Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 ½. 18 mars 1937 - Från Polhemspris till storindustri, av Karl A. Wessblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Från Polhemspris till storindustri.
Av civilingeniör KARL A. WESSBLAD.
När Svenska teknologföreningens styrelse i mars
1925 beslöt tilldela civilingenjörerna Baltzar von
Platen och Carl Munters Polhemspriset för deras av
handling: "Om alstring av kyla", fanns det möjligen
några bland styrelsens ledamöter, som voro
tillräckligt väl initierade för att hava på känn att här med
ali sannolikhet förelåg en uppfinning av mindre
vanliga mått, men de flesta grundade säkert sitt bifall
till beslutet om belöningen på de sakkunniga
granskarnas uttalande och anade föga, att de med sitt
beslut bidragit till startandet av en ny svensk
storindustri, som nu tolv år senare kan konstateras hava
erövrat hela världen med sina produkter. leke heller
det orienterande föredrag om uppfinningen, som vid
årsmötet 1925 i samband med Polhemsmedaljens
utdelande hölls av artikelförfattaren, kunde väl mer än
aningsvis låta skymta den storartade utveckling såväl
uppfinningen som dess exploatering sedermera skulle
undergå. Kort före dessa händelser hade
uppfinnarnas exploateringsbolag med dir. Wenner-Gren i A.-b.
Elektrolux träffat avtal om övertagandet av samtliga
dess tillgångar och det är också under Elektrolux’
energiska och talangfulla ledning, som uppfinningens
exploatering sedan dess ägt rum. Redan på ett tidigt
stadium hade kylapparattillverkningen förlagts till
dotterbolaget Arctic i Motala, och det är närmast
invigningen därstädes av den nya imponerande
kylapparat- och kylskåpsfabriken, den 1 mars i år, som
Den nva fabriksbyggnaden vid Elektrolux kylskåpsfabrik (Aktiebolaget
Arctic i .Motala) påbörjades i oktober 1935 och färdigställdes under loppet
av år 1936. Byggnaden är 217 m lång, 24 m bred, 18 m hög och har en
golvarea av 15 000 m!; tillsammans med förutvarande anläggningar en
total golvarea av 24 000 ms. Byggnadskostnaden har uppgått till
1750 000 kr.
givit anledning till denna återblick på en utveckling
som med fog kan betecknas som sagolik.
Den första serien kylapparater enligt Platen—
Munters’ system bestod av tio enheter. De sågo
dagens ljus på vinden till en smidesverkstad nere vid
Ankarsrums bruk, sammansättes och provades på
experimentverkstaden vid Riddaregatan i Stockholm
och lämnade visserligen till allas oförställda glädje
en högst beaktansvärd kyleffekt —- rekordet var
visst 58 kgcal/tim. — men sågo i jämförelse med
dagens smäckra och effektiva konstruktioner både
klumpiga och otympliga ut.
Yi som i dag begära att även den minsta
bostadslägenhet, som vill göra anspråk på att kallas
modern, skall vara försedd med ett kylskåp hava svårt,
att sätta oss in i ali den misstro, som till att börja
med mötte uppfinningen och huru många tusentals
problem, både av primär och sekundär natur, som
fingo Övervinnas innan ens starten var gjord. Det
gällde bl. a. den lilla oväsentligheten att skaffa
penningar, dvs. intressenter till exploateringsbolaget,
ty såväl uppfinnarna som deras medhjälpare voro på
det klara med att man till en början måste utveckla
uppfinningen ett gott stycke, och skapa ett
acceptabelt patentskydd kring den innan man kunde
uppnå sådana villkor med en köpare, att de, i händelse
uppfinningen höll vad den lovade också gjorde både
uppfinnare och förläggare ekonomisk rättvisa. Det
var under dessa strävanden, som man så ofta mötte
invändningen att en hushållskylmaskin visserligen
vore en mycket önskvärd sak för tropikerna, men att
den i vårt kalla land och andra där man hade
tillgång till natur- eller konstis, omöjligen kunde bliva
annat än en lyxartikel. Denna fullständigt felaktiga
prognos avskräckte dessbättre ej alla, utan
exploateringsbolaget kom till stånd, träffade tidigt
samarbetesavtal med det samtidigt uppdykande
konkurrensföretaget, Arctic, och båda bolagen skötte sig
eller sköttes så pass bra att de icke fullt två år senare
förvärvades av A.-b. Elektrolux till ca 51/2 mill. kr.,
en för svenska förhållanden enastående
"patent"-affär som f. ö. icke skäms för sig ens vid jämförelse
med liknande affärer i det stora landet i väster.
Det vittnar gott om den dåvarande
Elektrolux-chefens framsynthet och affärsbegåvning att på detta
tidiga stadium av kylindustriens utveckling i världen
överhuvudtaget sätta så gott som allt på ett kort och
med en redan långt uppdriven annan affär —
dammsugaren — som insats försäkra sig om ett trumfkort
av den valör som kylmaskinen sedan visat sig vara.
Alltnog, den första serien apparater var färdig, men
därmed var ej mycket vunnet. I allmänhet har väl
den som ej sysslat på detta speciella område av
teknisk verksamhet aldrig haft anledning att tänka på,
att om det visserligen är nödvändigt att ha en god
kylmaskin för att få ett bra kylskåp, så är en bra
kylmaskin så gott som värdelös utan ett bra skåp.
Det gällde sålunda icke blott att utveckla en ma-
108
18 mars 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
