld
med lyssnarapparaternas hjälp eller såsom spärrar,
varvid träffsannolikheten blir ringa. Moln och
mörker försvåra givetvis även luftbevakningen.
Dessa omständigheter ha gjort de s. k. luft
spärrarna aktuella. Dessa bestå av ballong captifs,
ballongspärrar, eller drakar, drakspärrar. Under
världskriget förekommo ballong spärrar talrikt både
i Tyskland, Frankrike, England och Italien. Nu ha
de återigen införts. 1918 kunde ballongerna fås att
stiga till ca 3 000 m och genom anordnande av
tandem, dvs. två ballonger ovanför varandra, den över
sta till 4 500 m. Nya konstruktioner ha nu
framkommit. Genom att använda lätta wires, vägande
blott 30 kg/km, och genom att tillvarataga
erfarenheterna från stratosfärförsöken, har man med blott
en ballong nått över 6 000 m och kan teoretiskt alltid
nå högre, än flygplan kunna. Ballongerna
manövreras upp och ned medelst en vinsch på marken med
en hastighet av ca 1 km på 6 minuter och placeras
med 200—300 m mellanrum. Den tunna wiren hänger
i en mjuk båge och går icke av, om den träffas av
ett flygplan. Detta förlorar antingen så småningom
farten eller ock skadas vingen. Under världskriget
föllo icke många flygare offer för spärrarna, men
anledningen därtill var främst, att områden, där
spärrar funnos, av fienden skyddes som pesten. Den
nya konstruktionen har för övrigt visat sin
effektivitet genom en olyckshändelse. En
meteorolog-ballong, anordnad på samma sätt som
spärrballongerna, bringade nämligen vid ett tillfälle icke mindre
än tre flygplan efter varandra till störtning och detta
utan att wiren brast.
Ballongspärrar äro mest användbara i mörker, då
de ej kunna ses och nedskjtitas. De kunna
emellertid även utnyttjas vid dager om de t. e. försvaras
av luftvärnsartilleri eller hållas dolda i eller över
moln, som även kunna vara åstadkomna med
dimbildningsaggregat på själva ballongerna. Sådana
spärrar äro sålunda utmärkta komplement till
luftvärnsartilleriet. Ballongerna kunna även bemannas
och användas som luftbevakningsstationer över
molnen. Priset på en modern ballong kan icke nämnas,
men måhända tjänar det till någon ledning, att ett
tandem, alltså två hopkopplade ballonger, av en
något moderniserad världskrigstyp kostar ca 30 000
kr. Drakspärrar äro icke lika utexperimenterade som
ballongspärrar. Deras fördel är, att de äro praktiskt
taget omöjliga att nedskjuta och sannolikt billigare,
deras nackdel, att de äro beroende av vind. På
högre luftlager finns dock i allmänhet tillräcklig
Arrtai zkoii
per
nedskjutet fhjq pl ön
(vid dager,
omkring
3000m höjd)
IIOOO
10000
9000
8000
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
3800
7400
3000
300-, r150
1915
t.
[-provisorisk material-]
{+proviso-
risk ma-
terial+}
1920 ^
[-centralinstrument-]
{+central-
instrument+}
införas
■ ^
m 5
[-spec/aipjo-ser-]
{+spec/aipjo-
ser+} inforas
mo
nyo speciotpjöser
och förbättrade
centra/instrument
införas
1935
ny
försöks-materiel
Fig. 2. Luftvärnsartilleriets effektivitet.
vind, det gäller blott att få drakarna dit. Tämligen
säkert kunna med drakar icke nås samma höjder
som med ballonger.
De hittills berörda, aktiva försvarsmedlen, däri
inräknat även spärrar, ha till huvuduppgift att göra
flyganfallen så förlustbringande som möjligt för den
anfallande. Luftskyddet däremot, det civila såväl
som det militära, skall åstadkomma, att flyganfallen
bli så litet vinstgivande för motståndaren som
möjligt. Man kan urskilja tre olika delar av luftskyddet.
Den första avser att minska möjligheterna för den
anfallande att få träff; den andra, att om träff ändock
åstadkommes, i möjligaste mån hindra denna att
göra verkan, och den tredje slutligen att snabbt
återställa den verkan en träff ändock gjort.
Till den första delen hör främst ljussläckningen.
Denna måste vara absolut, då en fientlig flygare rör
sig över landet, dvs. från höjder på 300 m och uppåt
skall han icke kunna se något ljus från något håll.
Detta betyder, att ali på längre håll synlig belysning
måste hållas ständigt släckt. Likaledes betyder det,
att alla ljus, som ej kunna släckas omedelbart på
signalen flyglarm, måste hållas permanent släckta
eller förtäckta. Enär man ej kan lita på, att alla
höra flyglarmsignalen eller tänka på alla tända ljus
eller hinna släcka dem, måste inomhusbelysningen
hållas ständigt förskärmad i krig.
Till denna del av luftskyddet hör även maskering,
skenanläggningar och dimbildning. Den senare
förråder lätt skyddsföremålets plats och måste alltid
avse ett område större än skyddsföremålet, vara
beräknad för alla vindstyrkor och vindriktningar samt
kunna hinna utföras mellan flyglarm och anfall och
pågå en längre tid. Dimbildning är därför användbar
endast för små skyddsföremål, som ligga minst 3 mil
från kust eller gräns och vilka, såsom kraftverk, äro
lätta att hitta även utan förrådande dimbildning men
svåra att träffa, om man ej ser detaljerna.
Till den andra delen av luftskyddet höra
utrymning, stadsplaneåtgärder och byggnadstekniskt luft-
18 maks 1937
103
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
