Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 20 mars 1937 - Litteratur - Anmälan: Handbok för maskinbefäl i motorlära och elektroteknik, av P. Åberg - Anmälan: Elektroteknik, av J. K. - Insänd litteratur - Ett beriktigande, av Nils Årmann - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
lösa motorernas försummande, vilket gjorts i det
föregående.
Tyvärr förekomma en del tryckfel i boken samt
dessutom en del felskrivningar, vilka närmast äro att
räkna som tryckfel.
På motorlärans utarbetande liar synbarligen
nedlagts ett stort arbete. Därom vittnar speciellt den
mångsidighet, med vilken de problem blivit
behandlade, som sammanhänga med motormaskineriets drift.
Som en följd härav torde motorläran visa sig vara en
nyttig uppslagsbok för maskinbefälet till sjöss.
P. Åberg.
Elektroteknik, av E. Andreen.
Av bokens ca 650 sidor ha för elektrotekniken
reserverats endast ett 100-tal. Denna proportion
förefaller avvita, om man gör en jämförelse med t. e.
Christoffersons lärobok i elektroteknik för
navigationsskolornas maskintekniska linje, som ensam
omfattar nära 500 sidor i samma format. Det finnes
med bästa vilja ingen möjlighet att på 90 sidor
10 X 16 cm tryckyta — det bortgår nämligen en del
sidor för Lloyd’s föreskrifter, utdrag ur svenska
elektromaskinnormerna m. m. — koncentrera hela
elektricitetsläran jämte maskiner och anläggningar,
så att framställningen ger en skaplig behållning. Detta
avser ingen kritik mot författaren, prof. E. Andreen,
som säkerligen gjort ett gott arbete och som redan i
företalet reserverat sig med hänsyn till
utrymmesbegränsningen. Man får emellertid hoppas, att
utgivarna till en ny upplaga i högre grad beakta det
elektrotekniska området, vars betydelse ombord på
fartyg under senare tid som bekant alltmer stegrats.
J. K.
Insänd litteratur.
Fri eller dirigerad ekonomi, av Bertil Ohlin,
Stockholm 1936. (Tillhör skrifter, utgivna av
studieledningen för Folkpartiets ungdomsförbund.) Pris kr.
2: 50.
Wind-Pressure ön Buildings, Experimental
Re-searches (Second Series), av J. O. V. Irminger och
Chr. Nøkkentved (översatt från danskan av A. C.
Jarvis och O. Brødsgaard). Ingeniørvidenskabelige
Skrifter nr 42, utgivna av Danmarks
Naturvidenskabe-lige Samfund, Köpenhamn 1936. Pris kr. 10.
Elektromotor und Arbeitsmaschine, av Franz
Moeller och Otto Repp, Berlin 1936. Julius Springer
förl. Pris Em 4: 80.
Knickung Kippung Beulung, av Friedrich
Hartmann, Leipzig 1937. Förlag Franz Deuticke. Pris
Rm 16.
Strassen-, Eisenbahn-, Berg- und Tunnelbau,
Hand-buch für Eisenbetonbau, utg. av F. Emperger.
(Lie-ferung 5 [Bogen 23 bis 26, Schluss, u. Titelbogen].)
Berlin 1936. Julius Springer förl. Pris Rm 3: 98.
Ett beriktigande.
I Teknisk tidskrift, allm. avd. nr 9 är infört ett
referat av mitt föredrag på Hindersmässan om
rostfritt stål. Då i detta referat förekomma en del
felaktigheter genom att referenten missuppfattat mitt
föredrag, anhåller jag vördsamt att ett beriktigande
införes i Eder tidskrift.
På rad 20, sid. 77 står: "Orsaken till Cr:s rostfria
inverkan är, att krom bildar en skyddande hinna
omkring järnkornen." I föredraget hette det:
"korrosionsbeständigheten . . . grundar sig på krommetallens
förmåga att överdraga sig med ett passiverande skikt,
som skyddar" ... I de rostfria stålen ingår kromen
i det atomära gittret och är alltså icke en vanlig me-
kanisk blandning, vilket borde vara fallet, om kromen
skulle kunna "bilda en skyddande hinna omkring
järnkornen".
