Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 ½. 18 mars 1937 - Några tekniska nyheter - Nyare typer av Symons konkross, av Göran Lundgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
enligt samma princip som den ursprungliga men tager
sikte på en ännu längre driven finkrossning. Denna
nya typ går under beteckningen SH, "Short Head",
medan den äldre numera benämnes "Standard".
20 tum-krossen konstruerades i avsikt att möta
behovet av en liten, billig krossmaskin med samma
stora nedkrossningsförmåga som de större
storlekarnas men med en avverkning, som bättre motsvarar
mindre företags behov.
Den andra nytillkomna storleken, fot, har
däremot byggts för att möta det behov, som visat sig
finnas för en kross med 4 fot-maskinens avverkning
men med förmåga att taga emot grövre gods än
denna, Den kan sålunda mottaga praktiskt taget
samma gods som 51/., fot-krossen, i det den
senare i grovkrossutförande mottager stycken av ca
260 mm storlek, medan 4x/4 fot-krossen kan tillföras
ca 250 mm gods. Vid så pass grovt ingående gods
ställes den dock lämpligen ej finare än 18,85 mm.
För fullständighetens skull lämnas i tab. 1 en
översikt av standardkrossarna, där de nytillkomna
typerna medtagits.
Ehuru Symons konkross ursprungligen
konstruerades för gruvornas och stenindustriens behov
användes den numera även för tillsynes ganska främmande
uppgifter. Den arbetar exempelvis såsom kokskross
och karbidkross.
Såsom exempel på vad som kan ernås med
kon-krossen såsom kokskross lämnas härnedan en
sikt-analys av produkten från en tjeckoslovakisk
installation, där krossgodset utgjordes av i
horisontalkammarugnar framställd gjuterikoks med en så pass
hög tryckhållfasthet som 260 kg/cm2.
Tabell 2. Siktanalys av konkrossar! koks.
Spaltöppning mm 33 45
Staub 0 — 7X12 ................................................................17,8% 11,5%
Erbskoks 7 X 12 — 20 X 20 ........................12,1 „ 7,4 „
Nuss II 20 X 20 — 35 X 35 ........................28,2,, 14,3,,
„ I 35 X 35 —45 X 45 ........................30,6 „ 15,5 „ !
Wttrfelkoks > 45 X 45 ...................................11,4 ,, 51,4 „
Anmärkningsvärd är här den ringa procenten
Staub.
Den använda krossen utgjordes av en 3 fot-kross,
vilken måste tillgripas, då de mindre modellerna ej
hava tillräckligt stor intagsöppning.
Avverkningen var 35 ton/h och effektbehovet
16 kW.
Sållöppningarna äro de i Tjeckoslovakien
vedertagna.
Den erhållna koksen var vackert skarpkantig, och
ingen dämning förekom. Krossen kunde startas med
krossrummet fullt av gods.
Inom karbidindustrien kommer konkrossen blott
ifråga vid tillverkning av gödningsmedel men
däremot icke vid fabrikation av karbid för
acetylenfram-ställning.
Den framställda smälta kalciumkarbiden kyles tills
den stelnat på ytan, varpå den krossas och
överföres till kalciumcyanamid genom att kväve ledes
däröver. Denna krossning måste ske medan karbiden
ännu är het, enär eljest förluster uppstå genom att
karbiden med luftens fuktighet bildar acetylen.
Kvävebindningen fordrar små karbidkorn, föga
dammbildning, vilket skulle nedsätta genomsläpp-
18 mars 1937
ningsförmågan, samt en vacker kornighet, så att
reaktionen fortskrider in i kärnan, allt för att
förhindra förluster.
Krossningen sker vanligen i en tuggare, åtföljd av
en valskross.
Valskrossen har i detta fall vissa olägenheter. Då
karbiden innehåller föroreningar ge valsarna
oupphörligt efter, varvid produkten blir ojämn, och vidare
bli valsarna heta, så att lagren ej hålla kvar oljan.
Däremot förekomma knappast några svårigheter i
fråga om slitning av valsarna.
En annan olägenhet är att den heta (400°C)
karbiden är plastisk, varigenom kakor bildas, som pressa
isär valsarna.
Liksom en del andra plastiska ämnen har
emellertid karbiden egenskapen att brista för snabba men
relativt lätta elag. Vissa material dega sig som
bekant i tuggare men spräckas utan svårighet med lätta
hammarslag. På denna omständighet grundar sig
konkrossens användning som karbidkross.
Vissa avvikelser från standardutförandet måste
dock vidtagas. Sålunda måste i en 4 fot-kross
excentriciteten nedbringas till hälften, samtidigt som
varvtalet ökas med 40 % över det normala, innan en
likformig produkt erhålles. Zinkgjutning kan ej
förekomma, då zinken har för låg smältpunkt, utan i
stället tillgripes exempelvis silumin.
Siktanalysen är ett medeltal av tre prover, tagna
vid 102, 73 och 180°C. Krossen tog 170 mm stycken
direkt från en tuggare.
Om nedkrossningen icke drives så långt som i
ovanstående fall, behöver excentriciteten ej ändras.
Oljeförbrukningen blir givetvis i ett fall som detta
exceptionell och kan uppgå till 250 g/h.
En konkross, som arbetat på detta sätt ett år utan
avbrott befanns vid isärtagning hava samtliga delar
i fullgott skick. Något slitage av krossorganen
kunde icke konstateras, vilket ej heller var fallet
med en vid Niagara arbetande kross, som varit i
oavbruten drift under tre år.
Såsom exempel på gods, som icke lämpa sig för
krossning i konkross kunna nämnas chamotte, salter,
träkol, ferromangan, nickelmatte och andra.
Däremot borde konkrossen lämpa sig för
masugnsslagg på grund av sin immunitet mot luffarjärn,
zink- och blykoncentratsinter på grund av sin
motståndsförmåga mot sinterns slitande egenskap och
möjligen även för krossning av cementklinker före
dess finmalning, varvid såsom biomständighet
krossorganens egenskap att slitas jämnt bör vara av värde.
Symons konkross typ SH, "Short Head".
"Kulkvarnsmalning är det dyraste som finns",
sade en svensk anrikningsman på tal om
slitgods-kostnaderna i sin installation, bestående av en tug-’
gare, åtföljd av en 3 fot grovkross och en Markmans
131
Tabell 3. Siktanalys av kalciumkarbid.
Vikts-%
35—25 mm ................................................................3,0 3,0
25—15 „ ................................................................28,9 31,9
15-7 „ ................................................................38,0 69,9
7-4 „ ................................ 12,7 82,6
4—1 „ ................................................................9.5 92,1
1—0 ...................................................................7.9 100,0
Ackum.
vikts-%
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
