Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 ½. 18 mars 1937 - Konstfibrer — naturfibrer, av Tore Wahren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISKTIDSKRIFT
garnfinlek kan använda flera fibrer samtidigt, får
man ett starkare, mjukare och i alla avseenden
förnämligare garn.
Fig. 2 utgör en schematisk framställning av
förhållandet mellan olika fibrers genomsnittliga
genomskärningsyta. (Ytan är på bilden i samtliga fall överförd
i cirkelform.)
4. Adhesionsegenskaper.
För att fibrerna skola häfta vid varandra i tråden
spelar ytans beskaffenhet en viss roll. Detta gäller
särskilt när fibrerna äro korta.
Som fig. 3 visar, är ullfibern täckt av små fjäll.
Bomullsfibern är tillplattad samt spiralvriden. Detta
gör att såväl ullfibrerna som bomullsfibrerna hänga
väl fast vid varandra i tråden, utan att man behöver
bibringa denna alltför många snoddvarv, vilket dels
skulle försämra kvaliteten och dels öka
framställningskostnaderna.
Vad vistrafibern beträffar är dess yta ganska glatt.
Då diametern emellertid är liten, kan man i
vistra-tråden använda flera fibrer för samnia garnnummer.
Då fibrerna vidare äro mycket smidiga samt ganska
långa, är det ej nödvändigt att sno till dem särskilt
hårt för att få dem att bilda ett starkt garn.
Äkta silke liksom konstsilke framställes ju i mycket
långa längder, varför man i dessa fall ej är ställd
inför samma problem.
5. Materialets renhet.
För textilfabrikanten är det av stor vikt, att
råmaterialet är så rent som möjligt. Råullen t. e.
innehåller i allmänhet icke mindre än ca 50 % smuts och
fett samt dessutom en hel del föroreningar i form av
borrar och strö, vilket allt måste avlägsnas. Detta
betyder icke blott en kostnad för borttagandet utan
medför givetvis också en ganska hög avfallsprocent.
Bomullen återigen innehåller ofta en mängd fröskal,
noppor och orenheter, vilka måste avlägsnas. Man
måste sålunda räkna med ca 1,11 kg bomull för 1 kg
Fig. 2. Jämförande framställning av olika fibrers genomskärningsyta
(översatt i cirkelform).
Fig. 3.
okammat bomullsgarn framställt av en god kvalitet
amerikansk bomull.
Vistran däremot är praktiskt taget ren, varför man
kan räkna med 1,01 kg vistra för framställandet av
1 kg sådant garn.
6. Egenskaper visavi färgning.
När det gäller färgning, är det av stor vikt, att
fibrerna draga upp färgstoffet jämnt. Härvidlag
uppvisa såväl ull, bomull och lin som konstsilke goda
egenskaper.
Största delen av fibrerna användes ju ej i
naturfärg utan färgas antingen som råmaterial eller som
garn eller också i den färdigvävda varan. Antingen
nu materialet skall användas ofärgat eller färgat, är
det emellertid av stort värde, att det är så vitt som
möjligt. I detta avseende överträffar vistran övriga
material. Vistrans benägenhet att svälla, när den
blir våt, utgör dock en olägenhet vid
korsspolfärg-ning av vistragarn. Tack vare denna svällning har
nämligen färgbadet svårare att tränga igenom garnet.
För färgning av vistra begagnar man samma
färggrupper som för bomull. Detta gör, att man vid
färgning av en blandning av bomull och vistra kan
använda ett och samma färgstoff. Visserligen drager
vistran lättare upp färgen än bomullen, men detta
förhållande erbjuder en erfaren färgare icke några större
svårigheter. Om man blandar ull med vistra eller
cell-ull och vill färga de båda materialen till samma
färg, måste man använda antingen två olika
färgstofter, ett för ull och ett för vistra, eller speciella
s. k. halvyllefärger. Detta fördyrar och komplicerar
färgningen. Man kan i vissa fall låta exempelvis
vistran förbli ofärgad och på så sätt framställa en
melerad vara.
7. Valkning.
Ullen har en synnerligen värdefull egenskap, som
de övriga fibrerna sakna, nämligen förmågan att filta.
Förutsättningen för att filtning eller valkning skall
äga rum är, att ullen eller tyget är fuktat med en
MrøKlO UU-
HAMOfi.
18 mars 1937
123
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