På rad 40 och följande står: "En betydelsefull
egenhet hos det rostfria stålet är, att det angripes av
oxalsyra t. e. från rabarber, vilken vid kokning
borttager den polerade ytan och gör den grå."
Här har referenten helt missförstått mitt uttalande.
Jag framhöll, att det anförda var alldeles utan
ekonomisk betydelse, dä de fall, där detta inträffar,
uppgå högst till en tusendels procent av den tillverkade
produkten, dvs. pä 1 000 000 (en million) tillverkade
och saluförda skedar inträffar ifrågavarande angrepp
på högst % dussin. Det bör också ihågkommas, att
det i detta fall gällde det allra billigaste rostfria stålet,
nämligen det 13—14 %-iga kromstålet. I föredraget
framhölls även, att endast en tillsats av ca 1 % Mo
till stålet gjorde detta fullt motståndskraftigt mot
kokande raharbermassa. Varför exemplet medtogs, var,
att det är ett ganska lustigt exempel på en årligen vid
samma tidpunkt återkommande toppbelastning för ett
visst material.
På rad 44 och följande står: "Hos svetsade
artiklar" ... I detta stycke har referenten omkastat
meningen i föredraget. Det gäller i detta fall
auste-nitiska Cr-Ni stål med 18 % Cr och 8 f/o Ni, vilka
kunna visa den svaghet, som kallas interkristallin
korrosion, nämligen om de, exempelvis genom svetsning,
upphettas till temperaturer mellan 600 och 800°C.
Det i referatet angivna tillståndet, upphettning till
1 100"C och hastig avkylning, innebär däremot det
normala tillstånd vid vilket den interkristallina
korrosionen ej kan inträffa. I föredraget angavs
dessutom de olika metoder, genom vilka man kunnat
bemästra denna svaghet hos de austenitiska (ej
auster-nit som felaktigt angivits i referatet) rostfria stålen.
Dessa metoder utexperimenterades under åren efter
1928, varför man nu för tiden helt behärskar dessa
förhållanden.
Dessutom förekomma en del mindre misstag i
referatet, varav följande böra ihågkommas:
Rad 16 står 9—15 % Cr, skall vara 9—16 % Cr.
Rad 17 står 0,5 % c, skall vara 0,3 % Cr.
Rad 30 står Gaus, skall vara Strauss.
Denne senare är den egentlige uppfinnaren av de
nu dominerande rostfria kromnickelstålen.
Rad 32 står 1910, skall vara 1914.
Rad 63 står 10 000, skall vara 100 000.
Nils Ärmann.
SAMMANTRÄDEN
Svenska teknologföreningen.
Aktieägarna i Svenska teknologföreningens
fastighetsbolag kallas till ordinarie bolagsstämma tisdagen den
23 mars 1937 kl. 10,30 f. m. å Svenska teknologföreningens
lokal, Brunkebergstorg 20 IV, Stockholm.
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, kallas till ordinarie sammanträde
onsdagen den 24 mars 1937 kl. 19,30 precis. Oiis. ändrad
dag! Ärenden: 1) Val av justeringsmän. — 2) Inval.
— 3) Inkomna skrivelser. — 4) "Provning och bedömning
av högspänningsbrytare", föredrag av överingenjör Karl
Erik Eriksson..— Klubbafton.
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, kallas till ordinarie sammanträde
å föreningens lokal, Brunkebergstorg 20, fredagen den 2
april 1937, kl. 19,30 precis. Ärenden: 1) Val av
justeringsmän. — 2) Inval. — 3) Inkomna skrivelser. — 4)
Föredrag av Mr. T. C. M a c n a m a r a från The British
Broadcasting Corp. över ämnet: "The London Television
Service". — Supé och samkväm.
144
18 mars 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
