124 (Teknisk Tidskrift / 1937. Allmänna avdelningen)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 ½. 18 mars 1937 - Konstfibrer — naturfibrer, av Tore Wahren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

svag" såplösning saint utsatt för tryck. Tack vare
denna ullens egenskap kan man framställa
exempelvis hattfilt utan att först förvandla ullen till garn.
Tyger såsom paletoter, vadmal, kläden med flera
tillverkas på följande sätt: man väver en relativt gles
och lätt väv, vilken därefter valkas till önskad
tjocklek. Därvid förena sig fibrerna så intimt, att ali
trådstruktur försvinner.

8. Värmeisolerande egenskaper.

För den som skall begagna ett tyg som
klädesplagg, är dess värmeisolerande egenskaper av en viss
betydelse. I detta hänseende äro ullens egenskaper
särskilt anmärkningsvärda, och endast det äkta silket
kan jämföras med ullen i värmeisolerande förmåga.
Detta beror bl. a. på ullens kruserlighet. Garnet blir
härigenom voluminöst, och tack vare att luft blir
stående mellan fibrerna, blir ylletyget en relativt
dålig värmeledarc. Underkläder, framställda av en
finfibrig krusig egyptisk bomull, äro även utmärkta i
detta avseende.

När det gäller vistra har man gjort försök att
framställa en krusig fiber, men det har visat sig att
denna kruserlighet helt och hållet försvunnit under de
påfrestningar, som fibern är utsatt för vid
framställningen av tyget.

I och med framställningen av cell-ull har man
dock lyckats finna en väg, på vilken man kan
uppnå goda resultat. Cell-ullen skiljer sig nämligen
ifrån vistran bl. a. därigenom, att fibrerna äro ihåliga
samt luftfyllda.

9. Mjukhet, slitstyrka och "spänstighet".

Det finnes även andra egenskaper, som böra
beaktas, då det gäller tyg, t. e. tygets spänstighet, dess

sätt att "föra sig" och dess slitstyrka. Tyger, gjorda
av ull, äro naturligtvis i dessa avseenden de bästa.

Vistran kan väl närmast jämföras med bomullen.
Vistratyger lia dock ett bättre fall, samt äro mjukare
än bomullstygerna, medan bomullstygerna å andra
sidan torde kunna anses vara mera slitstarka. Man
får dock ej glömma, att tygets egenskaper härvidlag
icke endast bero på de fibrer som ingå däri, utan
även på behandlingen av fibrerna under
tillverkningen av tyget.

Man kan lätt skada ett gott fibermaterial genom
en oförsiktig behandling t. e. torkning vid för hög
temperatur. Vidare är garnets såväl som tygets
konstruktion, dvs. garnets snodd, finlek o. dyl. samt
varans bindning, tjocklek och utformning i övrigt av
stor vikt. Man kan exempelvis genom att tillverka
en alltför kompakt yllevara avsevärt försämra ullens

förnämliga naturliga egenskaper.

Man har företagit en hel del experiment speciellt i
Tyskland och Italien, vilka länder som bekant haft
vissa svårigheter att fylla sin konsumtion av ull och
bomull, i syfte att ersätta dessa material med vistra.
Dessa försök lära ha slagit mycket väl ut. Sålunda
har man gjort blandningar av upp till 50 % vistra med
50 % ull och trots den höga procenthalten av vistra
fått en vara, som har kvar en hel del av helyllevarans
goda egenskaper. Man har vidare blandat vistra med
lin och fått fram en mjukare produkt, som har mindre
benägenhet att skrynkla sig än linnetygerna. Man har
också blandat vistra med bomull, och resultatet har
blivit en vara med högre glans, klarare färger och
mjukare fall, än vad det rena bomullstyget har. De gamla
beprövade textilfibrerna ha på detta sätt givetvis fått
en konkurrent i det nya materialet, men det måste

Tabell 9. Sveriges totala behov av importerat ullmaterial.

191G 1919 1927 1933 1934 1935
Ton Mill. Kr. t, 1 Mill. Ton Kr. Ton Mill. Kr. Ton Mill. Kr. Ton Mill. Kr. Ton Mill. Kr.
Ull1 och tops .................................... 7 236 26,7 8 063 58,1 7 484 28.2 8 647 19,6 10 251 29,7 8 551 21,7
Garn................................................. 582 3,7 1120! 20,4 2 631 25,5 2 769 18,9 3 059 23,8 2 886 20,2
Vävnader............................................ 1280 15,4 3 999 82,5 2188 27,8 1077 14,6 1282 17,3 1515 19,2
Summa 9 098 45,8 13 182 161,0 12 303 81,5 12 493 53,1 14 592 70,8 12 952 61,t
Avgår export................................... 749 9.4 180 3,0 974 11,1 1009 8,8 1041 9,3 1075 9,6
Totalt behov av importerat
ullmaterial för den inhemska marknaden .................................. 8 349 36,4 13 002: 158,0 11329 70,4 11 484 44,3 13 551 61,5 11,877 51,5
Sveriges produktion av ull/basis ton rentvättad vikt .................... 1440 — 1878 — 849 — 600 — 600 — 600 —

i En del ull ingår med fetullsvikt.

Tabell 10. Sveriges behov av bomullsmaterial för den inhemska marknaden.

Råbomull............................................ 1916 1919 1927 1933 1934 1935
Ton Mill. Kr. Ton Mill. Kr. Ton Mill. Kr. Ton Mill. Kr. Ton Mill. Kr. Ton Mill. Kr.
28 276 36,2 16 530 50,9 23 556 35,0 23 0531 22,9 32 358 35,4 27 753 33,7
Garn ................................................... 1450 8,1 2 775 28,6 1865 14,2 2 272 10,5 3 286 14,2 3 477 14,8
Vävnader............................................ Summa 2 439 14,6 | 7 682 74,3 4197 30,3 3 245. 17,3 4 585 22.1 4195 21,1
32165 58.9 26 987 153,8 29 618 79,5 28 570 j 50.7 40 229 71,7 35 425 69,6
Avgår export.................................... Totalt behov av bomullsmaterial för den inhemska marknaden 235 1,2 633 3,4 1873 7,4 2 116 j 6,1 2 081 6,8 1805 6,1 j
31 930 57,7 126 354 150,4 27 745 72,1 26 454 44,6 38 148 64,9 33 620 63.5

124

18 mars 1937

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Fri Oct 18 15:35:04 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/tektid/1937a/0136.html

		Teknisk Tidskrift / 1937. Allmänna avdelningen / 124 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|