Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 27 mars 1937 - Vårstämma och årsmöte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
27 MARS UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HÄFTE 13
1 9 3 7 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD ÅRG. 67
INNEHÅLL: Vårstämma och årsmöte. — Omsorger om Stockholms hygien, av gatudirektör David Anger. —
Notiser. — Litteratur. — Sammanträden.
Vårstämma och årsmöte.
Svenska teknologföreningens ordinarie vårstämma,
som hölls å föreningens lokal den 17 mars,
förlöpte utan några sensationer och styrelsen beviljades
i enlighet med revisorernas tillstyrkan tacksamt full
ansvarsfrihet för år 1936. Det gångna året har ju
på grund av jubileet oundvikligen medfört en del
extra kostnader, men föreningens ekonomiska
ställning måste dock alltjämt anses tillfredsställande. Den
av styrelsen föreslagna nedskrivningen av
fordringarna på fastighetsbolaget med 170 000 kronor
godkändes efter en kort debatt. Årsberättelse och
bokslut (S. T. F:s handl. 304)- sanktionerades. I
överensstämmelse med valkommitténs förslag utföllo valen
sålunda:
Styrelse för år 1938. Ordinarie ledamöter:
direktör Sten Westerberg, ordförande, direktör Lennart
Thorngren, förste vice ordf., överingenjör Yngve
Holm, andre vice ordf. (nyval efter driftdirektör H.
Fransen, som av hälsoskäl avsagt sig), tekn. dr F. A.
Dahlgren, professor Folke Odqvist och professor Eskil
Sundalil. Suppleanter: civilingenjör Lennart
Hellstedt, civilingenjör Erik Pedro Hellström, direktör
Gösta Klemming, direktör Georg Leire, mariningenjör
av l:a gr. Gösta Lundeqvist.
Till revisorer för 1937 utsågos: bergsingenjör Emil
Gustafsson, civilingenjör P. Axel Svensson och
överingenjör Tarras Sällfors och till revisorssuppleanter:
civilingenjörerna Åke Eneroth och P. Gustaf Z.
Göransson.
Aftonens föredrag hölls av professor Arvid
Odencrants och gällde "Färgfotograferinq och dess
senaste framsteg". Det intressanta ämnet, som lockat
ett talrikt auditorium, däribland åtskilliga damer,
behandlades med talarens kända bravur och mottogs
med livligt bifall. Föredraget illustrerades med
färgfotos och kinofilm, som bl. a. ställts till förfogande
av Hasselblads fotografiska a.-b., Agfa-foto a.-b. och
United artists a.-b. Efter supén demonstrerade
ytterligare civilingenjör Gustaf W:son Cronquist ett
vackert urval av sina utsökta bilder, visande
färgfotograferingens utveckling under ca 25 år.
Årsmötet hölls denna gång i konserthuset och
öppnades den 18 mars kl. 10,30 av ordföranden, direktör
Sten Westerberg, som välkomnade de närvarande,
bland vilka märktes föreningens förste hedersledamot
H. K. H. Kronprinsen, generallöjtnanterna Åkerman
och Thörnell, generalmajor Söderbom, konteramiral
Lindsström, generaldirektör Malm samt ett stort antal
andra representanter för statliga verk, armén, ma-
rinen och flygvapnet, Ingenjörsvetenskapsakademien
samt av tekniska föreningar från hela landet. De
nordiska samarbetande tekniska föreningarna voro
företrädda av ingenjörerna J. Lehmann och O.
Kier-ulff för Dansk Ingeniørf orening, chef ingen jör Aage
W. Owe för Den Norske Ingeniørforening, dr Bertil
Nyberg för Tekniska föreningen i Finland och
ingenjör Lauri Paavolainen för Suomalaisten Teknikkojen
Seura.
Ordförandens anförande hade i huvudsak följande
lydelse:
"När Svenska teknologföreningen nu på sedvanligt
sätt samlats till sitt årsmöte, må det först tillåtas
mig att till våra högt ärade gäster framföra ett
vördsamt och hjärtligt välkommen. Föreningen
uppskattar med tacksamhet den förmån, som vi fått
genom dessa besök. Det har ju.varit kutym, att
föreningens ordförande med några ord öppnar
förhandlingarna, I många fall har detta
inledningsanförande sökt giva en resumé över läget för dagen
i vårt industriella och ekonomiska liv och sålunda
berört ett område, där väl största delen av oss
ingenjörer arbetar och finner vår utkomst. Dylika
redogörelser ha ju emellertid nyligen lämnats i våra
bankers och ledande industriföretags årsberättelser
och ha sålunda redan varit synliga i pressen. Att
komma med några nya synpunkter på detta område
torde väl därför vara ganska svårt.
Jag hade i stället tänkt med några ord beröra ett
par frågor, som för dagen äro föremål för
ingenjörernas stora intresse. Den ena av dessa är frågan
om den högre tekniska undervisningen. Sedan medio
av mars föregående år arbetar under ledning av
teknologföreningens förre ordförande, myntdirektör
Grabe, en kommitté, där statens tekniska verk,
militära och marina myndigheter, de tekniska
högskolorna m. fi. institutioner samarbeta med
representanter för Svenska teknologföreningen. Kommitténs
arbete är ju ännu icke avslutat, och man hade väl
kanske ej heller funnit lämpligt att nu komma med
några förhandsuttalanden, om icke detta på sätt och
vis framtvingats genom en del i pressen redan
synliga artiklar i denna fråga. Efter samråd med Grabe
ville jag sålunda komma med några synpunkter. Jag
tänker särskilt på de båda uttalanden av en känd
och erkänd industriman, som för någon vecka sedan
förekommo i en stockholmstidning under rubrikerna:
’Grå är ali teori’ och ’Sunt bondförstånd är en
förnämlig råvara’. Vid genomläsandet av dessa finner
10 april 1937
145
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
