Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 20 mars 1937 - Notiser - Förbränningsmotorer med pulverformigt bränsle, av s. - Gåvor till Svenska teknologföreningens bibliotek, av s. - Litteratur - Anmälan: Handbok för maskinbefäl i motorlära och elektroteknik, av P. Åberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
framsteg, så borde det stä klart att en slutlig lösning
på hela problemet måste sökas i ett kombinerat
användande av det bästa som framkommit pä dessa
principiellt skilda vägar. Även om man med
användning av kromnickelgods kunnat komma ned till
slitningstal som starkt närma sig samma låga värden
som föreligga för dieselmotorer med råoljedrift, så
torde ännu en del vara att göra, innan pulvermotorn
i detta hänseende kan upptaga tävlan med oljemoto-
Fig. 5. Tätningsanordning vid pulvermotor med
utanför den släta kolven förlagda tätningsringar. (System
I. G. Farbenindustrie).
rerna. Vilka framsteg som emellertid vunnits synes
bäst av förf:s uppgifter, att medelslitningen som är
1925 uppgick till 50 ji/tim. i då använda
pulvermotortyper numera i pulvermotorer av vanlig
konstruktion men med specialmaterial i
tätningsanordningar-na kunnat nedbringas till 1,3—0,5 ,u/tim.
Motsvarande tal för oljedrivna dieselmotorer är 0,4—0,i fi/tim.
Det bör emellertid i detta sammanhang icke
glömmas, att man med "oljespolade" pulvermotorer
kommit ned till en slitning av 1 ^/tim. och även om
sistnämnda system ännu som nämnt är oekonomiskt,
så hänger detta ytterst på möjligheterna för spololjans
regenerering. Tänker man slutligen på ett oss
närliggande bränsle nämligen träkol, vars askhalt i regel
icke överstiger 1,5 %, sä ligger askproblemet betydligt
gynnsammare till än för brunkol, varigenom frågan
om kolpulvermotorns framtid i vårt land speciellt
som krigsberedskap delvis kommer i ett annat och
bättre läge. s.
Gåvor till Svenska teknologföreningens bibliotek.
Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag har till
föreningen överlämnat en komplett serie av
"Meddelanden från Bergslagets bibliotek" för åren 1932—1936,
vilka sålunda numera finnas tillgängliga i
teknologföreningens bibliotek.
Från The British Wood Preserving Association har
föreningen såsom gåva mottagit Vol. I—V av "Journal
of the British Wood Preserving Association. s.
~ LITTERATUR
Bokanmälan.
Handbok för maskinbefäl i motorlära och
elektroteknik, av Gustaf Seth och E. Andreen, utgiven av
Svenska maskinbefälsförbundet. 647 sid.
Motorläran, av Gustaf Seth, 525 sid.
Efter en allmän beskrivning av
förbränningsmotorn följer en avdelning rörande motorbränslen.
Denna lämnar först en översikt över olika
motorbränslen, varvid givetvis den största vikten är lagd
vid brännoljor.
Därefter beskrivas brännoljornas egenskaper och
lämnas en sammanfattning av de fordringar, som böra
ställas på en lämplig brännolja för motorer.
Provning och undersökning av brännoljor beskrives. De
anförda provningsmetoderna äro av en sådan
beskaffenhet, att de kunna användas ombord, om ett
lämpligt laboratorium finnes. Författaren lämnar
därefter anvisningar hur ett dylikt laboratorium bör
inrättas. Med tanke på de svårigheter det erbjuder att
vid leveransen erhålla användbara uppgifter
beträffande oljans egenskaper, vore det säkert av stor vikt,
om de viktigaste av dessa undersökningar kunde
utföras ombord.
Nästa avdelning behandlar motorisk förbränning.
Den är huvudsakligen teoretiskt lagd. Ett par
felskrivningar hava tyvärr insmugit sig, sålunda har t. e.
koloxiden bland sina egenskaper erhållit en stark,
egenartad lukt.
Författaren lämnar därefter en teoretisk och
praktisk överblick av kylningsproblemet och övergår sedan
till förbränningsmotorns arbetssätt. Olika
insprut-ningssätt för brännoljan, överladdning, 2-takt och
4-takt m. m. avhandlas.
En följande mera omfattande avdelning behandlar
dieselmotorns huvuddelar. Väsentligen hava äldre
konstruktioner beskrivits. De kompressorlösa
motorernas bränsleinsprutning har behandlats något
styvmoderligt. Ett par hänvisningar till figurer äro
felaktiga. En Hesselman-motor har t. e. fått tjänstgöra
som förebild för en motor, vid vilken brännoljan i
en samlad stråle kastas mot kolven för att spridas
genom anslaget mot denna. Beträffande
manöverapparater har endast Burmeister & Wains äldre
manöveranordning beskrivits.
Efter behandling av kompressorer och rörledningar
följer en avdelning som gäller hjälpmaskiner och
apparater. Först återgivas schematiskt
sammanfattningar av maskin- och hjälpmaskinutrustningarna vid
4 olika motorfartyg, därefter beskrives de olika
hjälpmaskinerna. Här har även infogats kortfattade
beskrivningar av magnetapparater och förgasare.
Efter en teoretisk behandling av ventilreglering och
en avdelning om smörjning följa anvisningar
angående maskinens handhavande. Dessa hänföra sig i
huvudsak till Burmeister & Wains motorer för
luftinsprutning av bränslet.
Ett annat, väl behandlat kapitel gäller allmänna
regler för motormaskineriet. Tyvärr hava ej de fel,
som uppstå i bränslepumpar, tryckledningar och
ventiler vid kompressorlösa motorer erhållit någon
ingående behandling. Detta hade varit önskvärt,
emedan många av maskinbefälet, som hava stor
erfarenhet beträffande insprutning med luft, stå ganska
främmande inför avhjälpandet av dessa fel.
Beskrivning över dieselmotorer omfattar
huvudsakligen de vanligaste i drift varande motorerna.
En kort avdelning om råoljemotorer följes av en
på sifferuppgifter stödd jämförelse mellan ång- och
motormaskineri.
Den sista avdelningen lämnar en teoretisk
överblick av beräkning av en motors effekt och
huvuddimensioner.
Schematiska planer över motormaskinerierna i tvä
fartyg avsluta denna del av boken.
Som författaren anmärker i företalet, uppstå genom
den snabba utvecklingen av motortekniken stora
svårigheter vid avfattandet av ett verk som detta;
innehållet hinner bliva föråldrat innan de sista raderna
blivit tryckta. I detta bemöter författaren redan pä
förhand de påpekanden beträffande de kompressor-
20 mars 1937
143
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
